Archive for oktober, 2009

Blomstrar världen år 2051?

torsdag, oktober 29th, 2009

6a00e553c01b4b88330115710f2d25970b-800wi

Under sommaren 2009 ägde den första världskongressen i positiv psykologi rum i Philadelphia. Martin Seligman höll en presentation där han presenterade en vision för den positiva psykologins framtid. År 2051 ska majoriteten av världens befolkning, minst 51 procent, blomstra! 🙂 Forskaren Felicia Huppert har tillsammans med sina kollegor presenterat ett förslag på vad mänsklig blomstring innebär. Förutom förekomsten av mycket positiva känslor är ett starkt engagemang och en känsla av meningsfullhet i det man företar sig två andra viktiga kriterier för ett blomstrande liv. Förutom dessa tre kärnegenskaper menar Huppert att sex andra kriterier även bidrar till blomstring, dessa är: stark självkänsla, optimism, snabb återhämtningsförmåga, vitalitet, självbestämmande och goda sociala relationer. En person som blomstrar är en person som oftast har alla dessa kriterier uppfyllda i sitt liv.

En anledning till att ett blomstrande liv innehåller mer än upplevd lycka är att de övriga kriterierna på listan bidrar till många positiva saker för andra människor och för samhället i stort, exempelvis ansvarsfulla medborgare som står rustade att arbeta för och lösa viktiga samhällsfrågor. Som grafen nedan visar kan blomstring ses som ett tillstånd långt ut till höger på det mentala spektrumet. Hur kom då Huppert fram till sina kriterier på mänsklig blomstring? Jo, hon tittade på vilka kriterier som karaktäriserade kliniska diagnoser på olika mentala sjukdomar, exempelvis depression och ångestsyndrom, och så valde hon att ta fram motsatsen till dessa kriterier.

mental_health_spectrum

 

I den senaste rundan av European Social Survey har Huppert och några andra forskare försökt mäta förekomsten av blomstring i Europa. Sju av hennes nio kriterier på blomstring finns med i enkätundersökningen och personer som instämmer eller instämmer starkt i alla sju frågor nedan har klassats som blomstrande.

 

flourishing

Hur stor andel av befolkningarna i olika Europiska länder blomstrar? Som grafen nedan visar leder Danmark tämligen överlägset, dock har de en bit kvar till de 51 procent som Seligman pratade om . I Europa som helhet blomstrar ”endast” 12,2 procent av befolkningen. Mycket behöver göras för att Seligmans vision ska uppnås men en mer meningsfull vision för mänskligheten är svår att tänka sig. Vad tror du? Blomstrar världen år 2051? Och vad behöver vi göra för att nå dit?

flourishing_eu
——————————
Filip Fors

En dyr, och en gratis väg till lycka!

onsdag, oktober 28th, 2009

”Må bra varje dag! Nu är det dags att unna dig lite livsglädje. Och då finns det ingen bättre plats än Globen Shopping!”  Så står det i en reklamannons för Globens köpcentrum.

Hmm….för er som undrat så är alltså den bästa vägen till lyckan  att hänga varje dag i Globens shoppingcentrum! 😉  Det finns dock ett problem här. Forskningen har ju visat  att lyckan av shoppade prylar inte brukar hålla i sig så länge. Så för att ”må bra varje dag” som det står i reklamen så  måste jag nog bege mig dit för att köpa en ny produkt nästan varje dag. Men det var väl dit de ville få oss. Sluga rackare de där reklammakarna!  😉

Annars visar ju lyckoforskningen att det är brightare att jobba på att öka sin känsla av tacksamhet istället. Dvs. att lära sig uppskatta det man har istället för att bara fokusera på det man inte har. Exempelvis har man visat i studier att människor som har lätt för att känna tacksamhet är lyckligare, mer energiska och optimistiska än andra personer. Som en ytterligare bonus har man också kunna visa att ju mer tacksamhetskänslor man känner desto mindre risk har man för att drabbas av depression, ångest, svartsjuka och andra känslor som är av det surmulnare slaget. 1205206_higher_2

Så jag föreslår att ni som läser detta tar och skriver en lista på så många saker som ni bara kan komma på som ni är tacksamma över i era liv, smått som stort! Dela gärna med er av några punkter från era listor här på bloggen  som lite inspiration till andra läsare! 🙂  Fyll sedan gärna på den egna listan lite varje dag och kika på den vid behov…. framförallt när ni har sett lite för många reklamannonser och får för er att det är någon småonödig pryl som ni  ”bara Måste köpa”.  😉

”If you want to feel rich, just count all the things you have that money can’t buy”

Kram på er!

