Archive for december, 2009

Dags att infria ditt gamla nyårslöfte?

måndag, december 28th, 2009

Nyårsafton närmar sig och många laddar upp inför de nyårslöften man satt upp. Och det finns faktiskt många löften som kan göra oss lite lyckligare. Det gäller dock att inte sätta upp för stora mål eller tro att man kan göra om hela sin personlighet bara över en natt. Nedan har jag listat några strategier som kan hjälpa dig att bli bättre på att hålla dina nyårslöften.

1. Var konkret. Nöj dig inte med löften som ”Skaffa fler vänner” eller ”Stärk relationerna”, det är alldeles för vagt.
2. Skriv ner ditt nyårslöfte.
3. Påminn dig om ditt löfte kontinuerligt
, till exempel varje gång du går till sängs.
4. Berätta om ditt nyårslöfte för andra. Prata med dina vänner, gå med i eller skapa en grupp för likasinnade.
5. Tänk stort. Behöver du en stor förändring? En flytt till en annan stad, ett nytt jobb? Låt fantasin flöda fritt.
6. Tänk litet. Tro inte att det endast är en radikal förändring av ditt liv som kommer att göra någon skillnad. Se de små detaljerna i ditt liv och försök förbättra och växa med dem.
7. Be om hjälp. Det är lättare än du tror.

Om du har extra svårt att hålla nyårslöften, pröva även dessa strategier:

8. Sätt bara upp trivsamma nyårslöften. Vi kan göra våra liv bättre på många olika sätt. Att ha mer kul i vardagen kan dessutom göra det lättare att gå igenom tuffare saker.
9. Stryk ett nyårslöfte. Om du år efter år sätter upp och sedan bryter ett nyårslöfte, fundera på om du inte ska ge upp det helt. Använd istället energin till att göra saker som är realistiska.
10. Infria ditt nyårslöfte varje dag. Det är oftast lättare att hålla ett nyårslöfte som du måste infria varje dag (som exempelvis att träna), än ett som du bara behöver göra någon dag i veckan.
11. Sätt upp en deadline. Innan mars månads utgång ska jag ha sparat 5000 kr som ska användas till en semesterresa i sommar. En deadline är en förpliktelse från min sida, ett kontrakt jag upprättar med mig själv och den sätter en (nödvändig?) press på mig.
12. Sätt inte upp orealistiska mål. Istället för att gå direkt in och träna för ett maraton, sikta på en 20 minuters promenad varje dag. Om du nu inte är i hyfsad form redan förstås.
13. Bestäm dig för ETT nyårslöfte. Många människor har ett inbyggt motstånd mot förändringar och vi känner oss trygga i det vi har. Ju fler förändringar, desto troligare är det att dina nyårslöften kommer att kollapsa.

Har du någon strategi som hjälpt dig att nå uppsatta mål? Alla tips är välkomna.

Ludvig Lindström

Välbefinnandet under olika aktiviteter

lördag, december 26th, 2009

CSC-Preston---3-happy-women

Att umgås med kollegorna på jobbet är skoj men att jobba är mindre kul, i alla för den genomsnittliga kvinnan i Texas. 🙂

I en berömd studie av drygt 900 arbetande kvinnor i Texas mätte forskarna hur högt välbefinnande kvinnorna hade under olika aktiviteter. Kvinnorna ombads att se tillbaka på gårdagen som en film, skriva ner vilka aktiviteter de ägnade sig åt samt hur de kände sig under varje aktivitet med avseende på ett antal positiva och negativa känslor.

survey

Forskarna summerade sedan positiva minus negativa känslor för varje aktivitet och tog fram följande index. ”Net affect” avser medelvärdet för de positiva känlsorna minus de negativa.

texas_women

Överlag ganska förväntade resultat. ”Intimt umgänge” samt att socialisera med vänner  och arbetskamrater kommer högt, likaså lunch och middag samt fysisk träning. Att arbete och pendling hamnar längst ner var kanske också ganska väntat (åtminstone pendling). Däremot kan man förvånas över att childcare hamnar så långt ner listan, t o m på samma plats som hushållsarbete. Är barn så jobbiga? 🙂

