Archive for maj, 2010

Sammanfattning – så kan du bli lyckligare

måndag, maj 31st, 2010

Det här är del 2 av 4 i en överblick av lyckoforskningen.

Så kan du bli lyckligare

Övergripande om tipsen
– Att något är bra för människor i snitt, innebär förstås inte att det är bra för alla. Utgå ifrån de här råden, men testa dig fram till vad som passar dig.
– De flesta lyckoforskningsstudier är gjorda i rika länder i väst, främst i USA.
– Råden gäller normalmående människor och sammanfaller endast ibland med vad deprimerade människor behöver.
– Precis som med ens hälsa, så bör man tänka på lyckostrategier varje dag för att uppnå en bestående effekt.
– Försök inte förändra allt samtidigt.
– Variera dig.

Några faktorer och tips som höjer individens lycka
Attityder. ”Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det”. Det är viktigare för vår lycka hur vi upplever vår hälsa och utseende, än hur det faktiskt är med vår hälsa och utseende.
* Att ha en partner och nära vänner. Att ägna mycket tid åt att umgås med vänner och prata med folk.
* Sluta aldrig utvecklas och lära dig, men gläds samtidigt över det du har och kan. Vägen är målet.
* Ett eventuellt överflöd av pengar bör ses som en bonus som används till lagom dos av rätt sorts upplevelser, välgörenhet och att lönearbeta mindre – inte till saker. Ting tar tid.
* Dyra saker som sällan används kan vi äga tillsammans med grannarna. Det stärker sociala relationer, ökar tryggheten och sparar pengar och miljö.
* Upptäck smultronställen på nära håll och var närvarande här och nu. Det kan vara minst lika givande som att flyga till Thailand.
* Att uppleva meningsfullhet, till exempel genom ens arbete eller religiösa tro. Finn det som är djupt meningsfullt för dig och följ det.
* Se till att du har en aktiv fritid – både socialt och fysiskt.
* Ägna dig åt lagom utmanande aktiviteter – flow.
* Försök utveckla dina bästa karaktärsdrag.
* Lita på dina medmänniskor.
* Jämför dig inte med andra.
* Undvik perfektionism.
* Sov mer och djupare.
* Lär dig förlåta.
* Motionera.
* Meditera.
* Älta inte.

Några enkla tips att börja med
Var tacksam. Skriv en gång i veckan ner fem saker du är tacksam för. Du kan även skriva varje dag så länge det inte känns som slentrian. Det här är ett enkelt sätt att stimulera det positiva tänkandet. Det kan till och med ge effekt att enbart tänka på en bra sak som hänt under gårdagen.
Var snäll. Ägna en dag i veckan åt att göra några ovanliga goda gärningar mot vänner och främlingar. Förvänta dig inget i gengäld, utan se eventuella gentjänster som en ren bonus.
Sätt upp mål. Att sätta upp mål är bra för lyckan, vilket gör att nästan alla lyckometoder fungerar till en början…
Le! Även ett falskt leende kan faktiskt ge äkta lycka :)

Några faktorer som spelar mycket liten roll för individens lycka
Hög lön.
* Intelligens.
* Utbildningsnivå.
* Könstillhörighet.
* Äga stor, fin villa.
* Utseende (utom för unga kvinnor).
* Om man bor i storstad, småstad eller på landsbygden.
* Vara förälder. Det verkar vara mest lyckobringande att ha barn när man är pensionär och får barnbarn, medan egna småbarn i snitt verkar sänka lyckan något.

Tillvänjningseffekten
Vi överskattar oftast hur mycket olika saker kommer att påverka vår lycka, och vi kan vänja oss väldigt fort. Att bli miljonär på lotteri behöver inte höja ens lycka och att bli delvis förlamad i en olycka behöver inte sänka ens lycka.

Samma sak är det med mer prylar – det kan ge kortsiktig lycka med den senaste mobilen, men väldigt snart efter inköpet är den nya mobilen inte så modern längre. Det blir lätt en statusjakt där vi ständigt ligger steget efter. Då gäller det att inte jämföra sig så mycket uppåt.