/ Boel  Björkenwall

—————————————
boel@viability.se
www.viability.se
– för ökad livsglädje

Hur vi väljer

lördag, oktober 24th, 2009

I vår tid är det få som utan större reflektioner går i sina föräldrars fotspår. Istället verkar det nästan som att allt är möjligt för alla. Därför är det lätt för många att känna sig misslyckade.

I verkligheten är det färre idag som ”startar med två tomma händer och jobbar sig upp till succé”. Kanske är det just för att det blivit så svårt att göra karriär likt Zlatan – från Rosengård till superstjärna – som så många vill höra historien om honom.

Lyckoforskningen visar att de som nöjer sig med det som är bra nog, oftast är lyckligare än de som är perfektionister. Ökat utbud av varor och livsval ses ofta som något positivt, men det är bara sant upp till en viss gräns som vi nu på allt fler områden passerat med råge. Brödsorter, tv-kanaler, pensionsfonder, elbolag – listan på valkrav kan göras väldigt lång.

Den statliga offentliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, SOU 2006:77, för fram två huvudförklaringar till den ökade psykiska ohälsan. Dels har det blivit svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Dels upplevs den ökade valfriheten som stressande. Andelen unga som har svåra problem med oro, ängslan och ångest har tredubblats sedan 1989. Nästan 10 000 unga vårdas nu i slutenvården för psykiska besvär.  Många unga skär sig och det är nästan lika vanligt bland pojkar som flickor.

Många valmöjligheter leder till att fler får beslutsångest och inte gör något val alls. Vid svåra val blir det lätt att vi följer med strömmen och väljer det alternativ som blir om vi inte gör en aktiv handling för att ändra utfallet. Exempel: I Sverige kommer 86 procent att donera organ om de dör. I Danmark endast 4 procent. Liknande stora skillnader finns mellan andra länder och det beror på att i länder där få ville donera skulle man aktivt kryssa i en ruta om man ville donera organ, och i länder där många ville donera skulle man aktivt kryssa i en ruta om man inte ville donera organ.

Fler intressanta exempel på hur vi väljer:
Ponera att du säljer en bok digitalt för 50 kr eller digitalt OCH i tryck för 100 kr. Cirka 2 av 5 väljer boken digitalt. Föreställ dig sedan att du lägger till ett tredje erbjudande – boken tryckt för 95 kr. Dubbelt så många – 4 av 5 – kommer då att välja alternativet för 100 kr!

När det började säljas två-liters läsk vid biografer, så var det inte för att det var efterfrågat. Däremot ledde det till att fler valde det tidigare största alternativet, som nu inte framstod som lika stort i jämförelse. Vi vill inte vara knussliga, men heller inte extrema.

Folk i USA fick frågan: Vill du semestra i Paris eller Rom? Villkoren för vistelserna var generösa och helt lika. Ungefär lika många valde då Paris som Rom. En annan grupp fick frågan: Vill du semestra i Paris eller Rom? Det fanns här två varianter för Rom som var helt lika Paris villkor, så när som på att kaffe på morgonen endast ingick i det ena erbjudandet. Rom (staden alltså…) med kaffe blev då betydligt populärare i förhållande till Paris! Detta beror på att fokus hamnade på att det ena Rom-alternativt framstod som bättre jämfört med det andra Rom-alternativet, trots att skillnaden mellan Rom och Paris bara var en kopp kaffe på morgonen.

På samma sätt kommer fler att tycka att du är attraktiv om du står bredvid någon som liknar dig, men inte är lika snygg.

