Ny måndag och ny På Tal om Lycka. Idag tar vi upp ett ämne som alltid är lika hett: SEX. Och naturligtvis tar vi upp det ur ett lyckoperspektiv.
Ur innehållet:
* Hur mycket sex är ultimat att ha?
* Kan sex vara bra för vårt långsiktliga välmående?
* Så många partners har de lyckligaste människorna
* Sexmissbruk
Trevlig lyssning!
Podcast: Play in new window | Download
Idag är trojkan bara två då Filip fått ett plötsligt förhinder. Det löste sig ganska bra ändå och vi hann avhandla ett antal intressant ämnen, däribland:
* Kungahuset – bra eller dåligt för lyckan?
* Vikten av vänskapsrelationer
Håll till godo!
Podcast: Play in new window | Download
Idag skulle vi haft med oss Richard Mengich från Kenya som blev den förste som klarade Göteborgsvarvet på under en timme. Men det dök upp någon annan istället…
Lite övrigt från dagens avsnitt:
* Motion, träning, mål och gemenskap
* Kärleksrelationer – varför är gifta lyckligare än ogifta?
* Vi fyller 10 år – hur firar Filip & Sabina?
Lyssna lugnt!
Podcast: Play in new window | Download
Hej alla lyckobloggare!
Vi på Global Happiness Organization (GHO) har varit med på ett hörn i en helt nysläppt app som heter HIMYNAMEIS. Tanken med den är att på ett effektivare sätt finna nya vänner eller den stora kärleken. HIMYNAMEIS påminner om Tinder, men använder ett kort videoklipp (max 5 sek) istället för bilder. Du behöver bara säga ditt namn.
Forskning visar att bara några sekunders video ger en betydligt bättre bild av en person än vad en mängd bilder gör (ofta gamla foton från Facebook på de traditionella dejtingapparna). Du ser mer av personlighet och karisma och kommer därmed närmare ett riktigt möte. Resultatet är bättre matcher.
Det vore väldigt kul om du ville hjälpa oss att kicka igång den nya appen på ett bra sätt.
Ladda ner och testa nya HIMYNAMEIS på App Store nu, helt kostnadsfritt:
Vi finns än så länge bara för iOS. Har du en Androidlur så anmäl gärna ditt intresse HÄR.
Hoppas du vill testa! Kommentera gärna nedan vad du tycker.
Ludvig Lindström
Här på lyckobloggen delar vi med oss av positiva nyheter från hela världen, och även nyheter från Global Happiness Organization.
Inom vår organisation finns flera eldsjälar som brinner för lycka och personlig utveckling. Vissa skriver, vissa forskar, vissa anordnar evenemang och vissa föreläser. De flesta är överens om att välmående är viktigt att prata om och arbeta för, och därför vill vi nå ut med vår kunskap till så många som möjligt. Allt för att göra världen lite bättre varje dag.
Våra senaste nyheter är våra senaste kurser. Olika företag och organisationer ber om skräddarsydda föreläsningar och utbildningar, vilket i sin tu fyller på vårt arkiv med färdigställda kurser av hög kvalité. Nu vill vi dela med oss av vårt arkivs innehåll till er, och vi hoppas på att nå ut till fler och fler som vill öka sin livskvalité.
Alla våra kurser finner du under ”Lyckokurser” eller genom att klicka här!
Sabina Renck, Psykologisk Coach, föreläsare och lyckoexpert
Tidigare i sommar publicerades min och Bengt Brüldes analys av ensamhet och välbefinnande i dagens Sverige. Studien finns att läsa här.
Några av våra resultat:
– Beroende på vilket mått på ensamhet som används kan mellan en halv miljon till en miljon av svenska folket betraktas som ensamma. Ensamheten är generellt mer utbredd bland män, låginkomsttagare, arbetslösa och storstadsbor. Vidare, personer som är inåtvända, emotionellt instabila, antagonistiska och impulsiva är mer ensamma än utåtriktade, emotionellt stabila, vänliga och samvetsgranna personer.
– Jämfört med andra Europeiska länder är andelen ensamhushåll i Sverige hög men övriga mått på ensamhet; låg umgängesfrekvens, avsaknad av en nära vän och ensamhetskänslor, visar sig vara lägre i Sverige jämfört med de flesta andra Europeiska länderna. Generellt är svenskarna således inte ett speciellt ensamt folk (jämfört med andra Europeiska länder).
– Ensamhet kan både vara objektiv (t.ex. att bo ensam, vara singel eller ha en låg umgängesfrekvens) och subjektiv (upplevelsen av att sakna socialt stöd eller intimitet). Våra analyser pekar på att den subjektiva ensamheten slår hårdare mot välbefinnandet än den objektiva ensamheten. Speciellt problematisk är den sociala subjektiva ensamheten, d v s att uppleva att man saknar nära relationer till vänner och familj. Den subjektiva sociala ensamheten uppvisar betydligt starkare samband med låga välbefinnande nivåer än den subjektiva emotionella ensamheten (att uppleva att man saknar en intim kärleksrelation).
Källa:
Brülde, Bengt & Fors, Filip (2015) Den svenska ensamheten: Om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Filip Fors (www.filipfors.se)
Som bekant fokuserar stora delar av psykologins vetenskap på det som är sjukt eller inte fungerar i det mänskliga psyket, medan den positiva psykologin utgår från att välbefinnande inte är samma sak som brist på sjukdom utan kräver att man bygger vidare på det som är friskt och fungerar.
