Arkiv för januari, 2010

Förändra sig själv eller förändra miljön?

söndag, 31 januari, 2010

Washing-Dishes

Jag har mer eller mindre alltid haft en tendens att lämna disk efter mig hemma. Att diska är en ganska tråkig och jobbig aktivitet som jag gärna skjuter upp, ännu värre blir det när diskberget växer. Under många år har jag sagt till mig själv att jag måste försöka ta mig i kragen och diska direkt efter maten för att undvika diskberget – detta har aldrig lyckats mer än någon enstaka vecka. Jag har även försökt att förändra min attityd till diskandet, att försöka uppskatta det som en utmanande aktivitet (vissa har sagt att de upplever flow när de diskar). Jag har även testat att lyssna på musik eller radio för att leda bort uppmärksamheten mot något trevligare. Inget av detta försök har fungerat speciellt bra, disken har alltid varit ett litet ”gissel”.

Lösningen efter många års ”kämpande” var att ”köpa sig ur problemet”. I höstas köpte jag en diskmaskin och jag tror aldrig jag gjort ett enskilt köp som varit mer lyckobringande i hela mitt liv. Inte för att jag njuter av att titta och tänka på diskmaskinen (den är urtråkig) utan för att jag slipper det obehag diskningen gav upphov till och att den tiden nu kan användas på roligare aktiviteter.

Det verkar ofta finnas två vägar till att bli lyckligare, antingen genom att förändra sig själv eller genom att förändra den miljö man befinner sig i. Det vanligaste förslaget inom självhjälpslitteraturen brukar gå ut på att man ska förändra sig själv. Det ligger mycket i det eftersom vi ofta tenderar att anpassa oss till våra yttre levnadsvillkor. Uttrycket ”Det är inte hur man har det utan hur man tar det” stämmer ofta. Men det verkar finnas en hel del saker vi inte anpassar oss helt till och det är långt ifrån självklart vilken väg som är mest framkomlig i olika situationer. Pendling är ett exempel. Att pendla till jobbet är den enskilda aktivitet som människor mår som sämst under när lyckoforskarna mäter momentan lycka. Studier visar även att de som har långa pendelresor i genomsnitt är mindre nöjda med livet. Vilken strategi är mest effektiv för de som vantrivs med långa pendelresor? Att förändra sin attityd till pendlandet eller att försöka minska längden på pendelresorna genom att byta jobb? Båda förändringar kan vara svåra att få till stånd men jag gissar att alternativ två är ett mer realistiskt alternativ för de flesta?

Jag är en stor anhängare av mental träning men jag tror man måste välja sina strider och försöka lära sig i vilka situationer det är bäst att försöka förändra sig själv och när det är bäst att försöka förändra den miljö man befinner sig i. Vad säger ni andra?

Filip Fors (www.filipfors.se)

Välbefinnandet under olika aktiviteter i Frankrike och USA – I Frankrike njuter man oftare av maten?

onsdag, 27 januari, 2010

I ett tidigare inlägg berättade vi här på bloggen om en ny studie där det momentana välbefinnandet mäts i Frankrike, USA och Danmark. Tyvärr finns mer omfattande data för de danska kvinnorna ännu inte tillgängligt. Däremot finns data för de Franska och Amerikanska kvinnorna. Nedan följer en tabell med U-index för olika aktiviteter. U-index är som vi skrivit tidigare ett mått på hur stor del av tiden som en negativ känsla är mer framträdande än någon positiv känsla. I tabellen kan man t ex se att negativa känslor var mer framträdande än positiva endast vid 9 procent av all tid som de franska kvinnorna spenderade vid matbordet. Ungefär samma U-index vid måltider,  ca 10 procent, har de amerikanska kvinnorna,. Man kan även notera att negativa känslor är mer framträdande än positiva känslor i över 25 procent av tiden på arbetet för både de amerikanska och franska kvinnorna. Allt som allt är det är slående hur lika välbefinnandetmönstret ser ut mellan de olika länderna. Ett undantag är den tid som spenderas på barnpassning, av någon anledning verkar dessa stunder vara betydligt mer angenäma för de franska kvinnorna.