På ted.com finns många sevärda snabbföredrag, här är ett som delvis tangerar det här blogginlägget:

Göran Hådén

Personlighet och lycka: Extraversion

tisdag, oktober 20th, 2009

studentski-party

Alla känner vi till den där glada och spralliga personen som alltid har hundra saker på gång, som kan festa en hel natt och ändå glatt gå till jobbet dagen efter, och som ständigt gillar att prata med allt och alla om allt mellan himmel och jord. 🙂

I ett tidigare inlägg skrev jag att lyckoforskningen visat att Neuroticism är det personlighetsdrag som har störst betydelse för hur tillfredställd man är med livet. Det personlighetsdrag som är av näst störst betydelse av de fem stora personlighetsdragen är Extraversion. Om Neuroticism är det reglage som reglerar de negativa känslorna är extraversion de positiva känslornas motsvarighet. Personer som är ”superlyckliga” i en känslomässig mening är inte bara emotionellt stabila utan har även en hög grad av Extraversion.

Vad kännetecknar då personlighetsdraget extraversion? Personer som har högt på detta drag är entusiastiska, glada, självsäkra, drivna, socialt dominanta och äventyrliga. En annat viktigt drag hos extroverta personer är ”sällskaplighet”, en tendens att ofta söka sig till sociala sammanhang, i synnerhet fester och andra tillställningar som ger starka ”kickar”.  Tidigare trodde forskarna att extroverta personer var lyckliga på grund av deras sällskaplighet, eftersom sociala relationer har en positiv koppling till människors lycka antog man att sambandet mellan lycka och extraversion var indirekt. Extroverta är lyckliga därför att de umgås så mycket med andra människor var hypotesen. Idag tyder dock alltmer forskning på att detta antagande inte stämmer, i alla fall inte fullt ut. Nya studier tyder på att sambandet mellan lycka och extraversion till den största delen är direkt snarare än indirekt. Extroverta personer upplever mer positiva känslor, och är mer nöjda med sina liv, även i de fall där dessa personer inte spenderar mer tid än introverta på sociala aktiviteter. En studie från förra året visade även att den momentana lyckan hos extroverta är högre än hos introverta under i princip alla aktiviteter, även i stunder av ensamhet. Extroverta individer verkar med andra ord ha en högre ”grundnivå” (set-point) av lycka och positiva känslor än introverta personer. En tänkbar förklaring kan vara att belöningssystemet hos extroverta personer reagerar starkt på nästan all form av positiv stimuli, inte bara social stimuli.

Inom neuropsykologin har man studerat hur extroverta och introverta personer reagerar känslomässigt när de får titta på behagliga foton: exempelvis på ett lyckligt kärlekspar, en söt bebis eller en stor skål glass. Extroverta personer uppger en högre ”boost” av positiva känslor när de tittar på dessa bilder i jämförelse med introverta personer. Bilden bekräftas även när forskarna mäter aktivitet i hjärnan med hjälp av en s.k. MRI skanner, man har kunnat se att vissa delar av hjärnan är särskilt aktiva hos extroverta personer när de tittar på dessa tilltalande bilder. Det verkar med andra ord som att belöningssystemet i hjärnan reagerar starkare på positiv stimuli för extroverta personer än vad det gör för introverta personer. Motsvarande experiment med MRI skannern visade ingen skillnad mellan introverta och extroverta när de fick titta på obehagliga bilder, exempelvis foton på spindlar, gråtande människor och vapen. Här var det istället Neuroticsm som var det avgörande personlighetsdraget, personer som var neurotiska reagerade med starkare negativa känslor än de som var emotionellt stabila.

Tydligen tyder studier på att bergsklättrare är en ”superlycklig” grupp människor, de har den ovanliga kombinationen av mycket hög känslomässig stabilitet och extraversion.

Det verkar som att man kan bli mindre neurotisk genom att använda sig av metoder som meditation och kognitiv terapi, frågan är hur man ska bära sig åt för att bli mer extrovert? Går det? 🙂 Jag brukar känna mig mer extrovert när jag druckit kaffe, men effekten avklingar ganska snabbt… 😉

IMGP0382

—————————–

Filip Fors

Bli lycklig och få tio år på köpet

måndag, oktober 19th, 2009

Den holländska lyckofoskaren Ruut Veenhoven, som bland annat deltog i Charity Internationals lyckokonferens i Göteborg för två år sedan, har gått igenom 30 studier som visar att lycka har större effekt på människors hälsa än hälsan har på hur lycklig man är. Enligt Veenhoven är livsförlängningseffekten lika stor som att inte röka. Han hävdar också att lycka inte gör dig frisk, men att den skyddar dig mot att bli sjuk.