Man kan även se att de mest njutningsfulla aktiviteterna ofta är de aktiviteter som kvinnorna spenderar ganska lite tid på. Den positiva upplevelsen av intimt umgänge, fysisk träning och socialt umgänge beror kanske delvis på kontrasteffekter, d v s aktiviteter som vi gör sällan och under korta stunder hinner vi inte anpassa oss till utan de känns ständigt fräscha, roliga och njutningsfulla. Vad kan man dra för slutsatser av resultaten? Skulle kvinnorna i studien bli lyckligare av att pendla mindre och ägna mer tid åt socialt umgänge? Förmodligen skulle de det, men det är svårt att veta så länge man inte gjort expertimentstudier. Det vill säga studier där man låter människor fördela om den tid de lägger på olika aktiviteter och undersöker om välbefinnandet förändras som en följd av detta. Sådana studier är förmodligen för kostsamma och inte minst alltför krävande för intervjuerpersonerna. Däremot skulle man kunna testa på en egen hand genom att skriva vilka aktiviteter man ägnat dig åt under dagen i någon/några veckor samt hur man kände sig under var och en av aktiviteterna, ex. på en generell välmåendeskala mellan 1 och 10. Avslutningsvis kan man testa att införa mer av de aktviteter som toppade listan och utvärdera efter en tid… 😀 En liknande teknik brukar nyttjas inom KBT för att få deprimerade personer att må bättre.

Källa: Kahneman m fl (2004) A Survey Method for Characterizing Daily Life Experience: The Day Reconstruction Method, Science, Vol. 306. no. 5702, pp. 1776 – 1780.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Lyckometoder till alla!

onsdag, december 23rd, 2009

Med lyckoaktionen genomförd runt om i landet tänker vi på Lyckoaktivist.se och Charity International att det bästa vi kan göra för att öka människors välmående är att lägga upp metoderna här på lyckobloggen. De två evidensbaserade metoder vi valt ut för aktionen passar mycket bra att göra tillsammans med någon annan som vad vi vill kalla – Årets julklapp!

I en jämförelsestudie av Martin Seligman mellan fem metoder med placebo-kontrollgrupp visade dessa två metoder sig vara bland de hittills kraftfullaste övningar du kan göra på egen hand. Båda övningarna ökade lyckan hos deltagarna i förhållande med en jämförelsegrupp och i förhållande till deras tidigare lyckonivå.

Bild 1

Den ena övningen, Tacksamhetsbesöket, hade överlägsen effekt första månaden efter genomförande jämfört med samtliga övningar. I den andra, Three good things (Tre bra saker), varade effekten i över 6 månader efter övningen! (deltagarna fick givetvis fortsätta med övningen ifall de ville, vilket många gjorde)

Metoderna finns nu att ladda ner för alla som vill genomföra en egen mini-lyckoaktivism med nära och kära eller öka sin egen lycka: Tacksamhetsbesöket och Tre bra saker

God Jul önskar Lyckoaktivist.se och Charity International!

Erik Fernholm

info@lyckoaktivist.se

Lyckospridning i julruschen

måndag, december 21st, 2009

Idag, mitt i julruschen, delade lyckoaktivister från oss i Charity International samt från Lyckoaktivist.se ut ett tusental lyckokuvert utanför köpcentrum runt om i landet. Varje lyckokuvert innehöll en eller flera lyckostrategier som enligt lyckoforskningen generellt sett ökar människors välbefinnande betydligt mer än de prylar som köps in inför julen.

Lyckokuverten delades ut på tolv orter. Själv var jag i Malmö utanför Triangelns köpcentrum. Vi delade ut ett 70-tal kuvert och fick en hel del glada leenden från mottagarna. En del sa dock tvärt nej, gissningsvis på grund av att de trodde att det rörde sig om reklam (Grrrr för reklam).

Tanken med aktionen var huvudsakligen att få folk att börja omvärdera vad som uppfattas som viktigt i samhället. Lyckoforskningen kan lära oss mycket om vad vi bör fokusera på för att höja vårt välmående och fler prylar är inget som kommer högt upp på den listan. Enligt en ny undersökning från Sifo på uppdrag av Svenska kyrkan anser 88% av svenskarna att julen borde handla om familjen och 47% att den nu handlar om julklapparna. De utdelade lyckostrategierna erbjuder ett handfast alternativ som fördjupar relationerna och bevisligen ökar lyckan enligt lyckoforskningen.

