Archive for september, 2009

Lyckan är som ett virus

tisdag, september 22nd, 2009

Happy Virus
Är du medveten om att lyckan faktiskt är som ett virus? Den smittar nämligen av sig.

En studie som tidigare presenterats på British Medical Journals hemsida, visar att välbefinnande sprider sig i tre led: till din vän, till din väns vän och till din väns väns vän. Forskningen visar även att om din vän bor inom 1,6 kilometer (exakt ska det tydligen vara) från dig själv kommer hans eller hennes glädje att ha större chans att få fäste i dig än om personen bor längre bort.

Så vad väntar du på? Se till att smitta alla i din omgivning med så mycket lycka som möjligt 🙂

Ludvig Lindström

Att snabbare återhämta sig från negativa livshändelser

lördag, september 19th, 2009

woman-writing

I ett inlägg för några dagar sedan anknöt jag till en tysk studie som visat att vi anpassar oss till en rad livshändelser – båda positiva och negativa – på några års sikt. Men hur gör man om man vill att anpassningen till negativa händelser ska gå ännu snabbare? Och kan man dra nytta av negativa händelser ur lyckosynpunkt?

I ett bokkapitel med namnet: ” Regulation of Emotional Well-Being Overcoming the Hedonic Treadmill” sammanfattar lyckoforskarna Larsen & Prizmic vad forskningen har kommit fram till vad gäller snabbare anpassning till negativa händelser. Dessa strategiförslag diskuteras:

– Att finna mening och omformulera negativa livshändelser

Den här strategin går ut på att tillskriva mening till den negativa händelsen och i vissa fall omformulera händelsen till något neutralt eller i bästa fall positivt. Bland annat visar studier att de som ombeds skriva, prata eller tänka på negativa livshändelser tenderar att återhämta sig snabbare från dessa. Speciellt skrivande verkar vara effektivt. Försökspersonerna i en studie där de ombads skriva om den negativa händelse som inträffat menade själva att skrivprocessen gjorde att de kunde ”acceptera”, ”förstå” och ”komma över” den negativa händelsen. Undersökningar har även visat att skrivande kan ge positiva effekter på både lyckan och hälsan flera månader efter experimentets slut.

– Att jämföra sig nedåt

En populär metod som ofta förespråkas är så kallad ”Downward social comparison”. Strategin går ut på att jämföra sig med en person eller en grupp som har det sämre än en själv och på så sätt känna sig mer nöjd med den situation man befinner sig i. Personer som ofta jämför sig uppåt tenderar att vara olyckligare än de som sällan gör dessa jämförelser. Det verkar dock inte finnas något stöd i forskningen för att nedåtjämförelser är positiva. De lyckligaste personerna verkar istället inte göra speciellt mycket jämförelser alls. Den eventuellt positiva effekten av att jämföra sig nedåt verkar alltså starkt kunna ifrågasättas även om den säkert fungerar för vissa personer.

– Problemorienterade copingstrategier

Ytterligare en strategi är att göra någonting åt den negativa händelsen eller undvika att upprepa händelsen i framtiden. Om man till exempel är irriterad på en otrevlig kollega på jobbet så kan man försöka tala med personen och försöka finna en lösning på den problematiska relationen tillsammans. Fungerar ej detta kan man gå vidare och prata med sin chef eller om möjligt försöka byta avdelning. I vissa fall är den negativa situationen omöjlig att förändra, då kan man istället planera för att undvika liknande situationer i framtiden. Om man misslyckas på sin tenta kan man till exempel så snabbt som möjligt lägga upp en plan för hur man ska lyckas klara omtentan. Studier visar att planering för att undvika att en negativ händelse inträffar igen leder till bättre humör både under själva planeringen men även efteråt.

– Motion, avslappning, ätande och annan fysisk ”manipulering”

Forskning visar att motionsaktiviteter, till och med en promenad på 20 minuter kan minska förekomsten av negativa känslor. Likaså olika avslappningsövningar samt meditation. Armen har tidigare skrivit om ”lyckodieten” här på bloggen – några bra tips finns att läsa där. Forskarna i artikeln menar att det finns få studier kring vilka effekter mat och dryck har på välbefinnandet men de menar att kaffe och te är exempel på drycker som människor ofta använder i syfte att må bättre.