Old and happy

Lyckliga personer är mer uppmärksamma på sin hälsa, mer aktiva och sociala samt måttligare i sin alkoholkonsumtion och råkar mer sällan ut för olyckor. De är också mindre stressade, vilket påverkar immunförsvaret positivt.

Veenhovens forskning visar att lycka kan förlänga ditt liv med upp till tio år. Så se till att ha kul medan du ännu är i livet! 🙂

Ludvig Lindström

Att tämja elefanten

onsdag, oktober 14th, 2009

riderofthelephant

”You need a method for taming the elephant, for chaning your mind gradually. Meditation, cognitive therapy and Prozac are three effective means of doing so.”
~Jonathan Haidt

Mer kunskap och reflektion kring vilka faktorer som gör oss lyckliga är viktigt, men det är också viktigt att inte stanna vid plattityder som ”tänk positivt” eller ”sluta älta”.  Många av de strategier som rekommenderas utifrån forskningen är sådant som människor i ganska hög grad redan känner till. Att vi blir lyckligare av att vara tacksamma, göra gott för andra, sluta älta saker samt att finna en meningsfull fritid tror jag väldigt många människor innerst inne känner till. Trots detta praktiseras dessa strategier inte alls i den utsträckning de skulle kunna göras. Vi vet alltså i många fall vad som skulle göra oss lyckliga men ändå gör vi inte dessa saker. Inom den moderna psykologin brukar man (lite förenklat) tala om det finns två system i hjärnan som styr vårt beteende och vårt tänkande: ett kognitivt kontrollerat system som hanterar våra rationella överväganden och handlingar och ett mer känslostyrt automatiskt system. Det flesta forskare verkar idag mena att det automatiska systemet har långt mer inflytande över vårt beteende än det kognitiva systemet. Socialpsykologen Jonathan Haidt har en bra metafor för att illustrera detta. Tänk dig att du är ute och rider på en stor elefant. I de flesta fall går ridturen bra, du styr elefanten med tömmarna och ridturen går sakta men säkert framåt i rätt riktning. Men ridturen går bara bra så länge ni följer den väg som elefanten är van att gå. De gånger som du försöker styra elefanten in på nya outforskade vägar genom savanen vägrar den samarbeta. Som ryttare har du inte en chans i världen att lyckas kontrollera detta enorma djur.

Alla som försökt förändra sig själv vet hur svårt det kan vara bryta dåliga vanor, vi kan bestämma oss för att börja träna regelbundet ändå sitter vi där framför TV:n med chips och ett oanvänt gymkort. Vi vet att det är dumt att älta saker i onödan och att det är bra att tänka positivt, ändå misslyckas vi ofta när vi försöker förändra dessa tankemönster. Många gånger känns det som det automatiska systemet är lika orubbligt svårstyrt som en stor elefant som vägrar lyssna när vi ber den att gå i en annan färdriktning. Detta beror på att vårt automatiska system, hur vi reflexmässigt tänker och känner, i ganska hög utsträckning är avhängigt vår medfödda personlighet. Vissa har haft tur i det genetiska lotteriet och föds med extra gynnsamma förutsättning för att bli lyckliga andra har haft mindre tur. Men även om det är svårt att förändra sig själv är det inte omöjligt. Med rätt metoder och uthållighet är det möjligt att förändra även det ”automatiska systemet”. En ny studie undersökte man hur lång tid det tar innan en ny vana har blivit automatiserad. I den aktuella studien fick försökspersonerna bland annat till uppgift att motionera 15 minuter varje dag, i genomsnitt tog det 66 dagar innan försökspersonerna ansåg att träningen gick av sig själv utan någon speciell viljeansträngning. För vissa gick det mycket snabbare, för vissa tog det längre tid, men i genomsnitt tog det alltså ungefär två månader.

