Archive for mars, 2010

Ny bloggare och ny lyckokonferens

onsdag, mars 31st, 2010

Konferensdeltagare

Lyckobloggen har nöjet att presentera en ny bloggare: Ali Kazemi

Ali Kazemi, fil.dr i psykologi, är universitetslektor och docent i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde. Han har bland annat forskat inom välbefinnande och lycka samt  tvärkulturell psykologi.

Kazemi kommer den 5-6 juni även att delta på Charity Internationals årliga lyckokonferens, denna gång i Skövde. Arrangemanget sker ihop med Högskolan i Skövde som är en av de få skolorna i världen som erbjuder en utbildning i positiv psykologi. Deltagare och föreläsare från hela världen väntas och temat för konferensen kommer att vara just positiv psykologi. Konferensdeltagarna kommer även få chansen att pröva på olika lyckostrategier i ett lyckolabb.

Förutom Kazemi kommer en hel del andra lyckobloggare att finnas på plats under konferensen, bland annat Filip Fors, Armen Doslic, Eric Fernholm, Göran Hådén och jag själv.

Lyckokonferensen är gratis och öppen för alla, så se till att plita ner denna helg i din kalender omedelbums. Inom kort kommer konferensens program att vara tillgängligt på www.charity.se.  Vi ser naturligtvis fram emot att få träffa just DIG där! 🙂

Ludvig Lindström

Vad skulle du göra med 215 miljoner?

tisdag, mars 30th, 2010

Frågan i rubriken ställs idag i diverse tidningar med anledning av den största spelvinsten någonsin i Sverige. Det är intressant att analysera de idéerna mot bakgrund av vad lyckoforskningen lär.

Många miljonvinnare lyckas inte alls omsätta sin plötsliga rikedom i ökad lycka på sikt.

Vinnaren själv uppger att han vill gå ner i arbetstid och skaffa bättre biljetter till hemmamatcherna för favoritlagen i fotboll och ishockey, vilket låter som relativt bra idéer sett till lyckoforskningen, om än inget man gör av med 215 miljoner på 🙂

Själv skulle jag skänka bort det allra mesta till välgörande ändamål. Utöver det tycker jag att miljonvinnaren kan investera en femtiolapp i boken Lyckans verktyg och läsa den och lyckobloggen på sin ökade fritid 🙂

Göran Hådén

Intressant? Läs vad andra bloggare har att säga om och

Media: SvD, GP, AB, HD

Kurs i personliga lyckostrategier! Vecka 5 och 6 – Att vårda sociala relationer och göra snälla handlingar

måndag, mars 29th, 2010

Temat för de kommande två veckorna är att vårda och utveckla sociala relationer samt att göra snälla handlingar. Ett av de viktigaste resultaten från lyckoforskningen är den positiva betydelse de sociala relationerna har för lyckan. Att umgås med människor vi tycker om tillhör för de flesta människor livets höjdpunkter, likaså har experimentstudier av bland annat Sonja Lyubomirsky visat att snälla handlingar har positiva effekter på lyckan. I kapitel 5 i Sonjas bok kan du läsa mer om forskningen kring snälla handlingar och sociala relationer (sid. 119-142). Nedan följer veckans uppgifter:

–    Snälla handlingar (1 dag): Välj en dag i veckan då du gör en speciell, ny, god gärning för någon annan människa, alternativt tre till fem ”vanliga” goda gärningar. En av de snälla handlingarna ska vara en ”dold” handling, alltså en snäll handling som ingen annan märker att du gör. Vi gör ofta snälla saker för andra i vardagen, tanken med denna övning är att gå ett litet steg längre och göra ”extra” snälla saker en gång i veckan under de kommande två veckorna.

Några saker att tänka vid strategin: Hjälp inte folk som inte vill bli hjälpta, förvänta dig inte tacksamhet för det du gör och gör inget du egentligen inte vill göra.