Sammantaget har de franka kvinnorna ett något lägre U-index. En av flera tänkbara förklaringar är att de franska kvinnorna i högre grad njuter av maten när de äter. De amerikanska kvinnorna riktar alltså ofta uppmärksamheten mot andra saker samtidigt som de äter (Telefon, TV?). ”A striking difference in the time spent eating (117 min vs 52min) is mainly due to differences in the attention paid to that activity. Episodes in which eatingwas mentioned covered almost as much of the day in Columbus (17.1%) as in Rennes (20.8%),but eating was more often focal for the French (56% vs 30%). ”.

Känner du igen dig i mönstret? Vilka aktiviteter mår du bäst av? :D

fr_us_index

Källa: Alan B. Krueger m fl (2009) Time Use and Subjective Well-Being in France and the U.S, Social Indicators Research.

 Filip Fors

Sambandet mellan inkomst och lycka är starkare för personer med timlön

tisdag, 26 januari, 2010

48362361_198e5baae8

Inkomstens betydelse för lyckan är allt som oftast en het potatis inom lyckoforskningen. En helt färsk undersökning har nu visat att sambandet mellan inkomst och lycka är starkare för personer som har timlön i jämförelse med personer som har månadslön. Forskarna gjorde fyra olika undersökningar, först två tvärsnittsstudier där man fann att korrelationen mellan inkomst och lycka var starkare för personer med timlön. För att försöka reda ut orsakssambandet gjorde man en tredje, s.k. longitudinell studie och fann att en inkomstökning i genomsnitt ger en starkare lyckoökning för personer med timlön. Flera olika lyckomått användes i studien, bland annat frågor relaterade till livstillfredsställelse.

En tänkbar förklaring till att pengar verkar ha större effekt på lyckan för personer med timlön är att denna betalningsform leder in människors uppmärksamhet i högre grad på pengar (de tänker oftare på pengar) och att detta innebär att pengar även ges ett högre värde i livet (kanske omedvetet). Tidigare studier har exempelvis visat att personer med timlön ofta tenderar att tänka på sin tid i termer av pengar, att de i lägre utsträckning är villiga att byta pengar mot fritid och att de lägger ner mindre tid på välgörenhet. Forskarna gjorde till sist en experimentstudie där man slumpmässigt delade in 164 personer med månadslön i två olika grupper. Båda grupperna fick svara på ett antal olika lyckofrågor men grupp två ombads även räkna ut hur mycket pengar de tjänade per timme innan de besvarade lyckofrågorna. Det man fann var att korrelationen mellan inkomst och lycka var starkare för gruppen som innan de besvarade lyckofrågorna hade ombetts att räkna ut timlönen. Det verkar alltså som den enkla ”tricket” att leda in personer med månadslön på hur mycket de tjänar per timme räcker för att de ska ge pengar en högre vikt när de värderar sitt liv.

Källa: DeVoe & Pfeffer (2009) When Is Happiness About How Much You Earn? The Effect of Hourly Payment on the Money—Happiness Connection, Personality and Social Psychology Bulletin, Vol. 35, No. 12, 1602-1618.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Historiska lyckocitat

lördag, 23 januari, 2010

happy-quotes

Genom åren har jag stött på en hel del roliga lyckocitat av allehanda mer eller mindre kända personer. Nedan följer ett urval av dem. Har ni också några på lager så dela gärna med er.

Some cause happiness wherever they go; others, whenever they go.
Oscar Wilde

Happiness is good health and a bad memory.
Ingrid Bergman

My advice to you is get married: if you find a good wife you’ll be happy; if not, you’ll become a philosopher.
Socrates

All I ask is the chance to prove that money can’t make me happy.
Spike Milligan

You can usually tell when I’m happy by the fact that I’ve gained weight.
Christy Turlington

Happiness is the interval between periods of unhappiness.
Don Marquis

Those who can laugh without cause have either found the true meaning of happiness or have gone stark raving mad.
Norm Papernick

Nobody really cares if you’re miserable, so you might as well be happy.
Cynthia Nelms

If only we’d stop trying to be happy we could have a pretty good time.
Edith Wharton

I’m just happy I’m not a phony.
Mike Tyson

Ludvig Lindström

Ska vi alla bli moderater?

torsdag, 21 januari, 2010

Fredrik Reinfeldt

Lyckoforskningen har genom åren kommit fram till en hel del underliga resultat. Ett av dem är att personer som politiskt placerar sig till höger är lyckligare än de som placerar sig till vänster.