Lyckliga och nöjda människor känner inte samma sug efter att överkonsumera. De ställer till problem för reklamen, som bygger på att vi aldrig får vara nöjda med det vi har, att det ständigt skapas nya behov och att vi ständigt påminns om hur lyckade andra verkar.

Göran Hådén
goran.haden@globalhappiness.com

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Lyckan kommer till Skövde!

måndag, maj 31st, 2010

Don't miss it!

Till helgen, den 5-6 juni samlas lyckoaktivister, lyckoforskare och allmänt lyckointresserade från hela världen i Skövde för lyckoorganisationen Charity Internationals fjärde lyckokonferens. Arrangemanget sker ihop med Högskolan i Skövde och Sveriges Akademiska Coacher.

Jag hoppas naturligtvis att även du som lyckobloggsläsare kommer att finnas på plats. Du kommer att få delta på seminarier med några av världens mest kompetenta personer inom positiv psykologi och du kommer få chansen att pröva på olika lyckostrategier i en lyckoverkstad. I lyckoverkstaden kommer det bland annat att finnas ett styrkegym (träning av dina positiva karaktärsdrag), en flow-generator, en tacksamhetsvägg och möjlighet att laborera med blomstrande framgångsrika relationer.

Lyckobloggen är en utmärkt plats för dig som vill lära dig mer om lyckoforskning och få tips om hur du kan öka din egen lyckonivå. Under lyckokonferensen tar vi det här ett steg vidare. Vi ger dig de rätta verktygen till lyckans förlovade land! 🙂

Ludvig Lindström

Sammanfattning – om lyckoforskning

söndag, maj 30th, 2010

Det här är del 1 av 4 i en överblick av lyckoforskningen.

Varför bry sig om lyckoforskning?
Lycka, välbefinnande, välmående, positiva känslor, livskvalitet… Kärt barn har många namn och hur olika ord ska definieras kan diskuteras. Men enkelt sett är lycka att trivas med sitt liv och må bra.

Vissa ser lycka som det övergripande målet för allt, andra ser det som ett av flera centrala värden i livet. Ytterst få ser dock lycka som oviktigt och ointressant. De som ändå gör det ska veta att lyckliga människor gör mer gott för andra, är mer kreativa, trevligare, friskare och lever längre.

I hela mänsklighetens historia har det spekulerats kring vad som gör oss lyckliga – nu finns fakta!

Att prata om lyckoforskning är dessutom ett utmärkt sätt att väcka intresse för andra frågor – både offentligt och i vardagliga samtal.

Positiv psykologi förebygger depressioner
Världshälsoorganisationen (WHO) tror att depression år 2020 kommer att vara den näst vanligaste dödsorsaken i världen och påverka 30 procent av alla vuxna.

Vi bör jobba förebyggande mot depressioner och inte bara försöka göra redan sjuka människor friskare, vilket psykologin i många år nu varit fokuserad på.

Vi behöver positiv psykologi, som bevarar och förstärker det friska. 2009 hölls den första världskongressen om positiv psykologi i USA. I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning, Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare.

Lyckoforskning är psykologi, men även sociologi och nationalekonomi. Under 00-talet slog lyckoforskningen igenom på bred front. Vi vet nu så pass mycket att vi kan börja göra politik av lyckoforskarnas resultat.

Vad bestämmer vår lyckonivå?
Cirka hälften av skillnaderna mellan olika människors lyckonivå beror på vilka gener vi har, vilket vi (ännu) inte kan påverka. Cirka 10-15 procent beror på omständigheterna – bostad, partner, jobb, med mera. Kvar är 35-40 procent som du kan påverka helt själv! I framtiden kanske ännu mer om kraftfullare lyckostrategier utvecklas.

Hur mäts lycka?
Lycka mäts främst genom enkäter, i vilka människor intervjuas om sin sammanfattande bedömning av sina levnadsvillkor, värderingar och upplevelser, ofta på 10-gradiga skalor.