Exempel på snälla handlingar kan vara:
Städa hemma (om du bor med någon annan)
Ställ upp för någon som behöver hjälp med något
Bjud någon på middag
Ta dig tid att prata med någon som är nere
Skänk pengar till välgörenhet
Ont om pengar? Ge bort tid!

–    Vårda dina sociala relationer: Försök att praktisera detta i din vardag under de närmaste två veckorna: Bekräfta dina vänners eller din partners framgångar genom att lyssna intresserat och entusiastiskt när de berättar om något positivt som hänt dem själva (stort som litet). Forskningen kring framgångsrika parrelationer har visat att lyckliga kärlekspar är särskilt duktiga på att bekräfta och intressera sig för varandras medgångar. När din vän eller partner berättar om något positivt som hänt, besvara detta aktivt och intresserat och försök leva dig in i hur kul det måste vara för henne eller honom. Martin Seligman berättar mer metoden i denna korta video.

Vi önskar alla en glad och lycklig påsk! 😀

Lena, Jesper, Feliks och Filip

Långtidsarbetslösa upplever INTE ett lägre välmående i vardagen?

torsdag, mars 25th, 2010

Ett av de mest stabila resultaten i lyckoforskningen är arbetslöshetens negativa effekter på livstillfredsställelsen. Arbetslösa är i genomsnitt betydligt mindre nöjda med livet, det säger sig heller inte vara lika lyckliga som människor som har ett förvärvsarbete. Grafen nedan visar även att arbetslösa män i Tyskland i genomsnitt inte har anpassat sig till arbetslöshet fem år efter att de blev arbetslösa. Förvärvsarbetet har med andra ord en stor betydelse för hur människor i allmänhet värderar sitt liv.

unemployment

Man kan fråga sig om grafen ovan även är representativ för de arbetslösas välmående i vardagen? I en ny tysk studie försökte man undersöka den frågan. Två grupper intervjuades, personer med ett förvärvsarbete och personer som varit arbetslösa under en längre tid ( i genomsnitt ca 4 år). Sammantaget fick över 1000 individer noggrant fylla i vilka aktiviteter de ägnat sig åt under dagen, hur lång tid de ägnade sig åt varje aktivitet samt hur intensivt de upplevde olika positiva och negativa känslor vid aktiviteterna. Vid sidan om detta fick intervjupersonerna även bedöma hur nöjda de var med livet. Som väntat var de arbetslösa betydligt mindre nöjda med livet, på en skala mellan 0 till 10 var genomsnittet för de som arbetade 7,1 och för de långtidsarbetslösa 4,6. Tittar man på mängden positiva och negativa känslor de både grupperna upplevde under dagen fanns det dock inga skillnader. De summerade välmåendet var alltså lika högt för båda grupperna.

Förklaringen ligger i tidsanvändningen. Individer som förvärvsarbetar har högre välmående på kvällar och helger, men de arbetslösa kompenserar detta genom att ha roligare på vardagarna. Forskarna fann även något de kallar ”the saddening effect”, de flesta aktiviteter upplevs inte som lika njutningsfulla för de arbetslösa i jämförelse med den arbetande gruppen. Antagligen på grund av den positiva kontrasteffekt som ett arbete ger till olika ”fritidssysslor” samt tendensen till hedonisk anpassning. De arbetslösa ägnar mer tid åt njutningsfulla aktiviteter men ju längre tid man ägnar åt en rolig aktivitet desto tråkigare blir den. Tabellen nedan visar att de arbetslösa njuter mindre av nästan alla aktiviteter, såväl TV-tittande, som måltider, läsning och promenader. Men de njuter ändå mer av dessa aktiviteter än vad den arbetande gruppen njuter av arbetet. Summerar man dagen för de båda grupperna blir det i slutändan ingen skillnad i totalt välmående. Hur arbetslöshet påverkar individens lycka beror alltså på vilken typ av lycka man syftar på. För livstillfredsställelsen har det en starkt negativ effekt men för vardagsvälmåendet är betydelsen mycket mindre, studien tyder på att den kanske till och med är obefintlig för de flesta människor.