För några dagar sedan skrev Lena Andersson kring detta i Dagens Nyheter. Kan det möjligen ligga något i hennes påstående att i vänsterns samhällsanalyser är tonen dyster, medan den i högerns är optimistisk? Skulle vi i så fall kunna öka vår lyckonivå genom att dra oss längre åt höger? Vi kanske alla skulle bli moderater?

Ludvig Lindström

Lyckan och olyckan i Frankrike, USA och Danmark

onsdag, 20 januari, 2010

u_index_3_countries

Det finns som vi i flera inlägg diskuterat på bloggen några olika sätt att definiera och mäta lycka inom lyckoforskningen. Det vanligaste måttet är livstillfredsställelse, ett annat är välmående eller ”affekt”. Att vara nöjd med sitt liv betyder inte alltid att man mår bra i vardagen och vise versa. Ny forskning visar att detta även verkar gälla när man jämför länder.  Danskarna är notoriskt nöjda med livet, inget annat land brukar toppa listorna kring livstillfredsställelse lika ofta som danskarna. USA brukar ligga lägre än Danmark men relativt bra till i ett internationellt perspektiv, Frankrike brukar ligga sämre till än USA. Skillnaden mellan dessa länder är ganska stor när det gäller livstillfredsställelse. När människor i olika länder får bedöma hur bra de tycker livet är genom att titta på en stege med elva steg där det översta steget representerar det bästa tänkbara livet och det nederste steget det västa tänkbara livet så ligger genomsnittet i Danmark på 8.0, i USA på 7,3 och i Frankrike på 7.0. Frågan är om samma mönster upprepas även när man noggrant mäter hur människor i dessa länder mår i vardagen?

Ett gäng forskare med Alan Krueger och  Daniel Kahneman i spetsen bestämde sig för att undersöka detta. En hypotes man hade var att skillnaderna i livstillfredsställelse mycket väl skulle kunna bero på kulturella normer. Anledningen till att amerikanarna är mer nöjda med livet än fransmännen skulle kunna bero på att det finns en norm i det amerikanska samhället som påbjuder att man ska vara förnöjsam och presentera sig själv i positiv dager. Men det kan mycket väl vara så att fransmännen upplever minst lika mycket välmående i vardagen som amerikanarna. 

För att utreda hur det ligger till lät man närmare 1000 kvinnor i USA, Frankrike och Danmark beskriva vilka aktiviteter de ägnat sig åt under gårdagen, hur lång tid varje aktivitet pågick samt hur framträdande olika negativa och positiva känslor var under de olika aktiviteterna. Metoden går under beteckningen ”Day reconstruction method” och har i tidigare studier visat sig ge en tillförlitlig bild av hur människor mår i vardagen. Det man fann var att de franska kvinnorna upplevde positiva känslor oftare än de amerikanska kvinnorna men även att de amerikanska kvinnorna oftare upplevda negativa känslor än fransyskorna. I genomsnitt hade de franska kvinnorna alltså både mer positiva stunder och mindre negativa stunder. Skillnaderna var i allmänhet små, men signifikanta. Forskarna räknade exempelvis ut hur stor del av tiden som negativa känslor var mer framträdande än en positiva för kvinnorna i de både länderna (U-index, se tabellen ovan). Resultaten visade att de amerikanska kvinnorna spenderade 18 procent av tiden i ett negativt känslomässigt tillstånd medan motsvarande siffra för de franska kvinnorna var 16 procent.

Det undersökta välmåendet under en dag var alltså något högre i Frankrike än i USA trots att amerikanarna rapporterar att de är mer nöjda med livet.