Det verkar som nyckeln till att höja sin grundnivå av lycka handlar om att hitta metoder för att bryta destruktiva vanor och automatisera positiva beteenden, tankar och känslor och sedan ihärdigt praktisera dessa under lång tid.  Haidt, forskaren med elefantmetaforen, har försökt kartlägga vilka metoder som är mest lovande för att ”tämja elefanten” och bli långsiktigt lyckligare.  Hans lista betod först av tre strategier: meditation, kognitiv terapi och prozac (och andra SSRI:s),  men har sedan utökats med fysisk träning och självhypnos. Urvalet baserar han dels på den tillgängliga forskning som finns, dels på de experiment han gjort på sina studenter under ca 10 års som lärare i psykologi vid University of Virginia. Haidt menar att olika strategier fungerar olika bra för olika personer vilket gör att det är viktigt att testa flera olika metoder i syfte att finna vilken som passar bäst för en själv.

Det enklaste, mest beprövade och säkraste kortet är kognitiv terapi menar Haidt. Metoden går i korthet ut på att lära sig känna igen och klassificera ständigt återkommande negativa tankar, s.k. automatiska tankar. När de negativa tankarna kommer skriver man ner dem, undersöker om det rör sig om en vanlig typ av ”tankefälla” samt frågar sig om det finns fog för den negativa tanken ur ett tredjepersonsperspektiv. Det finns många varianter och tekniker utvecklade inom ramen för kognitiv terapi, strategin är mest känd som en metod för att lindra eller bota depressioner men kan med fördel användas även av ”friska” personer. De flesta människor går trots allt runt med en hel del negativa tankar som är exempel på ”tankefällor”. Kognitiv terapi är ett sätt att gradvis träna elefanten att tänka och känna annorlunda.

Mediation, exempelvis mindfulness-meditation – att träna sig i medveten närvaro – ger mycket goda effekter på lyckan om man gör det regelbundet och under lång tid. Problemet är att under alla år som Haidt bett studenterna testa meditation har endast ett fåtal lyckats hålla vanan uppe och många ger upp för tidigt. Meditation kan fungera fantastiskt för de som lyckas göra det till en vana men kognitiv terapi har högre ”success rate” och har varit enklare att praktisera för de studentgrupper Haidt testat på.

Det kan verka förvånande att rekommendera Prozac och andra SSRI:s i samma andetag som meditation och kognitiv terapi. Haidt menar dock att antidepressiva läkemedel av typen SSRI uppenbarligen har positiva effekter för vissa personer, även ”friska” och att det kan vara värt att testa om man är en av dem som ”svarar bra” på läkemedlet. Fördelen är dessutom att det inte kräver samma viljeansträngning som kognitiv terapi eller meditation. I Sverige är dock dessa läkemedel receptbelagda vilket gör att denna strategi är mindre aktuell. Dessutom är biverkningar vanliga, ex. försämrad minnesförmåga, yrsel, illamående och viktförändringar.

Om ”Prozac” är kontroversiellt är fysisk träning så långt ifrån kontroversiellt man kan komma. Att träna regelbundet, exempelvis genom löpning, raska promenader, bollsport, styrketräning eller gymnastik har inte bara påtagliga fysiska effekter utan även psykiska. Personer som tränar regelbundet är i genomsnitt lyckligare och det verkar som fysisk träning kan förändra ”grundhumöret” i en positiv riktning. Motionsaktiviteter rekommenderar dessutom i allt högre utsträckning som en metod för att lindra depression. Att träna korta pass men istället gör det ofta, kanske 3-4 gånger i veckan, verkar vara ett bra sätt att få in vanan.

Den femte metoden Haidt rekommenderar är självhypnos, något som i Sverige ofta går under beteckningen ”Mental träning”. Metoden går att ut på att lära sig muskulär och mental avslappning för att sedan, i ett avslappnat läge, bli mer mottaglig för positiva visualiseringar och affirmationer. Självhypnos är mindre utforskat än de andra strategierna på Haidts lista men det verkar vara en lovande metod för att snabbt lyckas med en mental förändring i positiv riktning. Det hypnotiska tillståndet verkar kunna ge en sorts direktkontakt med ”elefanten”: de automatiska tankar och känslor och som annars är så svåra att förändra.

