Archive for the ‘Lyckomyter’ Category

#29: Lyckomyt 2 – ”Pengar gör dig inte lycklig”

måndag, oktober 10th, 2016

Idag tar vi upp den andra lyckomyten av tre: ”Pengar gör en inte lycklig”.

Ur innehållet:

* Varför tror människor i Sverige att pengar inte gör en lycklig?
* Gör pengar oss lyckliga?
* Finns det någon gräns för när pengar inte längre gör oss lyckliga?
* Vad ska vi spendera våra pengar på för att må bättre?

Trevlig lyssning!

#28: Lyckomyt 1 – ”Det är enkelt att öka sitt välbefinnande”

måndag, oktober 3rd, 2016


I de kommande tre poddarna tänkte vi ta upp några vanliga lyckomyter, alltså saker som folk tror gör en lycklig eller olycklig, men som går på tvärs med den samlade forskningen. Först ut: ”Det är enkelt att öka sitt välbefinnande”.

Ur innehållet:

* Tror folk att det är enkelt att öka sin lycka?
* Därför ger en högre inkomst eller en fin bil bara en tillfällig lyckoökning
* ”Set-point”-modellen
* Går det att öka sin långsiktiga lyckonivå och i så fall hur?

Trevlig lyssning!

LYCKOPODDEN #5: ÄR BARN BRA FÖR VÅR LYCKA?

måndag, april 18th, 2016

I Lyckopoddens femte avsnitt diskuterar vi bland annat:

* Var det fel av vår bostadsminister att äta middag med en högerextrem person?
* Är egna barn verkligen så bra för vårt välmående som vi tror?

Lyssna och njut! 🙂

De flesta totalförlamade är lyckliga

fredag, februari 25th, 2011

Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det. Det stämmer förbluffande ofta. I en ny studie uppgav hela 72 procent av de totalförlamade att de var lyckliga. Vår förmåga till anpassning är fantastisk.

Göran Hådén

Lyckomyt 2: En god hälsa är viktigt för ett lyckligt liv

onsdag, oktober 20th, 2010

dialysis_machine_large

”En god hälsa” är förmodligen det vanligaste svaret på vad som behövs för att leva ett lyckligt liv. SOM-institutet frågade ett representativt urval av de svenska folket vad de anser vara viktiga faktorer för det personliga välbefinnandet. 48 procent ansåg att en god hälsa var ”Helt avgörande” och 47 procent att det var ”Mycket viktigt” för välbefinnandet. 97 procent instämmer alltså i att det är mycket viktigt eller helt avgörande.  En god hälsa ansågs till och med mycket viktigare än ”inre harmoni”, ”goda vänner”, ”en rik fritid” och ”ett kärleksförhållande”. Stämmer då detta antagande? Hur stor påverkan har hälsan på lyckan?

Om vi låter hälsogreppet inkludera psykisk hälsa blir svaret givet. Att ha en god psykisk hälsa är nästan definitionsmässigt detsamma som att vara lycklig. I alla fall om vi utgår från hur man definierat psykisk hälsa och lycka inom forskningen. Mer intressanta blir det om vi definierar hälsa som ”fysisk hälsa”  eller som frånvaro av somatiska (kroppsliga) sjukdomar. Är frånvaron av somatiska sjukdomar viktigt för välbefinnandet?

Ett av lyckoforskningens mest överraskande resultat är att somatiska sjukdomar i många fall inte har någon stark påverkan på hur vi mår. I flera studier har till och med ett omvänt förhållande visat sig. I vissa studier har man till och med funnit att de som drabbats av olika typer av fysiska handikapp i genomsnitt är något lyckligare än ”friska ”människor. Detta omvända samband går under benämningen ”the disability paradox”. Men det mest slående resultat är att fysisk hälsa inte verkar ha någon stor betydelse för välbefinnandet.