På precis samma sätt har man börjat utforska mänskliga relationer. Det finns mängder av studier som klart och tydligt pekar på starka samband mellan goda relationer och lycka. De lyckligaste människorna har starka sociala band, prioriterar sina vänner och familjemedlemmar och är bra på att visa uppskattning. Trots detta handlar den största delen av forskning kring relationer om konflikter, skilsmässor, anknytningsproblem och trauman. Men eftersom relationer inte heller börjar blomstra och utvecklas bara för att man lär sig hantera problem börjar forskningen växa kring hur relationer kan stärkas, och vad vi kan göra mer av för att optimera de relationer som ju faktiskt är en av våra absolut viktigaste lyckoresurser.
Socialpsykologen John Harvey vid University of Iowa har tillsammans med sina kollegor tagit fram en modell i fem delar över vad som behövs i en kärleksrelation för att den ska fungera, stärkas och växa.
1. Båda parterna i relationen behöver vilja veta mer om den andra personens förhoppningar, drömmar, rädslor, sårbarhet och osäkerheter. Det är också viktigt att vara lyhörd inför balansen mellan att uttrycka sig själv och uppmärksamma den andras behov. I relationer där båda behärskar detta ökar förståelsen för den förändring som sker i livet och i den andra personen, och förändring kan tom ses som en möjlighet till nya chanser att lära sig mer om varandra.
2. En viktig faktor för att hålla relationen på fötterna är en stärkande förklaringsmodell. Det innebär att man inte drar slutsatsen att den andra personen är taskig och respektlös med flit om den gör något ouppskattat eller att den äkta hälften är otrogen om vederbörande missar att ringa tillbaka. Genom att hellre fria än fälla och sätta sig i den andra personens sits kan man undvika många potentiella konflikter redan innan de bryter ut och hålla fokuset på det som fungerar.
3. När du lär känna den andra personen och känner till både starka och sårbara sidor blir det oerhört viktigt med acceptans och respekt för att relationen ska fortsätta utvecklas. Acceptans och respekt stärker motivationen att vara öppen, vilket ju gynnar relationen (punkt 1). Det fungerar också som ett motgift mot föraktfullt beteende som enligt relationsforskaren John Gottman är en vanlig orsak bakom skilsmässor.
4. För att relationen ska hålla på sikt behöver båda parterna medvetet skapa och upprätthålla relationsstärkande tankar och beteenden. Varning för slentriandöden alltså. Ansträng er istället för att hålla engagemanget inför relationen och varandra uppe och se relationen som ett gemensamt projekt som ni tar hand om och utvecklar tillsammans.
5. Planera och skapa strategier för att komma varandra närmare i takt med att relationen mognar. Var uppmärksamma på varandras mål, drömmar och behov och se till att identifiera vad som fungerar respektive inte fungerar för er när ni stärker relationsprocessen.
Källa: Harvey, J.H., Omarzu, J. (2012). Minding the close relationship. Personality and Social Psychology Review, 16(4).
Linnea Molander, psykologisk coach
www.katchingcoaching.se
I ett samtal med några härliga vänner häromveckan kom diskussionen in på människors sociala behov och hur det moderna livet och samhället inte alls är uppbyggt efter dessa behov. Det är märkligt, för vi behöver ju verkligen varandra. Det är ett väldigt grundläggande behov att ha andra människor nära, träffa dem ofta och helst också leva tillsammans. Men hur ser det ut? Vi parar ihop oss två och två, bosätter oss i små lägenheter långt ifrån släkt och vänner och umgås sällan med de grannar som faktiskt finns nära (åtminstone i storstäderna).
En av lyckoforskningens viktigaste upptäckter är att lyckliga människor har bättre relationer än olyckliga. Många och starka vänskapsband, goda relationer på arbetsplatsen och en övergripande upplevelse av socialt stöd och gemenskap har visat sig vara jättetydliga indikatorer på lycka och välbefinnande. Vänskap har faktiskt visat sig ha ett av de allra högsta sambanden till lycka av allt som mätts, till och med viktigare än kontakt med familjemedlemmar!
Att relationer är viktiga vet vi ju alla intuitivt, sällan mår vi väl så bra som under en delad måltid med goda vänner. Vänskapligt umgänge är en av livets allra bästa lyckoboostar (dessutom som en liten bonus helt gratis) och vi alla vet om det, är det då inte lite konstigt att vi ofta planerar in träffarna med våra favoritpersoner OM vi hinner mellan allting annat? Vad skulle hända om möten och relationer istället blev grundstenarna i kalendern, som vi planerade resten kring? Eller om vi började göra fler vardagssaker tillsammans (tom sånt som inte är kul att göra ensam)? Åka och storhandla tillsammans, städa, träna, laga mat, passa varandras barn. Det går dubbelt so fort och blir dubbelt så kul (minst!). Och bor dina vänner för långt bort för delade vardagsbestyr är det kanske dags att börja knyta vänskapsband med de som bor nära och bjuda grannen på fika?
Jag tycker det är det dags att vi börjar planera både samhällets uppbyggnad och våra egna liv utifrån det som vi faktiskt vet skapar starka, friska och lyckliga samhällen och människor. Stäng av datorn och ring, träffa eller boka in nåt kul med en vän nu på en gång!
Källa: Lyubomirsky, King et.al. (2005). The benefits of frequent positive affect: does happiness lead to success? Psychological Bulletin.
Linnea Molander, Katching! Coaching
