Archive for april, 2010

Äldre, rikare och lyckligare?

onsdag, april 28th, 2010

Kan pengar köpa lycka? Både ja och nej. Pengar kan inte köpa dig lycka men gör det möjligt att skaffa de materiella saker som ger livskvalitet. Pengar skyddar dig inte från sjukdom men den som har hög inkomst, har ofta också många bra kontakter och ett stort nätverk kan kanske dämpa sjukdomsframkallande stress.
Professor Suzanne Skevington från Bath University föreläste i februari vid Auckland University of Technology, New Zeeland. Hon talade om de 24 områden som världen över har identifierats som viktiga för människors livskvalitet av Världshälsoorganisationens Quality of Life (WHOQOL) Group. Dit hör till exempel sömn och vila, god självkänsla, sex och hemmiljö. De 24 områdena har delats in i sex grupper: fysisk hälsa, psykisk hälsa, grad av självständighet, sociala relationer, miljö och andligt liv.
Läser på nätet i NZ Herald News att i en undersökning beställd av Business Council for Sustainable Development tillfrågades drygt 1 000 personer om sin livskvalitet. De som tjänade 200 000 dollar eller mer om året uppgav alla att de kände mycket hög livskvalitet. Medan de som endast tjänade 20 000 dollar eller mindre i hög utsträckning uppgav att de kände låg livskvalitet.
Äldre människor, 75 år eller mer, var mest benägna att svara att de upplevde hög livskvalitet. Professor Rex Billington vid Auckland University of Technology menar att detta överensstämmer med hans egen forskning som visar att människans livstillfredsställelse tenderar att öka med stigande ålder och högre inkomst.
Görel Kristina Näslund
1224079_money

Stress är vanligare i rika länder

tisdag, april 27th, 2010

stress

Många frågar om vilken betydelse stress har för det allmänna välbefinnandet.  Det råder en viss förvirring kring stressbegreppet, en tänkbar förklaring är att objektiv stress och subjektiv stress ofta blandas ihop.

Många samhällsvetare definierar stress i objektiva termer, alltså i linje med en stressad livssituation snarare än en subjektiv upplevelse av stress. Stress som en subjektivt upplevd känsla tillhör liksom ”spänd” och ”pressad” klustret av negativa känslor, att känna sig stressad har alltså en direkt koppling till att må dåligt. Inom samhällsvetenskapen tänker man sig ofta att negativa livsvillkor som ex. en allmänt låg levnadsstandard och yttre ”otrygghet” leder till mer stress.

I en ny studie undersökte Ng m fl. sambandet mellan subjektiv upplevd stress och ”gynnsamma livsvillkor” runt om i världen.  Forskarna fokuserade främst på sambandet mellan inkomst och stress. Precis som i många andra studier visade det sig att inkomst hade ett negativt (om än svagt) samband med känslor som ledsamhet, ilska och oro, däremot var sambandet det omvända avseende stress. I de högre inkomstklasserna är upplevd stress vanligare än i de lägre inkomstklasserna. Mönstret visade sig även gälla när forskarna analyserade rika och fattiga länder, i fattiga länder är negativa känslor som ledsamhet och ”deprimerad” vanligare än i rika länder, däremot är graden av upplevd stress högre i rika länder.

De stora valmöjligheter som erbjuds i rika individualistiska länder för alltså med sig en rad fördelar för välbefinnandet men de kommer till priset av ökad stress.

stress_gallup

Källa:  W Ng, E Diener, R Aurora, J Harter (2009) Affluence, Feelings of Stress, and Well-being, Social Indicators Research.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Brülde i DN

tisdag, april 27th, 2010

Stor och intressant artikel med Bengt Brülde i DN om lyckoforskning och att det för oss i ett rikt land är viktigare för lyckan att hjälpa andra än att bli lyckligare själva. Som tur är går dessa två mål ofta hand i hand. Läs artikeln här.

Göran Hådén

Kurs i positiv psykologi

lördag, april 24th, 2010

Ser på nätet att Studiefrämjandet blev först med att arrangera en kurs i positiv psykologi. Man börjar i Stockholm men vi kan hoppas att det blir kurser i fler städer.

