Archive for the ‘Lyckotips’ Category

En minut över?

måndag, mars 19th, 2012

Det är någon som sagt att ”i vanliga fall så är det bra att meditera 30 minuter varje dag, men om man är riktigt stressad och inte har tid så är det bästa att meditera 1 timme per dag.” Det känns som ett skämt men jag tror att det stämmer… Även om vi vet att effekterna av meditation är positiva är det ändå inte alltid helt lätt att integrera det i sin vardag, och särskilt inte när tempot är som högst, och så skjuter vi mindfulness på framtiden, fast det handlade om här och nu:) Varför inte byta ut 1 timma mot 1 minut, ibland ?

Anna Gordh Humlesjö

Le!

måndag, oktober 31st, 2011

Därför le

:) :) :) :) :)

onsdag, september 14th, 2011

Ett nytt program – Auto Smiley – gör att du kan få smileys automatiskt i din text varje gång du ler! Din eventuella webbkamera registrerar dina leenden och sedan är det kört… Kul för tjattar – kanske inte lika kul när seriösa texter ska skrivas under tidspress; fast då ler man väl å andra sidan inte så mycket? 🙂

Göran Hådén

Göm din ånger i ett kuvert

torsdag, februari 10th, 2011

Kuvert

Skriv ned det du ångrar bittert, lägg ned texten i ett kuvert och försegla det. Då upplever du mindre oönskade känslor rörande händelsen du ångrar, jämfört med om du endast skriver ned det. Det visar ny lyckoforskning.

Uppföljande studier visar att själva förseglandet av kuvertet var viktigt för att minska det känslomässiga obehaget. Det räckte inte att skriva om det och sedan häfta ihop papperen man skrivit på. Att försegla kuvertet reducerade även deltagarens minne av den obehagliga händelsen.

Källa: Li X, Wei L, & Soman D (2010). Sealing the emotions genie: the effects of physical enclosure on psychological closure. Psychological science : a journal of the American Psychological Society / APS, 21 (8), 1047-50 PMID: 20622143

Givetvis är ett visst mått av sorg, ånger och grubbel fullt naturligt, men när grubblandet går för långt kan det vara värt att pröva det här knepet.

Ett annat knep är att boka in en tid då du ska grubbla, till exempel kl. 17-17.30. Då kan du varje gång när tankarna tränger sig på, tänka att det där gör jag kl. 17. När klockan sedan är 17, så känns det ganska krystat att grubbla på beställning, så då kan du slippa det då också 🙂

Källa: Sonja Lyubomirskys bok Lyckans verktyg, sida 115.

Göran Hådén

Lyckobloggens tävling upprepas nu av SVT

tisdag, september 28th, 2010

Missade du att skicka in ett bidrag till Lyckobloggens tävling om ditt bästa tips för att höja humöret? Lugn bara, nu får du en ny chans hos Sveriges televisions program Babel!

Poeten Bob Hansson siktar på att sätta upp en monolog om lycka på Dramaten och söker därför tips. Flera inlägg kommer också att uppmärksammas i tv. Du har hela oktober på dig. Mer info här. Lycka till!

Göran Hådén

Intressant? Andra om , ,

Positiv psykoterapi: effektivt botemedel mot depression?

lördag, juni 26th, 2010

sun-breaking-through-clouds-4002

Det antas ofta att de metoder och strategier som testats inom den positiva psykologin och lyckoforskningen främst fungerar för psykiskt friska personer som vill må ännu bättre. Men lycka och olycka kan betraktas som två yttertillstånd på en samma skala. Man kan fråga sig varför det skulle vara radikalt skilda metoder som krävs för att ta sig från 2-3 i jämförelse med 7-8 på lyckoskalan? Alltfler studier tyder på att metoder för att direkt inducera positiva känslor, meningsfullhet och engagemang fungerar minst lika bra för deprimerade personer. I en metaanalys fann Sin & Lyubomirsky till och med att positiva interventioner som testats i kontrollerade experiment i genomsnitt var mer effektiva för deprimerade än för psykiskt friska personer. (mer…)

Filip Fors (www.filipfors.se)

Hoppingivande korta historier

onsdag, juni 23rd, 2010

Det finns starka indikationer på att sidan GivesMeHope.com är bra för lyckan, samt att korta blogginlägg är bra för lyckan! 🙂

Göran Hådén

Självhjälp kan vara mycket effektivt!

lördag, juni 12th, 2010

0380810336.01.LZZZZZZZ

I ett inlägg tidigare i veckan var jag inne på att man måste skilja på bra och dåliga självhjälpsböcker. En bra självhjälpsbok kan vara väldigt värdefull för den som vill må bättre. Vad många kanske inte vet är det även finns forskning kring självhjälpsböckernas effekter på välbefinnandet. David Burns bok Feeling Good har i flera studier visat sig reducera depression ganska markant. Boken bygger på kognitiv beteendeterapi och lär ut tekniker för att bestrida negativa tankar och få till stånd positiva beteendeförändringar.

