Archive for september, 2009

Ny bok: Lyckans och lidandets etik

onsdag, september 30th, 2009

I dagarna har bokförlaget Thales släppt en ny bok med titeln ”Lyckans och lidandets etik”. Författare är filosofen Bengt Brülde som tidigare skrivit flera böcker kring ämnen som lycka, livskvalitet och hälsa. Jag kommer att publicera en recension av boken här på bloggen när snart jag hunnit läsa igenom den.

Saxat från Thales hemsida:

Vad är lycka och lidande och hur kan vi påverka vår egen och andras lycka? Hur hänger lycka ihop med livskvalitet – är det samma sak eller finns det även andra saker som gör ett liv bra? Hur stark är vår moraliska plikt att att göra världen lyckligare och hur kan man i detalj formulera en etisk ”lyckoprincip” så att den blir så rimlig som möjligt?

Första delen av den här boken handlar om grundläggande frågor som en lyckans och lidandets etik måste besvara. Men den stannar inte där utan går vidare till hur vi praktiskt kan gå tillväga för att öka lyckan och minska lidandet i världen. Vilka förhållningssätt bör vi försöka tillägna oss? Vilka karaktärsdrag bör vi utveckla? Hur bör vi bemöta andra människor? Hur bör samhället organiseras? Hur bör de globala spelreglerna utformas? För att svara på sådana frågor behöver vi kunskap om vilka faktorer som påverkar lycka och lidande hos människor och andra levande varelser och boken innehåller därför även en översikt över de senaste decenniernas empiriska lyckoforskning.

Boken ger inga detaljerade recept på hur man gör sig själv eller andra lyckligare, men den ger en karta över ett spännande territorium och ett användbart sätt att tänka för världsförbättrare och andra lyckofrämjare.

Bengt Brülde är docent i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han har tidigare skrivit böcker om hälsa och sjukdom, livskvalitet samt affärsetik. Han är även verksam som moralfilosof i Sveriges Radio P3.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Hur reser man på ett sätt som maximerar lyckan?

tisdag, september 29th, 2009

Det passade jag på att fråga mig själv under min egen semester nere på balkan som jag precis har kommit hem ifrån. Semestrar överhuvudtaget är ju något vi gärna idealiserar. Under semestern ska vi hinna med att träffa vänner och släktingar i mängder, då kommer solen alltid att skina och vi ska bada och bli pepparkaksbruna, kärleken ska blomstra och….ja ni fattar. Vi har för höga förväntningar. Jag känner t.ex. ett par som försökte reparera ett dåligt förhållande med en resa till Thailand. DÅ skulle de ha så roligt ihop, resan skulle föra dem samman igen och problemen skulle på något klurigt vis blåsa bort. Så blev det förstås inte. De bråkade lika mycket som hemma. Och eftersom förväntningarna hade varit för stora så blev fallet desto tyngre med många tårar.

För att inte ramla ner i samma lyckofälla försöker jag resa utan att ha så mycket förväntningar. Resa med ett öppet sinne. Låta det bli lite som det blir men alltid försöka göra något bra eller roligt av varje situation.  Tänka att ”alltid händer det väl något kul eller utvecklande!” Den strategin fungerar för mig.

Variera njutningarna för maximal lycka

En sak som lyckoforskningen har satt fingret på (och som vi har pratat mycket om här) är tillvänjningseffekten. När vi har vant oss vid saker och ting så ger de inte längre samma glädje. För att uppleva maximal lycka så behöver vi alltså variera våra nöjen lite. Killen som vann ”drömjobbet” med att skriva om livet på en paradisstrand i Australien kommer förmodligen att upptäcka detta. Att när man har stirrat på samma sandstrand i en massa veckor så ger det inte längre samma euforiska lyckokänslor. Vi har blivit lite mätta på den. Med det här i bakhuvudet reser jag numera gärna så att jag inte äter på restaurang varje dag och inte stannar på samma ställe hela tiden under semestern. Åker runt lite och varvar mellan olika stränder, städer och små byar. Köper mat i livsmedelsbutiker ibland och äter på restaurang ibland.