Lyckostrategierna finns att ladda ner på charity.se och snart även här på Lyckobloggen.

Ludvig Lindström

Kost med lite kolhydrater och mycket fett gör oss olyckligare?

torsdag, december 10th, 2009

En uppmärksammad studie kring vilka effekter en låggfettdiet kontra en lågkolhydratdiet har på humöret publicerades för ett tag sedan. I studien delade man in överviktiga individer i två grupper, där den ena gruppen fick banta med en låggfettdiet och den andra med en lågkolhydratdiet.  Kalorimängden var lika stor i båda grupperna. Resultaten visade att den genomsnittliga viktnedgången inte skiljde sig  mellan grupperna men att lågkolhydratgruppen i genomsnitt rapporterade mer negativa känslor än lågfettgruppen.

Forskarna spekulerar i att en tänkbar förklaring kan vara att en låggkolhydratdiet  kräver större livsstilförändringar vilket i sin förlängning skulle kunna leda till för mycket fokus på mat, social isolation m.m. En annan tänkbar förklaring är att kolhydrater påverkar signalsubstansen seratonin positivt. Något Armen nämnt i ett tidigare inlägg.

En gedigen genomgång av studien finns att läsa här: http://traningslara.se/blogg/bantningsmetoders-inverkan-pa-psykologiska-faktorer-en-uppmarksammad-studie/

———————–

Filip Fors

Gärna inspireras av forskningen – men inte glömma individen!

måndag, december 7th, 2009

Det har varit intressant att följa den ganska hätska debatten som blev här efter Johan Norbergs senaste inlägg.

Ja, hur stor inverkan ska egentligen lyckoforskningen få ha på de politiska besluten?

Jag är inte ”Medelsvensson
Vi måste komma ihåg att hur mycket det än forskas och hur mycket vetenskaplig tyngd vi än har bakom ett påstående, så är vi individer, inte genomsnittsmänniskor. Om t.ex. 85 av 100 blir lyckligare av en viss metod så är det måhända tillräckligt för att hävda att metoden är bevisat effektiv och att den ger ökad lycka. MEN, vi har fortfarande de där 15 personerna i gruppen som Inte blev lyckligare av metoden och för dem är den alltså helt värdelös. Vi kan inte tvinga alla människor att utöva den bara för att den passar för många. Möjligheten till fria val där jag kan skapa det liv som passar för just mig som individ är oerhört viktig att värna om!  Jag är inte medelsvensson, jag är en egen individ.

Så jag förstår verkligen de som känner ilska av tanken på att politikerna ska styra oss till att leva på ett visst sätt bara för att några studier har visat att många blir lyckligare av att leva så.  Om jag tvingas leva på ett sätt som inte passar mig  riskerar jag ju snarare att bli olyckligare av detta.

Så bara för att 75% av alla pensionärer som är med i en stor studie kanske blir lyckligare av att träna stavgång i grupp så ska vi förstås inte tvinga alla Sveriges pensionärer till att gruppträna stavgång 2 ggr/v. för de ska kunna få ut sin pension 😉

Forskning som inspiration – inte till tvångsåtgärder
Om vi tar exemplet ovan så skulle man istället kunna fatta politiska beslut som Underlättar för de pensionärer som Vill att komma ut och röra på sig tillsammans med andra. Man skulle också kunna skapa fler naturliga mötesplatser där man kan komma ut från sitt hem och träffa andra gamlingar under roliga former t.ex. Forskning visar ju att socialt umgänge överlag är viktigt för lyckan. Med tanke på hur många äldre människor som bara sitter ensamma och oinspirerade framför tv:n och därmed rör sig allt mindre (med allt vad ökande värk, depression och därmed ökade vårdkostnader som det kan innebära) så tror jag t.ex. att det kan finnas mycket för samhället att tjäna ekonomiskt på detta. Vi kan använda forskningen mer som inspiration och vägledning än till att skapa en massa tvångsåtgärder som visserligen passar många, men inte alla.