För att läsa mer om Hadits forskning och hans tankar kring lycka rekommenderar jag varmt boken: ”The Happiness Hypothesis: Finding Modern Truth in Ancient Wisdom”. Boken är inte en ”självhjälpsbok” i vanlig mening utan väver samman lyckoforskning med det mest intressanta av den moderna socialpsykologiska forskningen till en perfekt kombination. Intressanta paralleller dras mellan modern empirisk forskning och de mest etablerade idéerna om hur det människliga psyket fungerar ur ett idéhistoriskt perspektiv.  Ett utmärkt recept på hur man kan bli lyckligare finns även på Haidts hemsida: http://www.happinesshypothesis.com/beyond-gethappy.html

För att lära sig mer Haidts socialpsykologiska forskning om moral (inte lycka)är denna TED-föreläsning en riktig pärla:

haidt_healthcare

http://www.ted.com/talks/lang/eng/jonathan_haidt_on_the_moral_mind.html

Filip Fors (www.filipfors.se)

Är skandinaverna lyckliga eller olyckliga?

söndag, oktober 11th, 2009

IMG_1102

Svaret är lyckliga…. i alla fall om man ska tro på de enkätstudier och internationella lyckomätningar som gjorts under de senaste 40 åren.  I dessa har de Skandinaviska länderna ofta toppat eller i alla fall legat nära toppen . Detta är ett resultat som förvånar många. Bilden av den surmule svensken är relativt utbredd och inte sällan brukar det talas om att vi ”kalla” skandinaver måste lära oss att bli mer glada och avslappande eller att vi borde bli mer optimistiska. Berättelser som dessa är ofta kryddade med anekdoter om hur människor tar livet med en klackspark nere i Sydeuropa eller vilken stark framtidstro Amerikanarna har.

Likaså är det fortfarande många som lever i tron att vi har anmärkningsvärt höga självmordstal i Skandinavien jämfört med övriga länder i världen (något som inte stämmer). All tillgänglig statistik talar tvärtom för att livet på det stora hela är mycket gott för människor som lever i de skandinaviska länderna.

I Gallups senaste undersökning som inkluderar ett representativt urval individer i 143 länder ber man intervjupersonerna bedöma hur bra de tycker att livet är på en elvagradig skala; från värsta tänkbara livet (0) till det bästa tänkbara livet (10). Överst på listan hamnar Danmark, Norge på plats tre efter Finland och Sverige på delad femteplats (låter detta som ett sportreferat? 😉 ). Bilden bekräftas av i princip alla andra storskaliga undersökningar och resultatet blir ungefär detsamma oavsett om man frågor människor hur ”lyckliga” eller hur ”nöjda” de är med livet.

Bilden bekräftas även när man undersöker hur stor andel av befolkningen som upplever specifika känslor, speciellt negativa känslor. I Gallups undersökningar frågor man intervjupersonerna i vilken utsträckning de upplevde olika känslor under en stor del av gårdagen. Resultaten visar att det är en jämförelsevis låg andel av skandinaverna som kände sig oroliga, ledsna, deprimerade eller arga under en stor del av gårdagen, skillnaden mot andra västländer såsom USA, Frankrike, Italien och Storbritannien är dramatiska. Exempelvis upplevde endast 16 procent av Svenskarna oro under stor del av dagen i jämförelse med hela 34 procent i USA och 40 procent i Italien. När det gäller vissa positiva känslor, exempelvis hur stor andel som log och skrattade under gårdagen har de skandinaviska länderna inte en lika framskjuten placering, däremot är det en stor andel i de skandinaviska länderna som uppger att de ”njöt av livet” under en stor del av gårdagen.

Att vissa betvivlar att Svenskar skulle vara lyckliga kan mycket väl bero på ett missförstånd, exempelvis att människor i allmänhet är mindre extroverta i Skandinavien och därmed inte uttrycker sina positiva känslor lika yvigt som man gör i vissa andra kulturer. All tillgänglig data – som självklart måste tolkas med en nypa salt – tyder trots allt på att bilden av den olycklige svensken är en myt.