På så vis känns upplevelserna alltid fräscha och jag uppskattar dem maximalt. Genom att besöka lite olika platser samlar jag också på mig många minnen som kan ge glädje under lång tid framöver bara att tänka tillbaka på. Här gäller det dock att hitta en balans. Som jag har skrivit om i min artikel på Newsmill (http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/11/i-jakten-pa-den-stora-lyckan-missar-vi-den) så är det ju också viktigt att kunna stanna upp och njuta av de små ögonblicken istället för att hysteriskt jaga nästa upplevelse. För mycket flängande och njutningen i stunden faller helt enkelt bort. Då kan vi behöva stanna på en och samma plats lite längre för att känna inre frid och harmoni.

När själen inte hänger med och lyckan sjunker

En dag under resan så åker vi en längre sträcka i Bosnien för att komma till en liten ort uppe i bergen. Den dagen blir det för mycket åka och för lite stanna upp och bara vara. Och mycket riktigt blir min lyckonivå också lite lägre den dagen. Det finns ett österländskt ordspråk som säger: ”När man har haft alltför bråttom måste man stanna upp och vänta in sin själ”.  Så resten av resan har vi lärt oss av misstaget och de dagar vi förflyttar oss åker vi kortare sträckor så att själen hinner haka på.

Tacksamhet och vikten av att kunna känna sig nöjd

Men det finns en annan fälla också när man reser som vi gör. Det gäller att inte hela tiden känna press att toppa det man precis har upplevt för att jaga något ännu bättre. Forskning har visat att perfektionister som aldrig kan nöja sig utan Alltid måste ha det Allra bästa är olyckligare än de som är skickliga på att känna tacksamhet för det de har. Jag kan erkänna att jag har varit sådan.  Ujuj, inte bra.

Det är inte fel att vara en nyfiken person, gilla nya upplevelser och vilja utveckla saker till det bättre. Att ha mål som man strävar efter är lyckohöjande i sig. Men det gäller att kunna vara nöjd med mindre än det allra bästa också. Känna tacksamhet över det man får uppleva. Tacksamhet är ju också en bevisad väg till lycka och har också visat sig minska den nämnda tillvänjningseffekten.

Närheten mellan skratt och tårar

Tacksamhet är också vad jag känner när jag uppe i Mostar i Bosnien promenerar förbi ett obehagligt hus-skelett som blivit sönderbombat under kriget.  Tacksamhet för att jag är så lyckligt lottad att jag har haft turen att få växa upp i ett land som varit ovanligt förskonat från krig och sådana katastrofer.  Tacksamheten ökar min glädje över vad jag faktiskt har. Ger perspektiv. Samtidigt med tacksamhet och glädje känner jag också sorg för alla de människor som förlorat någon de älskar på ett så fruktansvärt vis. Många inbillar sig ju att lyckliga personer alltid går runt med ett leende på läpparna och aldrig tänker ledsna tankar. Men ibland kan skratt och tårar ligga väldigt nära varandra. Det vet alla som gråtit glädjetårar.

Faran med att jämföra sig med de som har det sämre

Dock säger forskningen att vi ska akta oss för att jämföra oss för mycket med andra människor, både uppåt och nedåt. Att jämföra sig för mycket med människor som har ett sämre liv än mig kan också göra att jag känner skuld och det i sin tur kan faktiskt sänka min lyckonivå. Så här får man vara lite på sin vakt.

Lyckan av att göra gott

En annan dag sitter vi på en restaurang i Montenegro. Maten är dyr och smakar gammal socka. I några minuter är jag lite småsur och lyckas inte helt klockrent med att välja glädje eller se saker och ting ur ett positivt perspektiv. Men så får jag syn på en tanig hemlös katt som sitter en bit ifrån min stol och stirrar uppfordrande på mig. Hjärtat smälter. Jag bjuder den desperata missen på ett skrovmål. Tanken på att få göra gott för någon annan gör att mina tidigare surmulna tankar försvinner och jag blir glad och varm inombords. Där håller ju också lyckoforskningen med mig, eftersom man har visat i många studier att vi blir lyckligare av att göra gott för andra. Resten av resan fortsätter vi med att ta en liten sväng på morgonen och dela med oss av rester från dagens frukost till de hemlösa kattstackarna. Det ökar definitivt min lycka att få göra gott för några som behöver det. 🙂Balkan 045

Ger ökad lyx en roligare resa?