Det vore förnämligt om våra studieförbund också ville ordna studiecirklar för gemene man över hela landet. Studiecirklar med fokus på vad som får människor att må bra. Studiecirklar som bygger på forskningsresultat från positiv psykologi och lär ut hur människor själva kan höja sin upplevda livskvalitet.
Görel Kristina Näslund

Hellre smal än lycklig?

måndag, april 19th, 2010

USA-hemsidan 43Things kan användarna lägga upp en lista på sina livsmål. Att gå ner i vikt är det klart vanligaste målet. Att bli lycklig kommer först på femte plats, precis före att skaffa en tatuering 🙂

Men handen på hjärtat – hur många är verkligen hellre smala och olyckliga, än tjocka och lyckliga? Forskningen ger inte något stöd för att lägre BMI skulle öka lyckan.

Eller är det för att så många redan är lyckliga som det inte behövs som livsmål? Då skulle ju lyckligare kunna vara ett mål istället, men det finns inte ens med på listan.

Här är listan på de 20 vanligaste livsmålen som användarna på 43things har angett:

1. Gå ned i vikt

2. Sluta skjuta upp saker

3. Skriva en bok

4. Bli kär

5. Bli lycklig

6. Skaffa en tatuering

7. Dricka mer vatten

8. Gifta mig

9. Resa jorden runt

10. Åka på en resa utan fastställt mål

11. Se ljuset i norr

12. Lära mig spanska

13. Spara mer pengar

14. Kyssas i regnet

15. Fotografera mera

16. Skaffa nya vänner

17. Lära mig spela gitarr

18. Köpa ett hus

19. Bli kvitt mina skulder

20. Läsa fler böcker

Göran Hådén

Lyckans land – dit alla riktar sina blickar

torsdag, april 15th, 2010

Det är klart att bruttonationalprodukten (BNP) inte förmår att fungera som kriterium för människors verkliga välfärd och lycka. Många forskare har frågat sig om det finns något bättre sätt att mäta välstånd på. Märkligt nog kom ett kungarike i Himalaya att bana vägen. Kungen i Bhutan valde redan på 70-talet att ha GNH (Gross national happiness) som mått på samhällsutvecklingen.

Måttet ska enligt den bhutanesiska synen representera en helhetssyn på vad människor behöver, både fysiskt, mentalt och andligt. Alla individer måste själva definiera vad lycka är, medan de styrande ska tillhandahålla nödvändiga strukturer för medborgarnas strävanden mot hälsa och välbefinnande.

Bhutaneserna har skapat en uppfinningsrik modell för att mäta utveckling, som vilar på fyra grunder; ekonomi, kultur, miljövård och styrelseskick. I dagsläget använder man sig av 72 olika faktorer såsom välbefinnande, ekologi, hälsa, utbildning, kultur, levnadsstandard och styrelseskick. Det finns likheter i den bhutanesiska synen på utveckling och de livliga diskussioner som förs världen över för att hitta kvantitativa mått för en hållbar utveckling, där man tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers. 

Huruvida folket i Bhutan är lyckliga eller inte kan man ställa sig frågande till, de första demokratiska valen hölls 2008.  Den nuvarande kungen erkänner att systemet inte är perfekt, och att det bör utvecklas i dialog med omvärlden, vilket man gjort i flertalet internationella konferenser. Blickarna kommer troligen även framöver att riktas mot pilotprojektet, i det lilla landet som satte lyckan före ekonomin.  

bhutan

Läs mer på; www.grossnationalhappiness.com

Frida Johnsson

Australiensisk hundman löser upp min stress

torsdag, april 15th, 2010

hundman

Det var länge sedan jag skrattade så mycket som jag gjorde på jobbet idag. Detta efter att en kollega till mig visat följande klipp av en man från Sydney, intervjuad av Australiensisk TV: Australiensisk hundman

Känns som att klippet talar/skäller för sig själv, eller är det bara jag som har dålig humor? 🙂

I vilket fall som helst är det bra för oss att skratta. Flera vetenskapliga studier har visat att skratt har en positiv inverkan på vårt välbefinnande, bland annat kan det lösa upp spänningar och stress och minska risken för utbrändhet.