Till sist, hur var det då med Danskarna? Jo, data från de danska kvinnorna presenterades nyligen och det visade sig att de danska kvinnorna upplever att negativa känslor är mer framträdande än positiva känslor i genomsnitt ca 10 procent av dagen – klart mindre än både de Franska och Amerikanska kvinnorna. Det verkar med andra ord som att danskarna inte bara är väldigt nöjda med livet utan även mår mycket bra till vardags. Ännu har inga landsomfattande undersökningar av både kvinnor och män gjorts med metoden så en viss försiktighet bör tas i beaktande när resultaten tolkas.

Källa: Alan B. Krueger m fl (2009) Time Use and Subjective Well-Being in France and the U.S, Social Indicators Research.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Använder höginkomsttagarna sina pengar på ”fel” sätt?

måndag, 18 januari, 2010

Det är välkänt att korrelationen mellan inkomst och lycka är relativt svag. Det är stora skillnader mellan rika och fattiga länder men inom ett land är höginkomstagare i regel bara något lyckligare än låginkomsttagare, detta gäller speciellt om man tittar på studier där man använt sig av momentana välbefinnandeskattningar istället för globala bedömningar i stil med ”Hur nöjd är du med ditt liv i sin helhet?”. När människor får svara hur de känner sig i vardagen mår låginkomsttagare i genomsnitt ungefär lika bra som höginkomstagare. Små eller mer eller mindre obetydliga skillnader mellan inkomstgrupper gäller inte bara positiva känslor utan även förekomsten av negativa såsom oro, trötthet, frustration och ilska. Vad beror detta på?

Borde inte höginkomsttagarna ha köpt sig ett högre välbefinnande? Enligt Kahneman m fl:s studier av tidsanvändning verkar det inte så, höginkomstagare har förvisso i genomsnitt en något mer aktiv fritid (ex. Golf) men de jobbar även mer och pendlar längre till jobbet. 

Pengar borde, rätt använda, kunna leda till högre lycka i vardagen, exempelvis om den högre inkomstens användes till upplevelsekonsumtion som massage och biobesök eller om den skänktes bort till välgörenhet. Ett annan lovande metod skulle kunna vara att gå ner i arbetstid och spendera mer av den fria tiden på aktiva fritidssysselsättningar som att sporta eller umgås med vänner och familj. Eller varför inte börja i terapi hos en personlig coach/psykolog som hjälper en att förändra tankemönster i en mer positiv riktning?

Inköp av prylar och kapitalvaror har förmodligen knappt någon effekt alls på det dagliga välbefinnandet förutom när de är helt nya, ändå drömmer många (inkl. mig själv ibland) om att ett nytt hus, en ny TV eller en bil skulle vara en väl värd investering ur lyckosynpunkt.

För att spendera pengarna på ett bättre sätt föreslår ekonomen Dan Arielye att man varje gång man är i stånd att göra ett större inköp ska fundera på vad man INTE kommer att kunna göra i framtiden om man genomför köpet. Pengarna för en dyr TV som mest ger en lyckokick de första dagarna kanske kommer att innebära att man inte har råd att ta 20 stycken massagebesök fördelat under året, eller två biobesök i veckan i ett helt år!  Nästa gång du gör ett stort inköp testa att fundera på vad du går miste om, inte sällan kanske många små upplevelser är mer värdfulla än några få stora kapitalvaror eller upplevelser. Vi anpassar oss ofta snabbt till förändringar därför verkar det mer lovande att sprida ut glädjen på många små ”sensationer”?

 
————————————
Filip Fors (www.filipfors.se)

Positiva tankar räcker inte hela vägen – håll koll på D-vitaminet!

onsdag, 13 januari, 2010

På många sätt är det fantastiskt att t.ex. bra tankar kan göra oss lyckligare. Men det finns en liten fara med den vetskapen också. Kanske har du som läser det här t.ex. plöjt igenom högar med självhjälpsböcker och fått det inpräntat att ”om man tänker rätt så blir man glad”. Och så står du där på morgonen och försöker krampaktigt att le mot dig själv i spegeln och säga högt att ”det här ska minsann bli en bra dag!”. Men inombords känner du egentligen att: ”fan heller att det kommer att bli!” och tricket lyckas inte. Och så skuldbelägger du dig själv och tänker att det är ditt fel att det där fula regnmolnet har parkerat ovanför huvudet på dig.