Blir en resa bättre för att man spenderar mer pengar på den? Den som under en resa lagt pengar på dyra fallskärmshopp skulle kanske hävda det. Forskningen visar dock att mer pengar överlag inte ger ökad lycka, i alla fall inte i det långa loppet. Om jag hade råd att resa utomlands varje vecka och hoppa fallskärmshopp stup i kvarten så skulle säkert tjusningen med det avta kraftigt. Men som en engångsföreteelse så skulle det nog öka min lycka. Den som jämt har råd att bo på lyxhotell uppskattar det nog inte heller efter ett tag.

Vi har valt att skrota boende på dyra hotell för att istället hyra billiga privatrum. Och faktum är att det blir en riktig lyckohöjare! Inget boende är det andra likt. Och den äkta gästfriheten och värmen vi möter hos rumuthyrarna  ger stor glädje. I ett litet hus blir vi bjudna på frukt från den egna trädgården och tårta av den gamla damen som hyr ut rummet.  I en annan liten by blir vi inbjudna till ägarinnans hem och vi sitter på hennes balkong och hon bjuder på saft och berättar om sitt liv medan hennes barn nyfiket hänger över axeln.  Kanske blir det dessa små minnen som jag kommer att minnas med största glädjen efter resans slut. Fjärran från att bo på opersonliga hotell där hotellpersonalen bemöter en med påklistrade leenden enligt regelboken.  Forskning visar ju också att det är i relationer och sociala möten med andra människor som vi hittar lyckan snarare än i att konsumera dyrt.

Vi kommer hem från resan utan att ha shoppat mer än någon enstaka billig småsak men många härliga lyckliga minnen rikare.

Vad har ni läsare för tankar om vad som gett Er mest lycka under semestern?  Dela gärna med er! Det går ju att ha olika syn på saken 🙂

Boel Björkenwall
www.viability.se
boel@viability.se

Reklamens inverkan på vår lycka och kärlek.

måndag, september 28th, 2009

220095_time_square

På en dag exponeras vi för mer uppmanande reklambudskap än vad människor gjorde på en livstid några generationer tillbaka.

Evolutions Psykologi och Positiv Psykologi visar att vi förmodligen påverkas mer än vad vi tror och vill av denna bombard av färger, ljud och glada, vackra ansikten.

En av orsakerna till att ökad reklam leder till ökad olycka är att vi undermedvetet jämför våra nuvarande liv med det vi ser omkring oss. Reklamen gör att vi ständigt jämför oss själva med ouppnåeliga och fabricerade standarder – desto större skillnad mellan oss och det vi siktar på desto större motivation. Detta är anledningen till att reklam fungerar och simultant anledningen till att reklam skadar vår lycka och till och med våra nära relationer.

Kenrick och Gutierres visade redan 1980 att män som först exponerats för bilder på vackra kvinnor efteråt betygsatte normala kvinnor avsevärt lägre än jämförelsegrupper som först fått se på abstrakt konst. Viktigare än så: männen värderade sin egen partner som mindre attraktiv och deras kärlek svagare efter de sett bilder på vackra kvinnor.

Vi skulle kunna tro att män är lättpåverkade utifrån dessa resultat, speciellt  i och med att kvinnor inte gör samma blunder när det gäller skönhet i förhållande till partner. Tyvärr visar kvinnor samma förändring när det gäller social status i män istället för skönhet. (Kenrick et al., 1989)

Richard Layard, författaren av ”Happiness; Lessons from a New Science” föreslår att vi ska beskatta reklamen hårdare på grund av den tydligt negativa inverkan det har på vår gemensamma lycka.

Vår fria vilja gör att vi kan se bortom det som gynnar oss evolutionärt och sikta på högre mål som meningsfullhet och självförverkligande. Samma fria vilja kan med insikt skapa ett lyckligare samhälle (med mindre reklam).