I en studie delade man slumpmässigt in 80 deprimerade personer som stod i en kölista till psykiatrin i två grupper. Båda grupperna fick göra två olika depressionstest. Den ena gruppen agerade kontrollgrupp och den andra gruppen fick ta del av boken Feeling Good och uppmanades att läsa boken samt göra de övningar som fanns där. Två uppföljningstest gjordes efter 4 veckor och 3 månader. De visade sig att över 70 procent av individerna hade blivit fria från sin depression vid båda dessa tillfällen. Forskarna fann vidare att effekten av självhjälpsboken i genomsnitt var lika stark som en 12 veckor lång psykoterapibehandling utförd av en professionell psykolog.

tabell

Efter fyra veckor hade kontrollgruppen inte blivit signifikant friskare. Forskarna gav då boken även till kontrollgruppen. Uppföljningen efter tre månader visade på samma positiva effekt som för den andra gruppen.

En ny studie gjordes tre år efter för att undersöka om effekterna var bestående. Det visade sig att 72 procent av individerna fortfarande var friska och 70 procent hade varken behövt uppsöka psykolog eller ta antidepressiva läkemedel under treårsperioden.

I en annan studie försökte man undersöka om den positiva effekten av att läsa Feeling Good rörde sig om en placeboeffekt. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två grupper, den ena gruppen fick läsa Feeling Good, den andra gruppen fick läsa Viktor Frankls bok ”Livet måste ha en mening”. För gruppen som läste Feeling good skedde som i den tidigare studien en positiv förändring i humöret men inte för gruppen som läste Frankls bok.

Feeling Good finns konstigt nog inte översatt till svenska trots att den har sålts i flera miljoner exemplar världen över. Den engelska versionen finns dock att beställa på adlibris för endast 81 kr. Man kan ha stor nytta av den även om man inte är deprimerad och jag tycker själv boken är en mycket bra ingång för den som vill lära sig mer om kognitiv beteendeterapi. Positiv psykologi i all ära men jag tror att många människor kan ha minst lika stor behållning av de tekniker som under lång tid utvecklats inom den kognitiva beteendeterapin.

Källor:

Bergström, Jan m fl (2009) Vetenskapligt stöd för vägledd KBT-baserad självhjälp vid depression, Läkartidningen.

Burns, David (1999) Feeling Good: The New Mood Therapy

Scogin, F m fl. (1987) Bibliotherapy for depressed older adults: a self-help alternative. Gerontologist , 27, 383-387.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Självhjälpsindustrin och dess kritiker

tisdag, juni 8th, 2010

Idag fortsätter SvD:s artikelserie om lyckoforskning. Dagens tema är den självhjälpsindustri som växt fram på temat lycka och välbefinnande. Även om man kan se en uppåtgående trend för självböcker på detta tema är det nog fortfarande betydligt vanligare med självhjälpsböcker kring hälsa och kost.

self

Mig veterligen finns det bara en svensköversatt självhjälpsbok på lyckotemat som håller en ganska hög vetenskaplig nivå, det är Sonja Lyubomirskys ”Lyckans Verktyg”, även om också den har sin fläckar. På engelska finns Barbara Fredricksons ”Positivity”. Det finns även några KBT-böcker med god evidens, exempelvis David Burns ”Feeling good” eller ”KBT – En självhjälpsbok”.

Barbara Ehrenreich är kritisk till positiv psykologi och självhjälpsvågen såsom delar av den politiska västern brukar vara. Någon som läst hennes bok? Har hon några bra argument? Kanske är det svårt för oss svenskar att förstå hur utbredd föreställningen om positiv tänkande är i USA. Personligen har jag inget emot självhjälpsböcker så länge då vilar på vetenskaplig grund eller i alla fall innehåller genomtänkta praktiska metoder. Tvärtom tror jag att en bra självhjälpsbok kan bidra till mycket gott. Så som med allt annat måste man ju skilja på bra och dåliga självhjälpsböcker.