unemployment_affect
Källa: Knabe, Andreas, Raetzel, Steffen, Schöb, Ronnie and Weimann, Joachim. (2009) Dissatisfied with Life, but Having a Good Day: Time-Use and Well-Being of the Unemployed(April 1, 2009). CESifo Working Paper Series No. 2604.
—————————————————–

Filip Fors (www.filipfors.se)

Lyckohets?

onsdag, mars 24th, 2010

SVT:s Kobra ägnade ikväll sitt program åt att kritisera övertron på positivt tänkande och att det tjänas stora pengar på råd som inte fungerar så bra som utlovat.

Liknande kritik framkommer ibland och visst, det finns en social press att vara lyckad och massor av självhjälpsböcker som bara delvis råkar stämma överens med forskningen. Men varför fördjupa sig i sådant, när det finns gott om seriös lyckoforskning?

Självklart är inte positivt tänkande någon mirakelkur som alltid fungerar för allt, men lika självklart kan det ändå vara värdefullt ibland.

Att bli lyckligare mer än tillfälligt är ett långsiktigt projekt som kräver att man engagerar sig. Därför kan det vara problematiskt när dagspressen populariserar den positiva psykologin och försöker ge några enkla råd för hur man blir lyckligare, vilket till och med kan stjälpa mer än hjälpa. Michael Horvath bloggar läsvärd kritik på Hjälp mot självhjälp.

Att den positiva psykologin sprider sig över världen är väldigt bra. Men som med allt annat så gäller det att vara på sin vakt mot de som hänger på en framgångsvåg för att tjäna enkla pengar utan att värna om vad det verkligen handlar om.

Göran Hådén

Kurs i personliga lyckostrategier! Vecka 4 – Att sätta upp mål och finna mening i livet

tisdag, mars 23rd, 2010

Veckans tema är: ”Att sätta upp mål och finna mening i livet”.  Flera studier har visat på meningsfullhetens stora betydelse för lyckan. De lyckligaste människorna är ofta engagerade i meningsfulla livsprojekt. Det kan vara alltifrån ett brinnande engagemang i en välgörenhetsorganisation, till personliga hobbies eller ett arbete som bidrar till något gott för samhället (stort som litet). Olika individer finner mening i olika saker, det viktiga är att hitta något som du själv känner skänker mening i ditt liv. Nära kopplat till meningsfullhet är målsättningar. Genom att sträva efter att uppfylla mål vi tycker är viktiga i livet är chansen stor att vi även uppnår en högre grad av meningsfullhet. Strategierna för veckan handlar därför om att formulera livsmål men också att identifiera dina positiva karaktärsdrag vilka kan vara till nytta på vägen mot livsmålen. För att läsa mer om mening och målsättande läs om lyckostrategi 8 och 11 i Lyubomirskys bok. Nedan följer veckans uppgifter:

Dödsbäddsfrågan (1 dag): Tänk dig att du ligger på dödsbädden. Vad vill du att dina nära och kära ska komma ihåg om dig? Hur önskar du att ditt liv sett ut?

Formulera livsmål (1 dag): Välj ut upp till åtta mål som du vill uppnå i ditt liv och skriv ned målen. Välj mål med eftertanke, prioritera de som känns inre motiverande och autentiska (se s. 204 i Lyubomirskys bok). Ta gärna hjälp av dödsbäddsfrågan när du formulerar livsmålen.

Be tre vänner skriva ned fem positiva karaktärsdrag hos dig (1 dag): För att öka chansen att uppnå dina livsmål och göra resan mot målen roligare är det bra att ta reda på vilka positiva karaktärsdrag du har. Det finns ofta många sätt att uppnå mål och du kan med fördel välja en väg där du får dra nytta av dina personliga styrkor. För att lättare finnas vilka positiva sidor du har be tre av dina vänner att skriva ner fem saker som de anser vara positiva hos dig.