När den enda kryddan i livet är att äta mellanmål
Jag minns med fasa hur jag för rätt många år sedan besökte en äldre släkting som bodde på ett hem tillsammans med andra äldre. Jag frågade lite naivt personalen en dag vad de hittade på för aktiviteter tillsammans med de boende. ”Vi har mellanmål på eftermiddagarna”, fick jag till svar. Jag trodde först att jag hade hört fel? Men, går ni aldrig ens ut på promenad eller går ner till parken? försökte jag förtvivlat. Men icke. Hur meningsfullt och givande kan det kännas att leva om den enda kryddan i livet är att äta mellanmål? För mig verkade boendet där mer likna en förvaringsenhet än ett hem.

Är det konstigt om så många äldre människor går på psykofarmaka och att vårdkostnaderna skenar när de har så dåliga möjligheter till att skapa en stimulerande lustfylld vardag? Kanske skulle vi också kunna få ner vårdkostnaderna betydligt om vi tog hänsyn mer till lyckoforskningens rön här och vågade tänka lite mer nytt och ligga steget före. Om vi kunde satsa mer pengar på att hjälpa de äldre att krydda sin vardag på olika vis istället för att mest fokusera på att de får i sig sin mat och diverse piller.433128_grandmas_birthday

Vikten av att själv få styra över sitt liv
Det finns t.ex. en studie som tyder på att så är fallet: Bland boende på amerikanska ålderdomshem så testade man vilken betydelse det hade för lyckan och livslängden när de gamla själva fick vara med och fatta aktiva beslut som berörde deras liv, jämfört med när personalen var mer aktiv och fattade besluten åt de boende.

I experimentet så lät man de gamla själva komponera ihop sina måltider, vattna sina egna blommor, vara med och välja ut vilket utflyktsmål de skulle besöka, och själva välja vilka dagar som de skulle få besök. Tidigare hade personalen beslutat och utfört allt detta. Det märktes tydligt att ju fler uppgifter som personalen utförde, desto sämre mådde de gamla.

Men genom att ge de boende fler valmöjligheter och supporta dem till att ta kontrollen och själva komma fram till vad som fungerade bäst för dem så rapporterade de att de kände sig mycket lyckligare! Som en bonus så blev de  mer sällan sjuka, började oftare bestämma träff med andra, och antalet döda per år sjönk till hälften. Så enkelt egentligen! Här kan vi alltså använda lyckoforskningens rön till att inspirera och öka lyckan hos individen utan några tvångsåtgärder.  Alla är inte stöpta i samma form – var och en måste få hitta sin väg. Livet ska inte handla om att räta in sig i ledet 😉

Ett annat exempel på hur vi kan använda oss av forskningen som inspiration snarare än till tvångsåtgärder är t.ex.  friskvårdsbidraget. Forskning visar att folk överlag blir lyckligare av att motionera. Istället för att tvinga alla att röra på sig så har man nu som anställd  möjligheten att få bidrag till att köpa ett träningskort av valfritt slag – och Själv välja vad man tycker känns mest inspirerande att träna. Och den som absolut inte vill träna kan ju t.ex. gå på massage.

Vi kan alltså använda oss av den forskning som finns för att försöka skapa ökade möjligheter för individen att lättare öka sin lycka med hjälp av de tekniker som han/hon Själv känner fungerar bäst! 🙂

Det tror jag personligen är den bästa vägen. Vad tror ni läsare?

Kram / Boel Björkenwall

————————-
boel@viability.se
http://www.viability.se

Därför ska vi tala om lycka i politiken

söndag, december 6th, 2009


Man kan fråga sig vad målet med all politik ska vara? Vilket samhälle vi i grunden vill ha. De allra flesta anser att målet för politiken och samhället i stort ska vara att främja människors välmående. Minska lidandet och öka lyckan.

Det gamla talesättet ”var och en sin egen lyckas smed” visar sig stämma bra enligt forskningen. Vi skapar själva vår egen lycka, vi producerar den snarare än konsumerar den. Men vi behöver förutsättningar för att kunna bli lyckliga och att kunna undvika det som leder till stress eller lidande och därmed olycka.