Kritikerna kan ha rätt i att självhjälpsindustrin överdriver hur mycket individen själv kan påverka av sitt välbefinnande. Samtidigt kan man även kritisera kritikerna för att de inte i tillräckligt hög utsträckning verkar förstå hur mycket av lyckan som beror på vårt sätt att tänka och hur relativt liten betydelse socioekonomisk status har (i rika länder). Socialpsykologen Jonathan Haidt har sagt: ”Happiness doesn’t come entirely from within, but if you ever have to choose between changing your thinking or changing the world to make it conform to your wishes, be sure to choose the former.”. Lyckoforskningen tycks ge visst stöd för den hypotesen, i alla fall i den mån våra basala sociala och materiella behov är tillgodosedda.

Man kan fråga sig vilka alternativ Ehrenreich förespråkar och om hon själv har några genomtänkta förslag på hur människor kan bli lyckligare? Och har hon i så fall någon evidens för dessa förslag? Om inte är hon kanske mer politiskt korrekt, men egentligen lika ytlig som delar av den kultur som hon själv kritiserar? Man bör förhålla sig kritisk även till kritikerna.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Ska vi låtsas vara sociala? ;-)

fredag, juni 4th, 2010

Ja, det kanske inte vore så dumt som det låter!? Man har t.ex. kunnat se i forskningen att människor som regel känner sig lyckligare i stunder när de agerar utåtriktat jämfört med när de agerar mer inåtvänt. I en annan studie gav man också i uppgift åt deltagarna att testa att försöka agera mer utåtriktat. De fick alltså mer eller mindre ”låtsas” vara sociala och framåt oavsett hur de egentligen kände sig från början. Resultaten visade på ett ökat känslomässigt välbefinnande!
969372_happiness
Mannen med jordnötterna
Att agera mer utåtriktat fick jag en lite rolig övning i igår. Jag sitter på tunnelbanan. Det är halvlite folk i vagnen. Ingen verkar känna någon annan. En man slår sig ner en bit bort. Han öppnar en påse jordnötter. Plötsligt får han för sig att han ska bjuda ”laget runt” till oss andra i vagnen och skickar vidare påsen.

Mannen som blir bjuden först verkar ha blivit inspirerad för han grabbar i sin tur tag i en näve, reser sig upp och bjuder vidare han med. Snart flyttar några sig lite närmare och vi börjar prata med varandra. Situationen känns ganska komisk. En kvinna sitter kvar på sin plats lite längre bort. Hon ler lite försiktigt mot vårt håll. Jag får känslan av att hon egentligen skulle vilja vara med i samtalet men att det verkar läskigt och ”Hur skulle DET se ut om man gjorde så?”

Koppla om till att bli mer social
Några stationer senare har jag alltså både fått både lite otippad färdkost, ett hemsnickrat snett och felstavat visitkort av en man i blå ”charterresa-hatt” som säger att han är stylist….och fått en intressant inblick i några främlingars liv. Jag går av och ler roat för mig själv innan jag går in i en livsmedelsbutik för att handla. Och det är som att stunden i tunnelbanan kopplade om något inne i mig. Öppnade upp mig lite extra. För jag kommer plötsligt på mig själv med att glatt börja småprata med en kille i personalen och känner mig så där skönt glad och social. Vi skrattar båda och jag blir om möjligt på ännu bättre humör. Ja, tänk vad lite jordnötter kan göra med humöret! 😉

”Utvecklingsstörd eller ute efter någonting”
Och jag funderar för mig själv. Vad skulle hända med oss här i Sverige om vi öppnade upp lite mer? Hur skulle vi må då? Om vi gömde oss lite mindre bakom våra Metrotidningar i tunnelbanan? Vågade vara lite mer nyfikna på varandra? Slutade glo i tittögat för att checka att det är tomt i trapphuset innan vi går ut så att vi slipper hälsa på någon granne?
Att börja prata med en främling vid busshållplatsen kan vara läskigt. För folk kan ju få för sig att du antingen är utvecklingsstörd, allmänt ensam, eller ute efter någonting? 😉

Är vi för inåtvända i Sverige?
Det finns människor med onda avsikter. Så vi kanske behöver vara på vår vakt? Och personen bredvid dig på tunnelbanan Skulle teoretiskt sett kunna vara en potentiell seriemördare. Men förmodligen inte.
Ja vad tror ni läsare? Är vi för inåtvända i Sverige? Skulle vi bli lyckligare om vi öppnade upp lite mer ibland? Diskutera gärna!

Kram / Boel Björkenwall

————————–
http://www.viability.se
boel@viability.se