Lyckan kan även mätas genom djupintervjuer, neurologi där man mäter kroppens signaler som hör till lyckokänslor, samt att undersöka vad folk gör och hur de mår i slumpvis utvalda ögonblick. Det sistnämnda är min personliga favorit. Kan enkelt användas genom appen Keep track till Android och Mappiness till Iphone.

Olika mätmetoder brukar dock ge liknande resultat och stämma rätt bra med vad vänner och familj tror om någons lycka.

Att trivas med sitt liv och att må bra är inte samma sak
Lyckoforskningen räknar med två sorters lycka – livstillfredsställelse (lyckans kognitiva komponent) och välbefinnande (lyckans affektiva komponent).

Det mesta inom lyckoforskningen handlar om vår livstillfredsställelse – om vi trivs med våra liv och om livet är som vi vill att det ska vara, i det stora hela.

Många anser dock att det är minst lika viktigt med välbefinnandet – hur bra vi mår i alla enskilda ögonblick.

Det är faktiskt inte alltid så att människor som trivs med sina liv även mår bra och vice versa. Inkomst, civilstånd och sysselsättning är exempel som påverkar livstillfredsställelsen mycket mer än det påverkar välbefinnandet. De allra flesta tips jag tar upp i den här överblicken är dock bra för båda.

Vad tycker du är viktigast – att trivas med sitt liv eller att må bra?

Göran Hådén
goran.haden@globalhappiness.com

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

 

Sammanfattning av lyckoforskningens rön

söndag, maj 30th, 2010

happiness

Innehåll
Del 1 – om lyckoforskning
Del 2 – så kan du bli lyckligare
Del 3 – så kan vi bli lyckligare
Del 4 – tips på fördjupning

Förord
Följande text i fyra delar har jag skrivit dels som en snabb överblick av lyckoforskningen för nya, och dels som en kort sammanfattning för de som tidigare läst en del om lyckoforskning.

Tanken är att uppdatera texten ibland när nya forskningsrön och förbättringstips från er och andra kommer in, så ta allt med en nypa salt. Texten är senast reviderad i juni 2013.

Göran Hådén
goran.haden@globalhappiness.com

Intressant? Andra om , , , , ,

Är vi lyckligare på jobbet?

torsdag, maj 27th, 2010

work-stress

Enligt tidningen Chef visar en ny studie från Eurofond att vi är gladare på jobbet än i hemmet. Mycket märkligt eftersom alla tidigare studier av momentant välbefinnande under olika aktiviteter visat att människor i genomsnitt mår sämre på jobbet än i hemmet. Något verkar lurt. Om man tittar på Eurofonds studie förstår man varför. De har redovisat det vanliga sambandet mellan arbetslöshet och livstillfredsställelse, där arbetslösa är mindre nöjda med livet än personer i förvärvsarbete. Av detta kan man dock inte dra slutsatsen att människor är lyckligare på jobbet än på fritiden.

Tidigare studier har ju visat att den huvudsakliga förklaringen till varför arbetslösa är missnöjda med livet beror på sociala normer och att de värderar sitt liv som sämre trots att de mår ungefär lika bra i vardagen som personer med ett förvärvsarbete. Vidare, bland de som jobbar är välbefinnandet systematiskt högre under helger och kvällar, inte under arbetstiden.  För en genomgång av några tidigare studier se: http://www.lyckobloggen.se/?p=1580 och http://www.lyckobloggen.se/?p=1303

Filip Fors

Varsågod, en flOw-upplevelse ifall det faller i smaken!

onsdag, maj 26th, 2010

Bild 1

Forskningen om välmåendet och optimala tillstånd har lett till formulerandet av vad vissa* kallar det ultimata tillståndet; Flow.

Mihály Csíkszentmihályi (uttalas Cheek-Sent-Me-High) myntade begreppet i sin bok, Flow: The Psychology of Optimal Experience, nästan tio år innan positiv psykologi grundandes som fält. Mihály är en god vän och samarbetspartner med M. Seligman och tillsammans är de två av de mest inflytelserika personerna inom området.