En politik bör föras för att skapa bästa förutsättningar för lycka. Vi har länge trott oss veta vad som ger utveckling, hälsa och välmående. Ett ökat välstånd har genom åren blivit allt starkare ihopkopplat med dessa värden. Idag är dock sambandet inte lika klart.

Lyckoforskningen kan här vara ett stöd för att föra samhället i en mer hållbar riktning. Mått som BNP för länders utveckling, säger mycket lite om hur bra folket, naturen eller världen i stort mår. Om vi strävar efter långsiktigt välmående måste vi värdesätta annat än bara ekonomi. Framtida generationers och andra länders rätt till välmående och hälsa måste räknas in.

Lycka är en del i politiken, precis som den varit sedan Aristoteles eller Benthams dagar. I vår tid där 00-talet präglats av ökade hot i världen såsom terrorattacker, tsunamin, klimat- och finanskris har trenden här hemma gått mot ökad ytlighet och konsumtionshets. I sken av allt detta är det inte konstigt att frågan om lycka blivit allt mer aktuell.

I dagens politik, som anses sakna visioner, kan lyckoforskningen vara ett välbehövligt tillskott till diskussion om en bättre utveckling. En utveckling med tillväxt i kultur, bildning, social gemenskap, hälsa och allt annat vi vet skapar lycka.

Det är inte en forskares roll att agera politiker, och det är obetänksamt av politiker och göra politik av varje nytt forskningsrön. Men en samlad forskarkår kan peka ut riktningen som är farbar, och ge politiker resultat att stödja sig på när de sätter upp visioner och lägger fram förslag.

På samma sätt som varje människa bör sträva efter hälsa och välmående, bör ett samhälla sträva efter att ge förutsättningar för lycka. Endast med en sådan strävan kan vi få den samhällsutveckling som vi behöver och i grunden vill ha.

Frida Johnsson

Lyckoperspektivet behövs i politiken

fredag, december 4th, 2009

Igår skrev Johan Norberg här på lyckobloggen om huruvida lyckoforskningen bör omsättas till politik.

Jag håller med Norberg om att det behövs mer forskning om lycka, så vi kanske är överens om att lyckoforskningen bör få mer resurser? Att politiker i högre grad anammar lyckoperspektivet är dock önskvärt redan idag.

Idag motiveras politiska beslut ofta med att de tros vara bra för den ekonomiska tillväxten. Men varför skulle det vara en bättre ledstjärna än lyckan? Tillväxten har gett oss mycket gott, men ständigt ökad materiell resursförbrukning har lett till miljökriser som nu hotar det mesta av vår välfärd och det är knappast bra för lyckan.

Huruvida lycka bör vara det övergripande målet för samhället, eller bara ett av flera mål, är en stor diskussion som bör tas i ett särskilt inlägg. Idag är det dock tydligt att de flesta politiker inte ens har lyckan som ett av flera prioriterade mål i politiken.

Hur mycket mer lyckoforskning vill vi ha, innan vi till exempel säger att det förmodligen inte är bra för lyckan att som nu kräva att arbetslösa ska söka jobb på annan ort redan från första dagen som arbetslös?

På samma sätt som det inte räcker att bara informera om att alkohol är skadligt, så räcker det inte att bara informera om vad som underlättar strävan efter lycka. Hur lyckliga vi är påverkar dessutom andra.

De flesta känner idag inte till så mycket om lyckoforskningens rön. Bör staten då dra igång en stor informationskampanj och skolorna börja diskutera lycka? Ja, kanske; men varför ska vi låta andra intressen breda ut sig på lyckans bekostnad när det gäller övriga politiska beslut?

När det gäller argumentet att vissa faktiskt trivs med till exempel långpendling (som är dåligt för de flestas lycka), så finns det ju i princip ingen skatt eller lag som inte missgynnar någon, men skatter och lagar motiveras ju ändå med helhetseffekterna.

Det finns också forskning som tyder på att för många valmöjligheter inte tycks vara gynnsamt för lyckan.