I nästa inlägg kommer jag att diskutera några tänkbara förklaringar till de höga lyckonivåerna i Sverige och de andra Skandinaviska länderna.

Tabellerna nedan visar ”lyckodata” för 20 OECD länder och är framtagna från Gallups hemsida: www.gallup.com

Land Hur bra är livet

Andel oroliga

Andel ledsna

Andel deprimerade

Andel   arga

Log och skrattade

Njöt av livet

Denmark

8

24%

12%

3%

13%

75%

88%

Finland

7,7

29%

10%

6%

4%

74%

72%

Norway

7,6

20%

13%

8%

13%

76%

84%

Netherlands

7,6

31%

14%

4%

9%

76%

79%

Ireland

7,6

20%

14%

6%

11%

83%

86%

Sweden

7,5

16%

12%

4%

12%

78%

86%

Canada

7,5

32%

14%

7%

14%

86%

91%

Switzerland

7,5

32%

18%

4%

14%

76%

86%

New Zeeland

7,4

31%

18%

9%

20%

78%

84%

Spain

7,3

35%

22%

10%

21%

80%

62%

USA

7,3

34%

18%

10%

16%

81%

89%

Australia

7,3

31%

17%

8%

18%

76%

83%

Austria

7,2

23%

17%

6%

12%

76%

83%

Belgium

7,1

33%

18%

9%

21%

81%

76%

France

7

32%

19%

8%

33%

76%

74%

United Kingdom

7

27%

21%

11%

18%

77%

82%

Italy

6,8

40%

25%

11%

14%

66%

59%

Germany

6,5

29%

23%

5%

17%

72%

72%

Japan

6,2

28%

10%

18%

13%

85%

75%

Portugal

5,4

57%

31%

20%

11%

74%

64%

Skandinavien

7,7

20%

12%

5%

13%

76%

86%

Övriga länder

7,1

32%

18%

9%

16%

77%

77%

———————————————

Filip Fors (www.filipfors.se)

Några saker som är bra för både lyckan och klimatet

lördag, oktober 10th, 2009

Att engagera sig för något verkligt meningsfullt, som klimatet.
Att skapa mer samhörighet mellan människor genom ett stort gemensamt mål, som att klara klimatet.
Att köpa färre prylar.
Att korta arbetstiden.
Att undvika långpendling i bilköer.
Att minska köttkonsumtionen.
Att undvika klimatkatastrofer.

Göran Hådén

Att bli lyckligare på jobbet

fredag, oktober 9th, 2009


Finding Happiness:
How To Be Happy At Work

Göran Hådén
goran.haden@globalhappiness.com

Lyckligare av medelhavskost

onsdag, oktober 7th, 2009

En ny studie visar att medelhavskost hindrar depression.
Se http://www.expressen.se/halsa/1.1732666/medelhavskost-hindrar-depression

Resultaten förvånar mig egentligen inte så mycket eftersom det är en kost som är rik på fisk, mineralrika nötter och andra nyttiga fetter såsom t.ex. olivolja. Fisken ger oss t.ex. Omega 3 (framförallt om den tillhör de feta fiskarna som lax, makrill, och sardin t.ex.). Nötter är också en av våra bästa källor till mineraler och framförallt magnesium som har stor betydelse för vårt känslomässiga välbefinnande.

1071852_nuts

I artikeln i Expressen menar också läkaren Cecilia D’Felice att olivolja höjer serotoninet i hjärnan som är starkt involverat för att vi ska känna oss glada. Om någon har sett studier som visar på olivoljans effekter på serotoninet så  får ni gärna skicka en länk om detta till mig!

Personligen tror jag också att det är minst lika intressant att kika på vad den s.k. medelhavskosten Inte innehåller……Den är till exempel inte särskilt rik på pommes frites och Findus färdigrätter…   😉

I medelhavsländerna verkar man också i större utsträckning satsa mycket på social samvaro kring måltiderna, att äta tillsammans och ha det trevligt vid måltiden. Och  som ni bloggläsare har förstått så är ju också sociala relationer en lyckohöjare i sig.  Ytterligare ett skäl att skippa att kasta i sig maten på fem minuter framför datorn/tv:n 😉

Boel Björkenwall
www.viability.se
boel@viability.se