För de som vill går det även att göra ett omfattande karaktärstest på följande sida: http://www.authentichappiness.sas.upenn.edu. För att göra testat (som är på engelska) registrera dig gratis på sidan och gå sedan in på ”Questionnaires” och välj ”VIA Survey of Character Strengths”.Testet är kanske det mest etablerade sättet att mäta karaktärsstyrkor på i världen och har utvecklats av två av den positiva psykologins grundare: Martin Seligman och Christopher Peterson. När du gjort testet kan du fundera på om och hur du kan använda dina positiva sidor för att fylla ditt liv med mer meningsfullhet. Det kan gälla både i arbetslivet som i privatlivet.

För att öka chanserna att uppnå de mål du sätter kan även följande 59 sekunder långa video vara till hjälp. 🙂

Lycka till med veckan!

önskar

Lena, Feliks, Jesper och Filip

”Goda” livsvillkor och lycka (del 2): Tidsanvändning och aktiveringsgrad

tisdag, mars 23rd, 2010

1197375_f520
I en post från förra veckan gick jag kort igenom att lyckoforskningens senaste resultat tyder på att ”Gynnsamma” livsvillkor har avsevärt större betydelse för hur människor värderar sina liv i jämförelse med hur de mår från ögonblick till ögonblick i vardagen. När Kahneman m fl analyserade skillnaden mellan de två lyckomåtten förklarade yttre livsvillkor ungefär 10 gånger mer av variationen i livstillfredsställelse i jämförelse med välmående. Vad kan då förklara dessa resultat? Kahneman m. fl. Ger flera olika förklaringar som alla till viss del verkar rimliga:

– När vi tänker på våra liv väger vi delvis in hur har det ur en yttre synvinkel och inte bara hur vi känner oss. Markörer för framgång i samhället såsom en hög inkomst eller en kärleksrelation är något som människor delvis riktar uppmärksamheten mot när de bedömer hur nöjda de är med livet.

– Eftersom vi sällan tänker på våra yttre levnadsvillkor i vardagen har vår yttre situation inte någon större betydelse för hur vi mår ögonblick från ögonblick (givet att våra basala behov är uppfyllda). Som Kahneman själv säger: ”När jag tänker på min nyinköpta Lexus mår jag bra men jag tänker väldigt sällan på den”. Människor som bor i Kalifornien är inte lyckligare än människor som bor i Ohio trots att både Karliforniaborna och Ohioborna tror att det soliga Karliforniavädret ‘påverkar välbefinnandet positivt. Förklaringen är enkel, Karliforniaborna tänker sällan på vädret i vardagen eftersom de vant sig vid det, de är precis som Ohioborna upptagna med livets vardagsbestyr.

– ”Gynnsamma” livsvillkor påverkar hur vi använder vår tid och ger fördelar såväl som nackdelar. Individer med gynnsamma yttre villkor använder inte sin tid till mer njutningsfulla aktiviteter. I USA spenderar ex. höginkomsttagarna mer tid på att arbeta och att pendla till jobbet än låginkomsttagarna. Individer med en partner spenderar i genomsnitt mindre tid på att umgås med vänner än singlar. Fördelarna och nackdelarna med dessa livssituationer tar i genomsnitt ut varandra.