– Socalisera: Att söka tröst, hjälp och råd från andra människor

Få faktorer är av större betydelse för lyckan än de sociala relationerna. Undersökningar visar att människor ofta är som lyckligast när de umgås med andra människor. När en negativ händelse har inträffat kan det därför vara en god idé att socialisera med andra. En vanlig strategi är annars att dra sig undan till ensamheten när något negativt inträffat. Forskarna refererar dock till flera studier som visar att denna metod inte minskar de negativa känslorna.

– Ventilering: Att uttrycka sina negativa känslor

En vanlig teori baserad på Freud menar att negativa känslor som inte uttrycks bygger upp spänningar som i slutändan leder till än värre symtom på depression och ledsamhet. Modern forskning verkar dock inte ge något stöd för denna teori. Snarare verkar det som att de negativa känslorna snarare förstärks hos de försökspersoner som ombeds att ventilera sin ilska eller ledsamhet.

– Undertrycka känslor: Att hålla negativa känslor inombords

Motsatsen till ventileringsstrategin är alltså att försöka hålla de negativa känslorna inombords. Även om ventilering verkar vara en dålig strategi finns det begränsat stöd för att ”undertryckning” skulle minska de negativa känslorna. Eventuellt är det bästa att inte tillämpa någon av dessa två strategier.

– Distraktion

En metod som verkar vara effektiv i samband med negativa händelser är distraktion. Distraktion kan innebära att man försöker att undvika de källor som gett upphov till den negativa händelsen. Exempelvis vissa platser eller personer. Det kan också innebära att man försöker skifta uppmärksamheten från den negativa situationen till något trevligare. Ett återkommande mönster hos olyckliga och deprimerade personer är att de ofta fastnar i att älta negativa händelser. Ältande innebär att ständigt repetera det som hänt och om och om igen tänka på saker som: ”vad skönt det hade varit om denna händelse ej inträffat”, ”jag borde ha handlat annorlunda”, ”jag kommer aldrig att bli glad igen”. Distraktion kan vara en effektiv metod för att minska ältande. Förutom att försöka tänka på mer positiva saker kan man ägna sig åt engagerade aktiviteter som exempelvis motion, arbete eller någon rolig hobby.

Det skulle vara kul att höra vad ni andra har för erfarenheter av strategierna ovan. Samt eventuella tips på fler strategier. 🙂

Källa:Eid, M., & Larsen, R. J. (2007). The science of subjective well-being. New York:Guilford.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Får det vara ett lyckopiller?

torsdag, september 17th, 2009

Lyckopiller

Danmark har inte bara ett av världens lyckligaste folk. Där pågår också forkskning kring att skapa ett lyckopiller för friska människor. Claus Moeldrup, professor för farmakologi på Köpenhamns universitet, hävdar att det finns mycket som tyder på att personer utan depression kan få god effekt av en sådan medicin. Det framtagna pillret ska inte dämpa depressioner som dagens antidepressiva medel gör, utan ha som enda mål att höja lyckan.

Forskningen har dock fått en hel del kritik. En del forskare ifrågasätter det etiska i att ta fram ett lyckopiller. Psykofarmaka kan ha bieffekter som många anser är onödiga att utsätta friska människor för. Andra pekar på att en medicinsk förhöjning av friska människors prestationsförmåga är dopning.

Vad säger du? Skulle du tacka ja till ett lyckopiller?

Ludvig Lindström

Empirisk Hedonism

onsdag, september 16th, 2009

braxavhandling

Hedonismen säger att njutning är det enda ovillkorligt goda. Det är troligen den äldsta och mest omdiskuterade teorin om det goda i filosofins historia. Men sedan början av nittonhundratalet har hedonismen hamnat i vanrykte (visserligen inte för första gången). Intressant nog inträffar detta samtidigt som filosofin och psykologin skiljs åt. I sin inflytelserika kritik av hedonismen menade G.E. Moore att vi inte kan dra några slutsatser om vad som är värdefullt från psykologiska iakttagelser om hur vi fungerar. I synnerhet: vi kan inte gå från den empiriska iakttagelsen (om det är en sådan) att njutning är det enda vi eftersträvar, till slutsatsen att njutning är det enda värdefulla.