Erik Fernholm

info@lyckoaktivist.se

www.lyckoaktivist.se

Förslag på lyckopolitik i Aftonbladet

måndag, september 28th, 2009

I dagens aftonbladet ger fyra av lyckobloggens skribenter tillsammans med Torbjörn Tännsjö ett förslag på hur en svensk lyckopolitik skulle kunna se ut.
Du kan läsa debattinlägget här.

En lycklig vecka?

måndag, september 28th, 2009

hand-with-flower-happiness-change
 
Inspirerad av Görans inlägg om snabba lyckostrategier och Görel Kristinas inlägg om lycka på schemat bestämde jag mig igår för att sätta ihop ett eget litet ”lyckoschema” som en extra krydda på veckan som kommer. En  snabb och enkel lyckointervention per dag blir det. Interventionerna är baserade på lyckostrategier som bland annat Sonja Lyubomirsky, Martin Seligman och Barbara Fredrickson testat i sina experimentstudier.
 
– Måndag: Fem saker att vara tacksam för
Under måndagen skriver jag ner fem saker som jag känner mig tacksam för i mitt liv.

– Tisdag: En ny rolig idé
Under tisdagen ägnar jag ca 10 minuter åt att skriva ner en rolig idé/projekt som jag vill förverkliga i framtiden.

– Onsdag: En snäll handling
Under onsdagen gör jag en ”extra” snäll handling för en vän eller främling.

– Torsdag: Tacksamhetsbrev
Under torsdagen skriver jag ett mail eller ett vykort  till en person som gjort något bra och tackar personen för detta.

– Fredag: Njut av god mat
Under fredagen unnar jag mig en lunch eller middag på min favoritrestaurang tillsammans med en vän och njuter av maten mindfullt.

– Lördag: Besök en ny plats
Under lördagen tar jag en promenad till ett nytt ställe som jag aldrig sett förut.

– Söndag: Kärleksmeditation
Under söndagen gör jag en så kallad ”kärleksmeditation”.

På söndagkväll berättar jag vilken effekt strategierna gav samt vilken jag tyckte bäst om. 🙂

Hur skulle din ”lyckovecka” se ut? 🙂

 

Filip Fors (filip.fors@charity.se)

SVT:s Go’kväll om oss

söndag, september 27th, 2009

Lyckobloggens Filip Fors var i veckan med i tv-programmet Go’kväll i SVT1 för att prata om lyckoforskning. Lyckobloggen nämns också. Se intervjun här, 4.50-9.50 in i sändningen.

Göran Hådén

Meditation = mer lycka och ett bättre skydd mot influensa

lördag, september 26th, 2009

Få bättre skydd mot influensa och ett lyckligare liv på köpet. Det enda du behöver göra är typ ”ingenting” en kvart om dagen.

Under de senaste 20 åren har forskare blivit alltmer intresserade av samspelet mellan meditation och immunsystemet, och vid flera tillfällen visat att medvetandet och tankarna kan påverka immunförsvaret i positiv riktning genom meditation.

Den nya vetenskapen positiv psykologi är i framfronten när det gäller forskning om hur vi genom att aktivt använda vårt sinne kan skapa ett lyckligare liv. Samtidigt rapporterar neurovetenskapen om samband mellan meditation och förändringar i hjärnstrukturer. Båda dessa forskningsfält tyder på att man kan bli lyckligare och friskare med hjälp av meditationsträning.

Allt fler läkare har börjat rekommendera meditation för att förebygga eller behandla sjukdomar, som cancer, aids, nedsatt fertilitet, hjärtproblem, depression m.fl.

En studie av Jon Kabat-Zinn och Richard J. Davidson visar att regelbundet utövande av meditation stärkte immunförsvaret hos försökspersoner som hade vaccinerats mot influensa. Ju mer de mediterade desto starkare blev deras immunförsvar. Samtidigt mådde de bättre, blev gladare och upplevde mindre stress i vardagen.