– Den yttre livssituationen har större betydelse för känslornas aktiveringsgrad än deras valens (hur positivt respektive negativt känslorna upplevs). Människor med gynnsamma livsvillkor lever mer aktiva liv. De spenderar mer tid med att arbeta och något mer tid på aktiva fritidssysslor och mindre tid på TV-tittande (iaf i USA). Dessa aktiviteter medför att de upplever högaktiva känslor som stress (negativt) och engagemang (positivt) oftare än människor med mindre gynnsamma livsvillkor. Ett aktivt liv är ett tillfredsställande liv – kanske på grund av hög måluppfyllelse och känslan av att sträva framåt – även om det inte nödvändigtvis leder till mer positiva känslor och mindre negativa känslor. Ett aktivt liv medför även att vi får mer minnesvärda stunder att minnas tillbaka på när vi tänker på livet. Ett fallskärmshopp varar bara några minuter och dess betydelse för summan av alla våra positiva ögonblick över hela livet är kanske som en sandkorn i sahara, men det är knappast så vi uppfattar saken när vi tänker tillbaka på händelsen. I vårt minne spelar kontraster och ”häftiga” händelser en stor roll, hur lång tid dessa händelser varade spelar en mindre roll för vilken vikt vi tillskriver dem i livet. Likaså spelar känslan av att uppnå framgång på olika (status)områden i livet förmodligen en viss roll. Kanske för att vi evolutionärt är ”programmerade” för att sträva efter ”världslig framgång” även i de fall detta inte skänker oss mer njutning.


Kahnemans slutsats är att vi står inför en potentiell konflikt mellan de två lyckotyperna. Vill vi prioritera summan av vårt välbefinnande från ögonblick till ögonblick eller skapa en ”snygg” livsberättelse som gör att vi blir mer nöjda med livet när vi då och då tänker på det? Om vi prioriterar livsberättelsen verkar det för många människor vara viktigare med pengar och att ha en partner i jämförelse om vi prioriterar vårt välmående från ögonblick till ögonblick. Vad prioriterar du, och varför? 🙂

screen
Källa:
E Diener, JF Helliwell, D Kahneman Eds. (2010) International Differences in Well-Being
———————
Filip Fors

Har djur rätt till lyckligt liv?

söndag, mars 21st, 2010

Har djur rätt att vara lyckliga? Ja, det tycker jag. Därför äter jag inte gris och kyckling och nötkött. Alla vi som läser tidningar eller lyssnar på radio vet att djurhållningen brister och jag vill inte stödja ett vinstbegär som fråntar djuren deras rätt till ett bra liv. Lamm har jag tillåtit mig att njuta av. Lamm har nämligen ett bra liv i det fria utomhus under våren och sommaren tills deras liv avslutas.
Häromdagen lärde jag mig att det inte alltid är så. Fåruppfödare i Sverige går nämligen i bräschen för en ny form av uppfödning: tackorna hormonbehandlas på hösten så att de blir brunstiga och titthålsopereras sedan så att de blir dräktiga. Lammen föds vid nyår och lever inomhus på tills de slaktas på våren. Lammen, av en särskilt snabbväxande ras, föds upp på kraftfoder och växer sig slaktfärdiga på fyra månader istället för sex.
Men djur har rätt till ett bra liv. Vi som känner ett ansvar för att de får det kan tacka nej till hormonbehandlade vårlamm.
Görel Kristina Näslund1174028_sheep_and_lamb_3

Tidskriften Modern psykologi om lyckoforskning

fredag, mars 19th, 2010

Det nya numret av tidskriften Modern psykologi (nr 2, mars 2010) bjuder på lång och intressant läsning om lyckoforskning och lycka i politiken på sidorna 39-47. Från lyckobloggen intervjuas Filip Fors, Johan Norberg och Göran Hådén.

Är de snälla verkligen elaka?

torsdag, mars 18th, 2010

evilGood

I tisdags rapporterade den brittiska tidningen The Guardian om en ny studie som visar att etiskt medvetna konsumenter tenderar att vara mindre snälla än andra konsumenter. De har även större benägenhet att stjäla och bedra än andra konsumenter.

Att folk medvetet gör etiska val är för mig en självklarhet om vi ska få en lyckligare värld. Men om studien har rätt i att dessa val samtidigt gör en elakare, är det då inte meningslöst att göra dessa val i kampen för en lyckligare värld? 

Här är en artikel om det hela från tidningen Miljöaktuellt: http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.302918/psykologi-darfor-blir-du-elak-av-att-handla-gront

Ludvig Lindström