Men allt handlar ju inte om bra tankar och goda handlingar. Det finns ju många andra faktorer också som har betydelse. Att hjärnan får de näringsämnen den behöver är t.ex. en viktig pusselbit för att vi ska känna glädje.  Den som enbart lever på chips och skräpmat brukar ofta lära sig det den hårda vägen ;-)

Problemet med vintern
Så här års har vi ett stort problem här i Sverige. Det är mörkt och solen leker kurragömma. Tyvärr behöver vi ju solljuset för att bilda D-vitamin, som i sin tur kan ha stor inverkan på vårt humör. (samt för skelett, immunförsvar mm.).  Det fanns en tid (närmare bestämt för 1-2 år sedan eftersom forskningen är rätt ny här ;-) ) som man trodde att D-vitaminet inte gjorde så där värst mycket i kroppen och att extra tillskott av D-vitamin av en lite starkare sort var ungefär lika vettigt att ta som att äta flugsvamp. Men nu börjar man inse att man var ute och cyklade tidigare, för nu händer det äntligen saker på forskningsfronten! :-) Man har nu börjat förstå att den dos som vi förut trodde var lagom för oss, egentligen var på tok för låg vintertid.

1244029_sunburst

D-vitamin och depressioner
Exempelvis
visar en studie att personer med högre halt av D-vitamin i blodet löper mindre risk för att känna sig deprimerade. Samt att tillskott med D-vitamin minskar depressiva symtom.  En del läkare har också börjat rekommendera D-vitamin till personer med vinterdepressioner och upplever att det ger bättre effekt än antidepressiva medel. Dessutom som regel helt utan biverkningar.  (i vettig dos förstås för överdosering är inte bra.) I mitt yrke som hälsorådgivare har jag också träffat många människor som märkt att de numera sluppit bli deprimerade på vintern sedan de börjat komplettera med extra D-vitamintillskott under de mörka månaderna. (jag går även igenom mycket om andra näringsämnens betydelse för humöret, i mina kurser,  med tips på hur man kan ”äta sig gladare”. Så D-vitaminet är inte det enda ämne som kan vara bra att ha koll på).

RDI-värdena haltar
Den lilla mängd D-vitamin som vi får i oss från maten räcker som regel inte till under vintertid för att kompensera för det saknade solljuset. För de med mörk hudfärg är det tyvärr ännu svårare att bilda lagom mängd. Än så länge är upptäckten av D-vitaminets betydelse relativt ny men en dos på ca 2000IE  verkar många forskare och experter vara överens om är lagom för de flesta för att kompensera för avsaknaden av sol. Värt att notera är att de låga siffrorna för rekommenderat dagligt intag (RDI-värdena) haltar efter totalt och inte stämmer med vad forskningen vet idag.

Så supporta gärna med lite extra D-vitamin i en säker dos på 2000 IE (för vuxna) över vintern. (vid vissa tillstånd kan en del dock behöva högre doser!). Jag märker också själv en tydlig skillnad -vintrarna har aldrig varit så lätta att tackla som när jag började ha koll på mina  D-vitaminnivåer.

Risken för överdosering  har visat sig vara klart överdriven, (en del menar dock att det möjligtvis kan finnas enstaka undantag vid vissa ovanliga sjukdomar.) Men när våren och sommaren kommer så är det bättre att strunta i kapslarna och bege sig ut en stund i solen istället! En picknick i gräset är dessutom ett ovanligt trevligt sätt att ”medicinera” på ;-)

Det lär nog dyka upp ännu mer forskning här framöver så vi får se vad som upptäcks mer om detta. (jag blir inte förvånad om det också snart dyker upp en ”smutskastningsstudie” som sponsrats av något läkemedelsbolag som känner sig lite hotat i sin försäljning av antidepressiva medel  ;-) )

Kram / Boel Björkenwall

————————
www.viability.se – kurser för ökad livsglädje
boel@viability.se

Alltings avtagande marginalnytta?