I min avhandling Hedonism as the Explanation of Value argumenterar jag att detta var ett misstag. För att förstå vad värde är måste vi förstå vad vi gör när vi värderar något, och varför vi värderar vissa saker, men inte andra. Vad är det som styr våra värderingar? Ett problem för realistiska teorier om värde, dvs. positionen att det finns värde-fakta, och att värdepåståenden kan vara sanna eller falska är att sådana fakta inte verkar spela någon roll i förklaringen av varför vi fäller sådana påståenden. Men är detta sant? Det verkar vara en empirisk hypotes, någonting som går att undersöka.

Projektet sträcker sig utanför filosofin och inbegriper forskning kring attityder, motivation, beslut och känslor. Denna forskning visar att njutning spelar en central roll i värderande. Vi värderar i första hand genom att reagera på stimuli som något njutbart eller obehagligt. När våra hedoniska processer förändras ändras också vad vi värderar. Med andra ord: om njutning och (positivt) värde är samma sak, så har värde en roll i förklaringen av våra värderingar.

En empiriskt orienterad version av hedonismen kan också förklara varför människor är oeniga om vad som är värdefullt: vad som ger folk njutning varierar med intressen, bakgrund och sammanhang. (Givetvis är kopplingen inte alltid så enkel, människor är komplexa varelser.) Samtidigt förklarar teorin varför de ändå har samma värdebegrepp: deras begrepp om värde har samma ursprung: njutningssystemet.

Samtidigt krävs en filosofisk teori för att tolka dessa resultat, och det är en sådan teori jag utvecklar i avhandlingen. Njutningens roll i vårt värderande stödjer påståendet att njutning är det enda som egentligen är värdefullt.

David Brax (http://david.brax.nu)

Den mänskliga anpassningsförmågan

tisdag, september 15th, 2009

happy-512-x-384

Ett av de mest slående resultaten i lyckoforskningen är att vi på sikt anpassar oss till de flesta livshändelser. Graferna nedan visar självskattad livstillfredsställelse på Y-axeln och antalet år på X-axeln för ett antal olika livshändelser. Första serien av grafer gäller kvinnor och den andra män. Studien bygger på den tyska enkätundersökningen ”German Socio-Economic Panel”. Graferna illustrerar genomsnittliga förändringar i livstillfredsställelsen under en 10 årsperiod med livshändelsen i mitten (år 0). (Markeringarna i graferna indikerar om lyckan för vardera år skiljer sig signifikant från den första året i den studerade tioårsperioden. Krysset i graferna indikerar signifikantsnivå 1%, trekanten 5 % och kvadraten 10 %. Linjerna representerar konfidensintervall.)

Kvinnor:

clark_fig2

Män:

clark_fig1

Totalt anpassning sker alltså i de flesta fall men inte i alla. Speciellt noterbart är kanske den negativa effekten av arbetslöshet för män och att ingen större anpassning här sker under de fem efterföljande åren. Men hav förtröstan! 😉 Framöver kommer vi skriva mer om vilka lyckostrategier man kan använda för att snabbare anpassa sig till negativa händelser.

Källa:Andrew E.  Clark,  Ed  Diener,  Yannis  Georgellis,  Richard E.  Lucas (2007) Lags and Leads in Life Satisfaction: A Test of the Baseline Hypothesis, Paper No’ CEPDP0836.

http://cep.lse.ac.uk/_new/publications/abstract.asp?index=3077

Filip Fors (www.filipfors.se)

Lyckan på topp i Göteborg!

söndag, september 13th, 2009

Solen strålade när Charity International i torsdags delade ut pengar i Göteborg, den femte och sista staden för kampanjen.

De slumpvis utvalda personerna som mottog pengarna erhöll två tjugor vardera. Den ena skulle personen använda för egen räkning och den andra skulle personen spendera på någon annan. Personerna skulle sedan fundera igenom vilken av sedlarna som gav störst tillfredsställelse. Tanken är att få folk att reflektera kring sin egen livsstil, så att vi kan få ett samhälle där vi i högre utsträckning än idag bryr oss om våra medmänniskor.

Charity delar ut pengar i Gbg

– Vi blev väldigt väl mottagna av göteborgarna, som blev glada, fascinerade och inte ens särskilt misstänksamma till en början. Flera av de vi delade ut pengar till hade redan hört talas om aktionen – en del via media och andra via vänner, rapporterar Göran Hådén, kontaktperson för Charity International i Göteborg.