Låt oss ta ett konkret exempel. Riis m fl (2005) undersökte det känslomässiga välbefinnandet hos människor som drabbats av en kraftig funktionsnedsättning av njurarna, sjukdomen kallas njursvikt. Patienterna som undersöktes gick på bloddialysbehandling  flera gånger i veckan. Vid behandlingen kopplas en apparat in för att rena blodet från gifta slaggprodukter. Behandlingen tar ungefär tre timmar varje gång men gör inte fysiskt ont. Patienterna i studien kunde ta emot besök under tiden samt läsa och titta på TV. I övrigt påverkades inte det dagliga livet så mycket av sjukdomen förutom att patienterna behandlades ungefär 3 gånger per vecka och vid sidan av detta måste använda en speciell diet.

Hur var det då med välbefinnandet för blodialyspatienterna? Jo, deras dagliga välbefinnande var lika högt som en kontrollgrupp med friska personer. Trots att sjukdomen innebär frekventa och relativt långvariga sjukhusbesök påverkade detta inte deras välbefinnande negativt.

Vid sidan av att undersöka patienterna och kontrollgruppens dagliga välbefinnande frågade forskarna även de både grupperna hur de trodde att njursvikt påverkade välbefinnandet. Bloddialyspatienterna fick skatta hur högt välbefinnande de trodde att de skulle ha om de inte hade haft sjukdomen. Kontrollgruppen fick skatta hur högt välbefinnande de skulle ha om de föreställde sig att de hade sjukdomen och tvingades genomgå bloddialysbehanding tre gånger per vecka.

Båda gruppernas skattningar skilde sig markant från de faktiska skattningarna. Bloddialyspatientera uppskattade att deras välbefinnande hade varit mycket högre om de aldrig hade haft njursvikt. Den friska kontrollgruppen skattade att deras välbefinnande hade varit mycket lägre om de haft njursvikt. Skillnaderna var relativt stora. Den friska gruppen trodde till och med att det dagliga välbefinnande oftare skulle vara negativt än positivt.

dialys

Varför tror vi då att hälsan har större betydelse för välbefinnandet än den ofta verkar ha?

Det finns åtminstone två tänkbara förklaringar.

Den ena förklaringen går ut på att vi bortser från hedonisk anpassning. När vi tänker på hur en sjukdom påverkar vårt välbefinnande glömmer vi bort att vi ofta snabbt anpassar oss till sjukdomen. Bloddialyspatienterna i studien tänkte säkert ofta på sin sjukdom och hur jobbigt det var att behöva gå till sjukhuset när de precis insjuknat. Men med tiden så tänker de mindre och mindre på sjukdomen och allt mer på andra saker i vardagen. Men när friska personer föreställer sig hur det är att ha njursvikt och behandlas med dialys föreställer de sig troligen hur det känns när man precis påbörjat behandlingen istället för hur det känns när man haft sjukdomen en tid och vant sig.

Den andra förklaringen kallas fokuseringsillusionen. När vi tänker på hur det är att ha en viss sjukdom fokuserar vi bara på de områden i livet där sjukdomen påverkar välbefinnandet och glömmer bort alla områden som inte påverkas av sjukdomen. Den friska kontrollgruppen tänkte antagligen på hur jobbigt det skulle vara att besöka sjukhuset flera gånger i veckan hur detta skulle inskränka på de aktiviteter som de vanligtvis brukar ägna sig åt i vardagen. Vad de inte tänkte på var hur mycket av livet som faktiskt ser lika dant ut för dialyspatienterna. Förutom sjukhusvistelserna kan de ägna sig åt samma aktiviteter som folk gör mest.

Forskningen kring hälsa och lycka har enligt min mening intressanta implikationer för politik och samhälle. Om det stämmer att vi ofta anpassar oss snabbt till fysiska handikapp och somatiska sjukdomar borde vi nog prioritera våra resurser till att i högre utsträckning lindra och bota psykiska sjukdomar. Psykisk ohälsa är definitionsmässigt något som innebär olycka och illabefinnande. De vanligaste psykiska sjukdomarna depression och generaliserat ångestsyndrom står antagligen för mer lidande i samhället än alla andra somatiska sjukdomar tillsammans.