onsdag, 13 januari, 2010

vacation20

Det finns en utbredd föreställning om att pengar har en avtagande marginalnytta. Exempelvis verkar det rimligt att det är mer värdefullt med ett tillskott på 1000 kr för en fattig person är för en rik person (allt annat lika). Inom lyckoforskningen har man sedan 1970-talet funnit att detta verkar gälla sambandet mellan pengar och lycka. Den positiva effekten av inkomst är ganska starkt upp till en viss nivå sedan avtar effekten. Nyligen testade Ed Diener m fl detta atagande ännu en gång med Gallups senaste data med representativa urval av indivder i över 130 länder (96 procent av jordens befolkning representerad). Det man fann var följande:

marginal_utility

För samtliga lyckomått finns ett starkt samband upp till ungefär 20 000 dollar i årsinkomst sedan planar linjens lutning ut ganska rejält. Störst effekter har inkomsten föga förvånade på hur nöjd man är med sin levnadsstandard, sedan hur man värderar sitt liv på en skala mellan 0 – 10 (”ladder of life”), svagast effekt har den på affektbalans: ett index över hur mycket positiva respektive negativa känslor man upplevt under gårdagen. Vad som är påtagligt är dock att linjens lutning förändras på ungefär samma ställe för samtliga mått. Det är alltså uppenbart att pengar har en avtagande effekt på lyckan oavsett vilken fråga man använder för att mäta lycka.

marginal_utility2

Nästa fråga forskarna ställde var om samma mönster gäller även andra saker? Avtar nyttan av mer fritid och socialt umgänge om redan har uppnått en viss nivå av dessa saker? Deras resultat visar på detta, och inte nog med att nyttan avtar, personer som har mer fritid än 4 timmar per dag, mellan 5-24 timmar, har inte högre välmående än gruppen som har 1-4 timmar fritid per dag. När det gäller socialt umgänge med släkt och vänner visar deras analys att personer som umgås extremt mycket med släkt och vänner till och med är något olyckligare än personer med en ”lagom” mängd av detta, den grupp som inte har något socialt umgänge alls mår dock som förväntat sämst. Kategoriseringen av fritid och socialt umgänge i studien är väldigt grova och skiljer exempelvis inte på aktiv och passiv fritid eller umgänge. En inklumpning av individer i ca 130 länder gör förstås även att det är spekulativt att dra slutsatser om sambandet även exempelvis gäller genomsnittssvensken.  Det lär även finnas en hel del urvalseffekter i studien, exempelvis kan man misstänka att en stor del av de personer som har väldigt mycket fritid i studien är arbetslösa och att detta därmed drar ner den gruppens välmåendevärde.

Allt som allt väcker dock resultaten en del intressanta frågor. Antagligen är det eftersträvansvärt att hitta en god balans mellan olika aktivieter och förhålla sig lite kritisk till drömmar som ”tänk om man kunde vara ledig hela dagarna, vad skönt det skulle vara”.  Det viktiga är alltså inte alltid ha så mycket som möjligt av saker som pengar, fritid och vänskap utan snarare uppnå en ”grundnivå”. En bra mix mellan arbete, förströelser, hobbies och socialt umgänge är förmodligen viktig ur lyckosynpunkt, då detta ger god variation och gör att vi undviker hedonisk anpassning och uttråkning.  :)

Källa: Ed Diener m fl (2008), Balance in Life and Declining Marginal Utility of Diverse Resources,  Applied Research in Quality of Life.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Kahneman om lyckoforskningens framtid

tisdag, 12 januari, 2010

Daniel Kahneman tycker jag är den mest intressanta av lyckoforskningens fronfigurer. Här berättar han i en kort intervju om hur han ser på lyckoforskningens framtid.

Jag håller med honom att fokus i forskningen bör gå mer mot att undersöka och mäta välmående, alltså hur människor känner sig till vardags snarare än hur nöjda de är med livet. Personligen tycker jag välmående är mer värdefullt än livstillfredsställelse och jag tror de flesta människor håller med om det efter lite reflekterande. Kahnemans studier har visat att sambandet mellan hur människor mår till vardags och hur nöjda de är med livet bara är medelstarkt, långt ifrån perfekt, och det räcker därför inte med att mäta livstillfredsställelse för att fånga lyckonivåerna hos  individer och samhällen.

Filip Fors (www.filipfors.se)