– I Stockholm var det till och med en kringgående gatuförsäljare som uppgav att flera hade kommit fram och frågat om hon delade ut gratis pengar, fortsätter Göran, som även var med på aktionen i Stockholm.

– Det här är uppenbart en aktion som man gärna berättar för sina vänner om. Det är fantastiskt vilket genomslag vi har fått runt om i landet, konstaterar Ludvig Lindström, ordförande för Charity International.

Här kan du lyssna på när Göran pratar om aktionen i SR P4 Göteborg.

Charity delar ut pengar i Gbg.

Frida Johnsson

Så skapar du goda vanor (och blir av med de dåliga) i 5 steg

söndag, september 13th, 2009

Varför är det så svårt att skapa nya vanor och bli av med de dåliga? Varför har vi vanor överhuvudaget?

Vill vi uppnå mer lycka behöver vi, förutom att uppleva glädje och njutning, vara någorlunda nöjda med vad vi har åstadkommit i livet. Att ha en god hälsa, ett tillfredsställande jobb, närhet till vänner och familj, samt ett tryggt hem är några faktorer som starkt påverkar hur lyckliga vi känner oss. 

När vi inte är nöjda med det vi har, och det är vi så sällan, kämpar vi med att förändra våra liv. Vi vill utvecklas och komma vidare till nästa nivå. Vi strävar efter fler saker, mer tid och högre lön. Vi vill se bättre ut och bli bättre på det vi sysslar med. Vi drömmer om de perfekta förhållandena och en mer balanserad tillvaro. Vi vill helt enkelt bli lyckligare.

De flesta av oss vet vad vi vill ha. Det är det enkla. Problemet uppstår när vi påbörjar själva förändringen. ”Mitt nya liv” – projektet är oftast inte så långvarigt. Vi gör som vi brukar göra och kommer sällan så långt. Förändringar som börjar ”på måndag” eller blir ”mitt nyårslöfte” slutar oftast med att vi ger upp. Andra saker kommer emellan. Vi får ont om tid och viktigare projekt dyker upp. Motivationen avtar. Vår förändring får vänta till nästa måndag, eller till nästa år.

I boken ”Bryt vanan och nå dina mål” räknar Törbjörn Niese upp följande fakta:

* 92% av oss har fasta rutiner för våra morgonbestyr

* 81% av oss äter samma frukost varje morgon

* 78% av oss har fasta mönster för var vi sitter och tittar på TV

* 86% av oss faller i sömn i samma ställning varje kväll

Vi läser samma tidningar, tittar på samma nyhetsprogram och tänker på samma sätt när vi blir utsatta för likartade situationer.

habits

Vanor har vi för att spara tid. Istället för att varje gång analysera information innan vi tar ett beslut, använder vi vanor som ett slags automatisering av processen. De är inte medvetna handlingar. Goda vanor är bra och underlättar vår vardag. De vill vi skapa eller behålla. Dåliga vanor däremot påverkar oss negativt och de vill vi oftast bli av med. Men det är lättare sagt än gjort.

Om vi tar rökning och bantning som exempel, två av de absolut ”vanligaste” (observera ordet vanligt) vanor vi försöker bryta, så visar det sig att risken för återfall är väldigt hög. 90% av människor som försöker sluta röka eller gå ner i vikt misslyckas.

”Det är ingen konst att sluta röka, jag har gjort det tusentals gånger”

– Mark Twain

Över till det positiva nu. Vanor går att bryta!

Människor kan förändras och det händer hela tiden. Det enda som krävs är tillräckligt mycket motivation för att orka utföra en handling tillräckligt länge för att det ska bli en ny vana.  En del forskare påstår att vi behöver repetera en handling varje dag i en hel månad för att den ska börja automatiseras.

Den vanligaste anledningen till att människor ger upp en förändring är att de satsar för stort från början, påstår Ian Newbe-Clark, professor i psykologi som forskar på vanor. Vi vill ha stora förändringar snabbt. Vanor ska skapas/brytas långsamt, en vana i taget.

Här är stegen Ian rekommenderar till oss som vägrar att ge upp våra nyårslöften:

1. Välj en vana i taget. Om man satsar på fler vanor samtidigt är risken stor att man misslyckas med alla. Att välja en vana i taget och satsa en månad på den blir tolv vanor per år, mer än de flesta brukar förändra.