Alltså, vill vi skapa ett lyckligare liv och samtidigt få ett bättre skydd mot influensan som härjar, borde vi kanske medicinera oss själva med en daglig dos av meditation. Tänk att orden ”medicin” och ”meditera” har samma språkliga ursprung och betyder ”att tänka över, att reflektera och att hela”.

meditationbild

Även om meditation har sitt ursprung i ett andligt och gudomligt sökande, är det egentligen ingenting mystiskt. Meditation är ett enkelt sätt att slappna av och fokusera på nuet. Alla har vi behov av att komma i kontakt med vårt inre, där vi kan uppleva frid och ladda med ny energi.  Under meditation bromsass tiden och vi blir mer närvarande, här och nu. I ett meditativt tillstånd kan man hitta en skön form av stillhet och sinnesro.

– Meditation is not what you think

Vi har redan förmågan att uppnå meditationsliknade tillstånd utan att vara medvetna om det. De flesta av oss försvinner ibland inåt när vi tittar in i en brasa eller ser ut över havet, medan tankarna flyter iväg. Meningen med meditation är att vi själva väljer hur och när vi vill uppnå detta tillstånd.

Ta en kvart nu och testa en enkel meditationsteknik där du övar på att uppmärksamma din andning. Övningen kommer att göra att du slappnar av och laddar med ny energi. Ju mer du tränar desto lättare kommer du att uppnå det meditativa tillståndet, och efter några veckor kommer det att räcka med endast några djupa andetag för att få önskad effekt.

Kommentera gärna efter om hur det kändes.

Andningsmeditation:

Ta en kort paus och hitta en plats där du kan vara någorlunda ostörd. Sätt dig bekvämt, blunda och slappna av. Andas lugnt och fokusera på din utandning. Oroa dig inte om du tappar fokus. Det gäller att komma tillbaka och ”lyssna” på andningen om och om igen. Svårare än så är det inte.

Vill du fördjupa dig i ämnet meditation kan du börja med att läsa någon av följande böcker:

Mindfulness i vardagen av Ola Schenström, läkare och Mindfulnessinstruktör

Minska din stress med meditation av Andries J Kroese, professor i kärlkirurgi och yoga instruktör

Träna mentalt och förbättra ditt liv av Bosse Angelöv, Socialpsykolog

Meditation från början av Steve Hagen, Meditationslärare

Kom bara ihåg att meditation är en färdighet, och även om det handlar om att inte göra någonting krävs det lite motivation för att sätta igång. Genom att läsa om meditation får vi viktig kunskap, men det är först när vi börjar med regelbunden meditationsträning som vi kommer att uppnå effekt.

Jag tänker börja på måndag. 🙂

Armen Doslic
E-post: armen_doslic@hotmail

Lycka på schemat

torsdag, september 24th, 2009

Wellington College i England är ett annorlunda college. Nyss ironiserade The Daily Telegraph över att man på Wellington College erbjuder en kurs i Thinking och hyser en Thinker in residence.

Wellington College har också kurser i wellbeing på schemat och det finns engelsmän som tycker att också skolbarnen ska undervisas i ämnet. Men den engelske psykoanalytikern Adam Phillips har opponerar sig mot det. Han skrev så här i tidningen Prospect Magazine: ”Vill vi verkligen att våra barn ska tro att bara ett lyckligt liv är ett gott liv? Hur många av de människor som vi beundrar mest var lyckliga?”

Nej, det är klart att många människor som vi beundrar verkar ha varit olyckliga. Michael Jackson och Marilyn Monroe till exempel. Att utmärka sig stort kräver en ansträngning och kanske måste man vara lite olycklig för att vilja göra den ansträngningen. De som är födda lyckliga och nöjda har inget behov av att hävda sig. Men nog hade man önskat att dessa berömda olyckliga människor hade blivit tipsade om säg motion och meditation som sätt att må bättre och vara ett snäpp lyckligare.