Källa: Riis m fl (2005) Ignorance of Hedonic Adaptation to Hemodialysis: A Study Using Ecological Momentary Assessment, Journal of Experimental Psychology.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Lyckomyt 1: Du måste ha en partner för att vara lycklig

lördag, augusti 7th, 2010

oldercouple

I Aftonbladet fördes nyligen en debatt om huruvida singlar är olyckligare än individer som har en partner. Lyckoforskningen bekräftar i de flesta fall detta antagande. I genomsnitt tenderar singlar att vara något olyckligare än sambos och gifta, inte i alla studier men i de flesta. Men som så ofta när vetenskapliga resultat tolkas blandas ett ”samband” ihop med ett ”starkt samband”. Låt oss undersöka hur mycket lyckligare personer med en partner är istället för att bara fråga oss om de är lyckligare. Låt oss även undersöka de studier som inte funnit något samband.

Tyvärr har de flesta studier inte undersökt partnerskap i sig utan istället effekten av samboskap och giftermål. Men då de flesta som har en partner lever som sambo eller är gifta ger dessa studier ändå en bra bild av sambandet. Jag undersökte skillnaden mellan singlar och sambos både i Sverige och i övriga  Europa och fann en skillnad på bara 0,4-0,5 enheter på en 11-gradig skala för både livstillfredsställelse och känslomässigt välbefinnande. Skillnaden ligger i linje med flera andra studier. Individer i en parrelation är alltså i genomsnitt något lyckligare men inte mycket.

Vidare, i en artikel från 2006 analyserade några forskare hur människors grad av nöjdhet med livet förändras när de flyttar ihop med en partner samt när de gifter sig. Som vi kan se i grafen nedan sker i genomsnitt en liten ökning av livstillfredsställelsen när individerna flyttade ihop med en partner men effekten är otroligt liten. I genomsnitt 0.183 enheter nöjdhet på en 10-gradig skala. Som vi kan se ökar sedan nöjdheten med livet vid giftermål för att sedan gå tillbaka igen till samma nivå som när individerna ingick ett samboskap.

marraige_german

Ett ännu mer slående resultat fann Kahneman m fl när de undersökte välbefinnandet under dag hos drygt 900 kvinnor i Texas. Förutom att undersöka graden av positiva och negativa känslor hos individerna bad forskarna även kvinnorna att uppskatta hur stor del av gårdagen de var på dåligt humör. Vid sidan av ett göra en uppskattning av det egna humöret fick kvinnorna även uppskatta humöret för singelkvinnor över 40 år  kontra kvinnor över 40 som har en partner. Som vi kan se i grafen nedan trodde kvinnorna att singelkvinnor i genomsnitt var på sämre humör under en dag. I realiteten fann dock forskarna inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Singelkvinnorna hade inte ett sämre humör än kvinnorna som hade en partner.

women40plus

Resultatet ovan har bekräftats i nyare studier av både amerikanska och franska kvinnor. I en av dessa studier fann forskarna även en förklaring till resultat. Singelkvinnor har visserligen ingen partner de kan umgås och ”gosa” med men de har istället mer tid till andra njutningsfulla aktiviteter. Den viktigaste förklaringen är att singelkvinnor spenderar mer tid på att umgås med vänner. Detta kompenserar i hög grad att de saknar en partner. Singelkvinnorna spenderar även mindre tid på tråkiga sysslor som hushållsarbete. Slutsaten som forskarna drar är att singelliv och partnerliv i genomsnitt innebär såväl nackdelar som fördelar för välbefinnandet och att dessa i genomsnitt tar ut varandra.

timeuse_hasmate_hasnomate

Det finns fler möjliga  förklaringar till de små skillnaderna:

– Lyckan är i hög grad genetiskt betingad och vi anpassar oss snabbt till positiva livshändelser. Tvillingstudier har visat att vi i ganska hög grad ärver vår grad av lycka. Vissa människor föds med rosenskimrande glasögon och mår bra nästan oavsett yttre omständigheter.

– ”Ett lycklig kärleksrelation är det bästa man kan ha, en olycklig kärleksrelation är det värsta man kan ha””. Hur lycklig man är i en relation beror i hög grad på hur bra relationen är. Man finner stor variation från genomsnittet i studierna av singlar och sambos/gifta. Detta innebär att vissa förmodligen lever i en dålig relation som de blir olyckligare av och att vissa lever i en bra relation de bli lyckligare av. I genomsnitt tar dessa effekter ut varandra, därav det svaga genomsnittliga sambandet.