2. Skriv ner en detaljerad plan. Det räcker inte med att vilja och bestämma vad man vill förändra. Din plan ska skrivas detaljerat, så exakt som möjligt.

3. Förenkla din plan. Forskning visar att människor är för optimistsiska när de gör upp planer för livsförändring. Ta god tid på dig och titta igenom vad du har skrivit. Prata med någon som känner dig väl om din plan kan verka realistisk.

4. Dela din plan i ”miniplaner”. Stora planer skrämmer oss och vi orkar sällan vänta på att se resultatet. Dela din plan i mindre veckoplaner samt dagsplaner. Läs din nästa miniplan varje natt innan du går och lägger dig.

5. Repetera. Vanor är handlingar som har repeterats tillräckligt länge för att bli automatiserade. För att skapa en ny god vana, eller bryta en dålig, krävs att vi repeterar själva handlingen så ofta vi kan, helst varje dag. Varje ny repetition är en avklarad miniplan. Vårt självförtroende stärks när vi klarar av saker och det blir genast lättare att hitta motivation för nästa uppgift.

Man kan knappast misslyckas när man få det serverat så här. Jag känner flera som har följt de här stegen och förändrat sina vanor. Kan de, så kan jag. Från och med måndag sätter jag igång

Armen Doslic
E-post: armen_doslic@hotmail

Så blir du lyckligare!

söndag, september 13th, 2009

De allra flesta psykologer ägnar sig åt att försöka bota olyckliga. Det är dock betydligt enklare att förebygga depressioner än att bota dem. På samma sätt kan normalmående människor bli lyckligare.

Lyckoforskningen har exploderat de senaste åren och det finns idag så mycket underlag att forskarna är överens om det viktigaste, men hittills har fokus mest varit på vad som gör länder och grupper lyckligare.

Boken Lyckans verktyg från 2008 är något så fantastiskt som en stor guide till hur enskilda personer kan bli lyckligare, som är strikt baserad på forskning om vad som fungerar och inte. Författaren Sonja Lyubomirsky, professor i psykologi och en av världens ledande lyckoforskare med nästan 20 års erfarenhet, har själv genomfört ny forskning för att få ett komplett underlag till boken.

Sonja Lyubomirsky, författare till Lyckans verktyg.

Lyckans verktyg bygger alltså på solid vetenskap, men är dessutom pedagogisk, rolig att läsa och har flera användbara självtest, där man kan följa sin egen lyckoutveckling över tiden. Boken är indelad i tre delar: ”Så uppnår du verklig och varaktig lycka”,Lyckostrategier” och ”Att hålla kvar lyckan”.

Viktigt för läsaren att ha i åtanke är att de flesta lyckostudier är från USA och västvärlden. Därför kanske alla Lyubomirskys råd inte hjälper personer i fattiga länder lika bra, och resultaten är genomsnitt, som enskilda givetvis kan avvika ifrån.

Cirka hälften av vår lycka beror på våra gener. Det har framkommit bland annat genom jämförelser mellan enäggstvillingar som skilts åt vid födseln; de blir ändå ganska lika till personligheten – och till lyckonivån. För den lycka som inte avgörs genetiskt, så har det visat sig stämma med det gamla uttrycket: Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det.

Det finns gott om myter om lycka. Lyubomirsky avfärdar bland annat påståendet att det är bra att grubbla ibland eller tron att ”om jag bara uppnådde det och det, så skulle allt bli bra”. De vägar till lycka som däremot fungerar samlar hon i tolv lyckostrategier, där man ska börja med de som passar en bäst. Många av dessa kan låta självklara, men mer förvånande kanske är vad som inte finns med!

Lyckostrategierna
1. Uttryck tacksamhet.

2. Tänk positivt.
3. Jämför dig inte med andra.
4. Var snäll.
5. Vårda sociala relationer.
6. Lär dig härda ut.
7. Lär dig förlåta.
8. Sträva efter flow.
9. Njut av livets glädjeämnen.
10. Sätt upp mål och sträva dit.
11. Utöva religion eller andlighet.
12. Ta hand om din kropp

I Lyckans verktyg finns viktiga fördjupningar om dessa strategier och konkreta råd som är enkla att komma igång med. Det här kan mycket väl bli en av de mest givande böcker du någonsin har läst – dels för din egen del, men också för att lyckliga människor hjälper andra mer.