Några tumregler för att uppleva Flow:

  • Balansera din upplevda kontroll med utmaningen
  • Organisera så du har tydlig, förståelig och direkt feedback på dina handlingar
  • Se till att ha tydliga mål
  • Respektera ditt flow – låt inget störa dig och undvik multi-tasking

Når du tillståndet så väntar en förvriden tidsuppfattning, avsaknad av självreflektion och kroppsliga begär m.m.

Ovanstående riktlinjer är vitala för att vi ska bli slukade av, och engagerade i, vårt arbete. Företag runt om i världen, och här hemma (t ex Green Cargo & Ericsson), arbetar aktivt med att forma arbetsuppgifter för att öka Flow, ofta med häpnadsväckande goda resultat – som att gå med vinst för första gången på 125år för Green Cargo. Något som ledningen sagt berodde delvis på integreringen av Flow i arbetet.

En vanlig missuppfattning kring Flow är att det innebär någon typ av konstruktiv eller moraliskt positiv handling – Csíkszentmihályi menar istället att tillståndet kommer oavsett om handlingen är destruktiv eller konstruktiv; en musiker likväl en inbrottstjuv upplever det. Hur man interagerar med omgivningen är orsaken till Flow, inte om handlingen ses som bra eller dålig.

Är du sugen (och har tid) att tappa bort dig i Flow så kör hårt! Testa flOw – ett gratis spel utvecklat speciellt för att skapa just det tillståndet!

(VARNING angående flOw: Tidsuppfattningen kan bli så pass förvriden att du råkar fastna utan att veta om det!)

Detta inlägg är en liten del av den kurs Lyckoaktivist.se håller för arbetsgrupper och privatpersoner intresserade av positiva resultat i arbetet och livet genom tillämpning av verktyg från positiv psykologi och lyckoforskningen.

Erik Fernholm

Lyckoaktivist.se

*Csíkszentmihályi, M (1997). Finding flow: The psychology of engagement in everyday life. New York: Basic Books.

*Csíkszentmihályi M., & Hunter, J (2003). Happiness in everyday life: The uses of exerience sampling. Journal of Happiness Studies, 4, 185-199.

Näringsbristen som kan sänka ditt humör

tisdag, maj 25th, 2010

Jag har tidigare skrivit om D-vitaminets betydelse för humöret. Idag granskar vi ett annat viktigt ämne.

Känslan av att man ”borde” kunna slappna av….men inte lyckas.
Magnesium är enormt viktigt för ett stabilt humör och för att förebygga depressioner. Forskning tyder t.ex. på att personer med svårbehandlad depression ofta har obalanserade magnesiumnivåer samt att magnesium har antidepressiva egenskaper.  Magnesium ryker när vi stressar och ju mer magnesiumnivåerna sjunker desto mer ”fladdriga” känner vi oss – vi ”borde” kunna slappna av när vi kommer hem från jobbet, men det går bara inte, för det maler inombords. Så vi kanske stressar vidare -> förlorar ännu mer magnesium och så förvärras bristen.
954130_metro_2

Klassiska symtom är också att vi börjar vakna på nätterna och missar en ordentlig djupsömn. Det leder till att vi inte känner oss utvilade på morgnarna och blir tröttare. Andra symtom kan vara depression, oro, ångest, lättretlighet (”PMS-humör”), hjärtklappning, kramper i vaderna, muskelspänningar (musklerna behöver kalk för att dra ihop sig och magnesium för att slappna av igen), trög mage eller huvudvärk. Som regel har man inte alla symtomen på listan, ofta är det några som dominerar.