– Hur viktigt det är att ha en partner kan bero på vilken personlighet man har. Personer som är känslomässigt instabila kan ha ett större behov av den trygghet som en parrelation kan ge.

– De svaga sambandet man ser i studierna beror på en urvalseffekt. De som är singlar har själva valt detta eftersom de trivs bäst med det. De som vill ha en partner har själv valt detta därför att de trivs bäst med en relation.

– De lyckliga singlarna lever på hoppet om att träffa någon snart. De håller uppe sin lycka eftersom de vet/tror att singellivet bara är en övergångsfas till en relation.

Varför tror vi då att det är väldigt viktigt att ha en partner trots att forskningen tyder på att det inte har någon stor genomsnittlig betydelse? Här är några tänkbara förklaringar:

– Inom psykologin brukar man skilja mellan ”Wanting” och ”Liking”. Det vi eftersträvar är inte alltid det som gör oss lyckliga. Vi är evolutionärt programmerade för att sprida våra gener vidare inte för att bli så lyckliga som möjligt. Vi är därför starkt motiverade att söka en partner trots att det inte nödvändigtvis gör oss lyckligare. Rosenskimrande kärlekshistorier i sagor, filmer, tv-serier och reklam spär på denna motivation.

– Fokuseringsillusionen: Forskningen har funnit att räcker med att tänka på en sak för att vi ska överdriva dess betydelse för vår lycka. När vi tänker på hur det vore att vara tillsammans med någon fokuserar vi överdrivet mycket på hur en relation förändrar livet. Vi glömmer bort att livet för såväl singlar som personer som har en partner till den största delen liknar varandra. De arbetar, tränar, grubblar, ser på TV, umgås med släkt och vänner, ägnar sig åt hobbies osv. Visst lever man olika liv men livet ser trots detta ganska lika ut på de flesta områden. Inte minst glömmer vi alla andra faktorer som är viktiga för lyckan: aktiv fritid, vänskapsrelationer, ett roligt jobb, fysisk aktivitet, mental träning och så vidare.

– När vi tänker på hur olika levnadssituationer påverkar vår lycka tänker vi på övergångar istället för på permanenta tillstånd. Vi tänker på hur det känns att träffa en partner istället för hur det känns att leva med en partner. Vi tänker på hur det känns att bli singel istället för hur det känns att vara singel. Vi glömmer bort att förälskelsen minskar och att en anpassning sker på samma sätt som vi lätt glömmer att bedrövelsen efter en brusten relation går över.

Min egen slutsats är att de allra flesta kan vara väldigt lyckliga som singlar och att en relation i sig inte är det viktigaste utan snarare att i så fall uppnå en bra relation. Praktiska tips för att uppnå detta kan man läsa i forskningen kring parrelationer. Bra självhjälpsböcker baserade på forskning är exempelvis den här och den här boken.  🙂 För de som känner sig olyckliga på grund av singellivet finns några bra tips här. 😀

Enjoying the sun

Källor:

Zimmermann m fl (2006) Happily ever after? Cohabitation, marriage, divorce, and happiness in Germany,  Population and Development Review.

Kahneman  m fl (2006) Would you be happier if you were richer? A focusing illusion, Science.

E Diener m fl (2010) International Differences in Well-Being (bok).

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Filip Fors (www.filipfors.se)

10 vanliga myter om lycka

lördag, augusti 7th, 2010

50myths

Inspirerad av den briljanta boken: ”50 Great Myths of Popular Psychology: Shattering Widespread Misconceptions about Human Behavior” kommer jag, med start idag, skriva 10 inlägg om 10 vanliga myter om lycka. Det kanske mest intressanta med vetenskapen är när våra intuitiva föreställning om hur världen fungerar kastas omkull. Lyckoforskningen utmanar ofta vårt ”sunda förnuft” och ifrågasätter många föreställningar om vad som gör oss lyckliga.   Som vetenskapsteoretikern Karl Popper så elegant formulerade det: ”Science must begin with myths, and with the criticism of myths.”

Filip Fors (www.filipfors.se)