Jag håller med om att politiska beslut inte automatiskt gör människor lyckliga, däremot kan politiska beslut underlätta – eller åtminstone låta bli att sabotera – vår strävan efter lycka och vår strävan efter att begränsa lidandet mer.

Jag tror således att det vore bra om politiker anammar lyckoperspektivet redan nu, för att sedan ta allt större hänsyn till lyckoforskningen i takt med att säkerheten ökar kring vad som faktiskt är bra för lyckan.

Göran Hådén

växt hand närbild

Bör lyckoforskningen omsättas till politik?

torsdag, december 3rd, 2009

Många som ägnar sig åt att forska om lycka, bl a flera bidragsgivare till denna blogg, tycker att denna kunskap ska omsättas i politik. Men det finns opposition mot den idén från oväntat håll.

På en konferens i Rom träffade jag för en tid sedan några av världens ledande forskare inom lycka och välbefinnande. I publiken satt bland annat politiska företrädare och rådgivare som törstade efter forskningsresultat att göra politik av, de formligen slet Excel-arken ur forskarnas händer.

På den här konferensen fanns det paradoxalt nog en stor oro över detta intresse – bland forskarna. Ett skäl till denna oro var att mätmetoderna och resultaten är provisoriska och att man ska ha betydligt större kunskap om kartan innan man börjar styra människor år ett visst håll.

Ett annat skäl nämndes av den schweiziske ekonomen Bruno Frey. Han menade att det fanns andra värden än lycka som är viktiga i människors liv – om lycka inte görs helt trivialt genom att definieras som allt som vi strävar efter – som exempelvis värdighet. Det är inte självklart att stater bör ha som uppgift att bestämma att vi alltid ska eftersträva ett värde på bekostnad av alla andra.

Ett tredje skäl nämndes av en av de mest erkända lyckoforskarna, Ed Diener. Han menade att vi inte behöver omvandla lyckoresultaten till en politisk process med alla risker det medför för snedvridna ambitioner och inflytande för särintressen. Han menade att det räcker att forskarna berättar för folk vad de tycker sig veta, så får dessa själva dra slutsatserna.

Om någon funderar på att ta ett nytt jobb längre från hemmet behöver vi inte avskräcka henne med regleringar och skatter, påpekade Diener. Det räcker att berätta för henne att hon förmodligen inte kommer att bli så mycket lyckligare av den högre inkomsten, men mer olycklig av den långa pendlingstiden. Då kan de själva konstatera att det nog inte är en särskilt bra idé.

Det är viktigt att vara så ödmjuka av ett fjärde skäl: Människor är olika och har olika preferenser. Bara för att majoriteten trivs sämre med att pendla långt betyder det inte att alla gör det. Bara för att majoriteten inte blir lyckligare av att skaffa barn betyder det inte att ingen blir det. 

En politik för lycka som tar sig friheten att premiera en viss livsstil blir med nödvändighet en one size fits all-politik, där de som avviker drabbas och tvingas betala för de andras preferenser.

En bättre och mer blygsam politik för lycka inriktar sig i stället på att utöka vår kunskap om vad som gör oss lyckliga och på att maximera våra valmöjligheter så att vi själva kan dra slutsatser om vad det bör innebära för vårt eget sätt att leva.

Det var nog det Thomas Jefferson menade när han under författandet av den amerikanska självständighetsdeklarationen avstod från att stipulera en rätt till lycka och ersatte det med en rätt att ”sträva efter lycka”.

Johan Norberg

Ny temasatsning på lyckobloggen: Lycka och politik

onsdag, december 2nd, 2009

Från och med imorgon kommer vi köra torsdagstemat ”Lycka och politik” på lyckobloggen. Varje torsdag kommer ett nytt inlägg som innehåller reflektioner kring kopplingen mellan lycka och politik från någon av våra bloggare. Frågor som bland annat kommer beröras är: Bör politikerna försöka öka lyckan i samhället? Hur skulle en ”lyckopolitik” kunna se ut? Vilken roll bör lyckoforskningen spela i politiken? Först ut imorgon är en nyrekryterad lyckobloggare som till vardags är en känd samhällsdebattör. Vi hoppas på en livlig debatt!

———————————————–

Ludvig Lindström & Filip Fors