En väldigt dum lösning
Om man inte har en vaksam läkare som ser vad det handlar om så finns det en risk om det vill sig  illa att det slutar med sömntabletter/ångestdämpande,  värktabletter,  något för hjärtat, och så något för att hålla igång magen. Plus kanske lite nya symtom i form av biverkningar från medicinerna. Väldigt onödigt när vi kunde ha lyssnat på vad kroppen försökte tala om från början istället!  Kroppen jävlas inte, den försöker tala om vad den behöver.  Sedan är det upp till oss att lyssna på vad den säger…eller att jaga olika symtom-dämpande piller för att försöka få den att knipa näbb… 😉

Vad som bäddar för en magnesiumbrist
– Stress.  Idag är det många som stressar…
– Kalktabletter/för mkt mjölkprodukter – kalcium puttar ut magnesium ur kroppen. Se upp här!
– Vissa läkemedel, t.ex  vätskedrivande preparat
– Hård träning/ fysiskt tungt arbete.
– En kost med för lite magnesium

Men det är väl bara att kolla med ett enkelt blodprov, eller?
Nja, blodprov har tyvärr inte visat sig vara särskilt tillförlitligt för att testa magnesiumbrist (2) Ofta får man höra av läkaren att man ingen brist har därför att blodprovet ser bra ut. Det kan simma runt mycket magnesium i blodet, medan det fattas massor i cellernas förråd. Symtomen säger oftast mer.

Vilken mat är extra rik på magnesium?
Mandlar, hasselnötter, cashewnötter, bovete,  vetekli, quinoa, kakao, sojabönor, hirs, råris. Men observera att om du t.ex. har mkt stress så kan det bli svårt att få upp nivåerna enbart genom kosten. Så om du hör till den kategorin och t.ex. märker att det börjar vaknas på nätterna så kan du börja ana vad det är som kroppen kanske försöker tala om. Och nej, det är inte ”sömntabletts-brist” 😉

Kanske värt att tänka på? 🙂   Observera att det här inlägget inte är tänkt att ersätta personlig rådgivning från fackman.
Kram / Boel Björkenwall, Aukt. Hälsorådgivare

———————————–
boel@viability.se
http://www.viability.se

  1. Eby GA 3rd, Eby KL. Magnesium  for treatment-resistant depression: A review and hypothesis.
  2. Ismail Y, Ismail AA, ”The underestimated problem of using serum magnesium measurements to exclude magnesium deficiency in adults; a health warning is needed for ”normal” results”.

Du sköna nya värld

söndag, maj 23rd, 2010

I Huxleys klassiker du sköna nya värld skildras ett perfekt ordnat samhälle där människan hålls tyglad och kontrollerad av en oerhörd njutning. Genom obegränsat sex, en syntetisk drog kallad soma och ett kastsystem där människor skapas specifikt för sina sociala roller, avskaffas olyckan hos de arbetande människorna.

Hela samhället är uppbyggt kring ett antal grundvärderingar som håller människor på plats i ett konsumtions- och produktionshjul i nära perfekt effektivitetsnivå. De som inte passar in i samhället uppmuntras att ta soma, en antidepressiv hallucinogen, som skänker individen lycka och bekvämlighet. Huxley målar upp en skrämmande värld där njutningar distraherar oss från att se klart i livet.

Du sköna nya värld är en synnerligen aktuell roman i vårt moderna samhälle där antidepressiva mediciner ökar, arbetslösheten hos unga är skyhög och individen själv beskylls för sina misslyckanden och sin olycka. Frågan är om jakten på lycka får oss att blunda för de verkliga problemen i samhället?

skönanyavärld

Frida Johnsson

Chilla med chili

torsdag, maj 20th, 2010

To much chili?

Många är dem som har erfarit chilins brännande effekt, men desto färre är nog medvetna om vilken påverkan den har på vårt välbefinnande. När vi äter chili och andra starka kryddor utsöndrar vi nämligen endorfiner, vilka skapar välmående.

Förklaringen ligger i att chilins kraftiga stimulering av smaklökarna får hjärnan att tro att munnen lider av en smärtsam sjukdom och därför behöver massor av endorfiner för att dämpa smärtan. Ibland kan det alltså vara positivt att luras.