Göran Hådén

Kahneman sammanfattar lyckoforskningen

torsdag, september 10th, 2009

Daniel_KahnemanFå personer har betytt mer för lyckoforskningen än nobelpristagaren Daniel Kahneman. Inte minst har hans intensiva arbete i syfte att utveckla mer tillförlitliga metoder för att mäta lycka varit banbrytande.

Just nu arbetar Kahneman tillsammans med ett gäng andra psykologer och nationalekonomen Alan Krueger med att lansera ett nytt välfärdsindex kallat ”U-index” (U=Unplesant). Indexet är tänkt att fungera som ett komplement till etablerade välfärdsindex som exempelvis BNP per capita. Jag kommer att skriva mer om hur detta index är konstruerat samt i vilken mån det är ett bra mått på ett lands ”genomsnittslycka” i ett senare inlägg. Tanken med U-index är att mäta hur stor del av dagen (i procent) invånarna i ett land upplever negativa känslor mer intensivt än positiva känslor. Ett slags ”eländesindex” eller ”olyckoindex” skulle man alltså kunna kalla måttet.

För att den som vill se en allmän genomgång av lyckoforskningen och inte minst Kahnemans eget bidrag till fältet kan jag verkligen rekommendera hans youtube föreläsning nedan. En mängd spännande forskningsresultat presenteras och så berättar han mer om U-index.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Därför ger vi bort pengar

torsdag, september 10th, 2009

42-15188875

Idag delar vi i Charity International, i samarbete med lyckoaktivist.se, ut pengar till folk på stan i Göteborg. Det är den sista i en lång rad pengaaktioner runt om i landet. Men varför i hela fridens namn delar en välgörenhetsorganisation ut pengar till kreti och pleti tänker ni.

Låt oss ta det från början. Varje dag matas vi med reklam från företag som försöker pränta i oss att miljonvinster, skönhetsprodukter eller den senaste bilmodellen kommer att få oss att må så mycket bättre. Det är därför inte speciellt konstigt att det finns en klyfta mellan vad som ger lycka och vad vi föreställer oss ger lycka. För enligt forskningen gör inte pengar, prylar eller utseende oss nämnvärt lyckligare. En storvinst på lotto eller mer prylar kan ge kortsiktig lycka, men på längre sikt har det ingen större betydelse och i värsta fall kan det till och med göra folk olyckliga.

Modern forskning visar istället att bra relationer, en meningsfull sysselsättning och att hjälpa andra är viktiga faktorer för vår lycka. Enligt forskaren Elizabeth Dunn från University of British Columbia påverkas vår lycka här i väst väldigt lite av att spendera pengar på oss själva. Hon menar istället att det inte är förrän vi spenderar pengarna på andra som pengar faktiskt kan köpa en viss lycka. Vi blir alltså generellt sätt lyckligare av att skänka till andra än att köpa saker till oss själva.

De senaste 50 åren har BNP i västvärlden nära på tredubblats men vi har inte blivit tre gånger så lyckliga. Lyckan har ökat ytterst blygsamt i många västländer, däribland Sverige. Ur lyckosynpunkt har vi alltså under denna tid använt våra pengar riktigt uselt. Många nya undersökningar visar också att majoriteten av västerlänningarna är mycket dåliga på att prioritera sådant som skapar lycka.

De slumpvis utvalda personerna som mottar pengarna i vår pengaaktion erhåller två sedlar vardera (vi har kört med både tjugo- och femtiolappar). Den ena ska personen använda till något kul för egen räkning och den andra ska personen spendera på någon annan. Personerna ska sedan fundera igenom vilken av sedlarna som gav störst tillfredsställelse. Tanken med det här är att få folk att reflektera kring sin egen livsstil så att vi kan få ett samhälle där vi i högre utsträckning än idag bryr oss mer om våra medmänniskor.

För om vi alla ansträngde oss lite mer för att hjälpa våra medmänniskor skulle vi snart märka en enorm skillnad, både för oss själva och bland folk i vår omgivning. Att ge mat åt en hemlös, att hjälpa en gammal dam över vägen eller att ställa upp för en vän är inte bara någonting behjärtansvärt. Varje gång vi gör något positivt för någon annan gör vi också oss själva en stor tjänst.

Ludvig Lindström