Om jag finge bestämma skulle våra skolbarn ha lycka och välmående på schemat under hela skoltiden. De skulle få lära sig en sund självkänsla, positivt tänkande, stresshantering, motion, vikten av att ha roliga intressen och betydelsen av humor. Barn måste få lära sig grundförutsättningarna för att må bra, lära sig att känna igen lyckan när den dyker upp och att ta besvikelser och möta olyckan när den kommer. Det skulle rusta barnen för tonårslivet och vuxenlivet. Nog är det viktigare än att kunna allt om Stockholms blodbad. Kommentera gärna!
62997_namibian_students

Görel Kristina Näslund

Enkla lyckotips

onsdag, september 23rd, 2009

1. Skriv varje eftermiddag ner tre saker som du är tacksam för. Om du känner att det blir för ofta, så kan du istället göra det en gång i veckan och då skriva ner fem saker som du är tacksam för.

2. Le! Äkta leenden är bäst, men även ett falskt leende ger faktiskt äkta lycka (funkar för många). Pressa upp kinderna maximalt och håll kvar i cirka fem sekunder. Upprepa vid behov :)

3. Gör något oväntat snällt för en vän eller främling.

happier.com fördjupar sig tusentals användare genom övningar och tester i hur man enligt forskningen bäst blir lyckligare. Mitt första tips ovan är det som användarna på happier.com har röstat fram som den allra bästa lyckostrategin hittills.

Enligt en ny studie kan det till och med räcka att tänka på en bra sak som hänt under gårdagen för att öka lyckan med 15 procent!

Om du vill locka fram ett äkta leende kan det förstås räcka att bara tänka på något roligt. Om du får svårt att komma ihåg att le, så kan du göra det till en vana att le varje gång du får ett sms eller telefonsamtal. Offentligt kanske du vill le mer måttligt, men då kan du å andra sidan sprida glädjen till andra. Leenden är precis som gäspningar mycket smittsamt :)

Läs här om hur du bäst bryter dåliga vanor.
Läs här om hur du bäst tillämpar lyckostrategierna från det här inlägget.

Lycka till!

Göran Hådén

Varför vara Lycklig?

onsdag, september 23rd, 2009

happy_woman_writing

Lycka är viktigt. Det är viktigt i den mån som det är eftersträvansvärt: det är i regel bra när någon är lycklig. Men det är också viktigt därför att det är så intressant: lycka spelar en intressant roll i våra liv. Om du frågar mig varför jag gör någonting och jag svarar att det gör mig lycklig, så är det ett utomordentligt svar på frågan. Du kan också fråga mig varför något gör mig lycklig, och ibland kan jag kanske svara på det, men det är sällan det finns anledning (utanför filosofin) att fråga varför jag vill bli lycklig. John Stuart Mill använde detta som ett ”bevis” för tesen att lycka är det enda goda: det är den enda universellt godtagbara slutpunkten i rättfärdigandet av en handling.

Men också den frågan kan ha svar. Medan de flesta i viss mån eftersträvar lyckan, är det långt ifrån det enda vi eftersträvar. Vi vill också lyckas med våra projekt, våra relationer, med att tillfredsställa våra önskningar etc. Ofta vill vi detta därför att vi tror att det skulle göra oss lyckligare, men det är inte alltid därför. För många kan lycka – ett gott humör eller positiva känslor – göra det mycket enklare att lyckas med dessa andra projekt. Lyckan har då ett instrumentellt värde.

Kritiken hörs ofta att stora konstverk, t.ex. föds ur smärta, ur melankoli, ur vrede och ångest. Det är mycket möjligt att dessa saker är drivkrafter för somliga konstnärer. Men det betyder bara att inte alla har samma instrumentella skäl att bry som om att bli lycklig som jag har. (Att kritiken ofta underskattar den positiva emotionella komponent som kreativ melankoli, vrede eller ångest kan ha, är ett ämne för en annan dag).

Det finns en del evidens för att vi, statistiskt sett, utför vissa uppgifter bättre när vi är glada, och andra bättre när vi är på dåligt humör. Visst detaljarbete, t.ex. tycks främjas av obehag. Det kan ha sin förklaring i det faktum att det är viktigare att kunna identifiera den exakta källan till obehag, så att det kan undvikas, än källan till det välbefinnande vi känner, som vi vill fortsätta ha.

Det kan vara värt att fundera på, när en uppgift ska utföras: är det här rätt humör att vara på?

David Brax (http://david.brax.nu)