Chili är en av de kraftigaste endorfinutlösarna, faktiskt så stark att ämnet kapsaicin från chili används som smärtstillande medicin. Forskning visar också kapsaicin vidgar luftvägarna och gör det lättare att andas. Bra om man är förkyld alltså! En studie har också visat på att kapsaicin, genom en rad mekanismer, stoppar spridningen av prostatacancerceller. Även forskare vid Nottingham Universitet i England har upptäckt att ämnet kapsaicin i chili dödar cancerceller.

”Men, men…” tänker du kanske; ”inte kan jag som är så känslig i munnen stoppa i mig chili”. Lugn, bara lugn! Du behöver inte vara värsta eldslukaren som trycker i dig den ena chilifrukten efter den andra för att dra nytta av chilins alla fördelar. Är du känslig kan det faktiskt räcka med en liten gnutta chili för att få endorfinerna att dansa salsa.

En riktigt dunderkur mot förkylning är ”djävulspasta”. Receptet är för en person, men du kan lätt mångdubbla det.

* Värm upp 1/2 deciliter olivolja.
* Pressa i en stor vitlöksklyfta.
* Blanda i minst en tesked sambal oelek (indonesiskt kryddpasta med röd chili som huvudingrediens).
* Hetta upp.
* Blanda med en portion pasta, en halv hackad grön paprika och en bunt hackad persilja.

Smaklig måltid! 🙂

Ludvig Lindström

Väderförhållanden och lycka

måndag, maj 17th, 2010

kajsommar470x174

Vädret är fantastiskt i Umeå. Från en lång och kylig vinter och en ovanligt kall vår till 20 grader var och varannan dag den senaste veckan. En förhöjd lyckonivå bland Umeåborna går inte att ta miste på, det är bara att se sig omkring på stan. Det är uppenbart att ett soligt väder påverkar humöret positivt för de allra flesta.  I en berömd studie från 1983 fann Norbert Schwarz att människor skattade sin livstillfredsställelse högre de dagar som det var soligt ute. Hur vi värderar hela vårt liv beror alltså till viss del på vårt tillfälliga stämningsläge och vädret påverkar hur vi känner oss.

Men allt är relativt. Karliforniaborna har ett soligt väder nästan varje dag men ändå är de inte lyckligare än Ohioborna – detta trots att både Karliforniaborna och Ohioborna tror att Karlifornaborna är lyckligare. ”Vädereffekten” är till stor del en kontrasteffekt. Det är ungefär som att löneförhöjning, det känns kul den första tiden men sedan så vänjer vi oss och tar den nya inkomsten för given. Varje år flyttar tusentals människor till Karlifornien för det fina vädrets skull. Många av dem tror sannolikt att de ska bli permanent lyckligare av det soliga vädret och de härliga stränderna. Av någon anledning väger vi sällan in anpassningseffekten när vi fattar viktiga livsbeslut.

Den stora attitydundersökningen World Values Survey genomförs var femte år i många av världens länder. Eftersom datainsamlingen sker både på våren och på hösten undersökte man om människor är lyckligare på våren? Mycket riktigt fanns en effekt även om den var blygsam. Andelen som var mycket nöjda med livet på våren runt om i världen var 26.2% att jämföra med 24.8% på hösten.

Kanske är det inte så dumt att bo i norra Sverige ändå, kontrasterna mellan årstiderna borde motverka den hedoniska anpassningen. När hösten kommer brukar den ju kännas ganska mysig och här i Umeå är det ju rätt bra med snö på vintern. Sommarvärme har vi ganska sällan så effekten blir dramatisk när den väl infinner sig. 🙂

Källor:

DA Schkade, D Kahneman (1998) Does living in California make people happy? A focusing illusion in judgments of life satisfaction. Psychological Science
N Schwarz, GL Clore (1983) Mood, misattribution, and judgments of well-being: Informative and directive functions of affective states. Journal of personality and social psychology
Inglehart, R. m.fl., (2008). Development, Freedom, and Rising Happiness: A Global Perspective. Perspectives on Psychological Science.

Filip Fors