Visste ni förresten att den internationella världsskrattdagen infaller första söndagen i maj varje år? Då kan man passa på att skratta extra mycket.

Ludvig Lindström

Ensamhet och (0)lycka

onsdag, april 14th, 2010

John Cacioppo, forskare vid University of Chicago, har kartlagt ensamhetens, särskilt den subjektivt upplevda ensamhetens betydelse, för både hälsan och lyckan. Men låt oss börja med ”objektiv ensamhet”.  Hans studier tyder som förväntat på att social isolering har en negativ effekt på både det subjektiva välbefinnandet och en rad fysiologiska hälsomått. Sambandet är dock inte så starkt som man skulle kunna tro, studierna visar att korrelationen mellan subjektivt upplevd ensamhet och social isolering mätt i antal sociala interaktioner med vänner och familj inte är speciellt stark. Det är den upplevda ensamheten som är starkast relaterad till sämre hälsa och lägre välbefinnande inte antalet sociala interaktioner.

Den upplevda ensamheten och andra negativa känslor är framför allt relaterad till kvaliteten på de sociala relationerna, att ha några få nära vänner som man känner att man lita på och som alltid finns där är viktigare än hur ofta man har andra människor omkring sig. Graden av ensamhetskänslor beror även i hög grad på andra faktor, exempelvis finns precis som i fallet med övriga negativa känslor en påtaglig genetiskt komponent samt skillnader mellan olika kulturer. I den korta videosnutten ovan förklarar Cacioppo varför ensamhet är mer utbrett i kollektivistiska- än i individualistiska kulturer samt varför kortare stunder av ensamhetskänslor fyller en evolutionärt viktig funktion för mänskligheten. Vi får även veta att det inte är så stor skillnad som man skulle kunna tro vad gäller ensamhetskänslor och det sociala behovet hos introverta och extroverta personer.

Källa: John T. Cacioppo and William Patrick (2008) Loneliness: Human Nature and the Need for Social Connection, New York, W.W. Norton.

———————————-

Filip Fors

Lyckoforskning i SVT

tisdag, april 13th, 2010

Idag i Gomorron Sverige satt Lyckobloggens Filip Fors och Johan Norberg i morgonsoffan och pratade lycka. Se dessa 12 minuter här.

Öka din lycka på lyckolabb

lördag, april 10th, 2010

lyckolabbet

Nu har du som lyckobloggsbesökare chansen att i ett testlaboratorium pröva på olika lyckostrategier för att öka ditt välbefinnande. Det hela äger rum den 15 april i Nya Studion – en stor ateljé vid Stureplan i Stockholm.

Innan du kastar dig ut i laboratoriet får du även en teorigenomgång av föreläsare från Psykologifabriken som i samarbete med Cocreative och Modern Psykologi är de som står bakom evenemanget. Du kan antingen komma mitt på dagen och bli bjuden på lunch, eller på kvällen och ta ett glas vin till tonerna av DJ Hoa Ly. Oavsett vilket alternativ du väljer får du ett exemplar av boken Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky.

En biljett till hela lyckopaketet går på 150 kr, men vi i Charity International har fått förmånen att ge ut fyra lyckobiljetter gratis, två till dagspasset och två till kvällspasset. Så till er lyckobloggsläsare (samt besökare på Charity Internationals hemsida) blir det först till kvarn som gäller.

Maila info@charity.se om du vill ha en biljett. Ange namn, telefonnummer och vilket pass du önskar gå på. Om flera förfrågningar kommer in under samma dag prioriteras Charity Internationals medlemmar.

Charity International kommer givetvis även att finnas representerat under evenemanget. Se det hela som en liten aperitif inför den stundande lyckokonferensen i Skövde. Mer information hittar du på www.psykologifabriken.se/lyckolabbet

Ludvig Lindström