Archive for the ‘Lycka och hälsa’ Category

#33: Är den fysiska hälsan överskattad?

tisdag, november 8th, 2016


En dag kvar till det amerikanska presidentvalet och det gäller sig att hålla sig i fysisk fin form för att orka sitta uppe hela natten och följa rysaren. Men hur stor påverkan har egentligen vår fysiska hälsa på vårt mående? Detta disikeras i avsnitt 33 av På Tal om Lycka.

Ur innehållet:

* Vad är fysisk hälsa?
* Påverkar den fysiska hälsan hur vi mår?
* Kan man vara lycklig och ”locked in”?

Håll till godo!

Att leva nu istället för sen

onsdag, april 16th, 2014

En häftig kartläggning av mindfulness.Om hur det fungerar och hur det påverkar välbefinnande på så många olika sätt från
Elephant Journal. Allt ifrån livsglädje, motivation, hälsa samt förmåga till koncentration och empati. Önskar alla en glad, medveten och närvarande påsk! ♥

6ddb31196154c438f3400833673134ad-700x2399

 

 

Anna Gordh Humlesjö

Let’s Dance!

torsdag, april 3rd, 2014

woman-dancing-at-home

Dagens lyckotips är att trycka på play och dansa loss i vardagsrummet. Forskning från Uppsala Universitet bekräftar att dans ökar välbefinnandet, förutom en mängd andra hälsobringande effekter.

Det finns få risker med överdosering av denna lyckostrategi så det är bara att dansa hur mycket du vill. Gå en kurs, dansa hemma eller gå på klubb.

Vill du dansa loss på lunchen med dina kollegor på jobbet så kan du kolla in evenemang från Lunch Beat. Nästa Lunch Beat event sker nu på tisdag 8 april kl.12-13 på Fashing i Stockholm

Läs mer om  den spännande forskningen kring dans och lycka  här!

Anna Gordh Humlesjö

Running for a happier world

fredag, november 1st, 2013

Running for a happier world

För en dryg vecka sedan sprang jag mitt första (och troligen sista) maraton. Vi var två från GHO som gav oss iväg på den 4,2 mil långa färden längs Amsterdams gator.

Loppet i sig var dock mer av en plåga än en lyckkoboost. Träningen innan hade störts av ett antal förkylningar och jag var tyvärr inte helt frisk inför loppet heller. Dock var det en härlig känsla att ha tagit sig i mål trots alla motgångar på vägen.

Generellt sett är fysisk träning enormt viktigt för att man ska må bra. För deprimerade har det visat sig att idrottande är lika effektivt som antidepressiv medicin. Motion reducerar helt enkelt oro och stress vilket gör att du känner att du har kontroll över din kropp och hälsa. Ett motionsprogram kan även göra att du över en längre tid känner dig starkare och friskare.

Så flåsa på, även om just maraton kanske inte är något som jag kan rekommendera för alla 🙂

Ludvig Lindström

Chelsea Roff berättar hur yoga kan rädda liv

lördag, september 14th, 2013

Jag tror de allra flesta av oss känner någon som haft mer eller mindre allvarliga ätstörningar . Det är så skrämmande vanligt att det nästan börjar bli ”normalt” att höra om. Jag känner nog egentligen inte en enda tjej som inte under någon period av sitt liv haft ett problematiskt förhållande till vikt, mat eller skönhetsideal.

När jag hör Chelsea’s berättelse fylls jag av hopp – för alla tjejer, killar, kvinnor, män som kämpat eller kämpar med ätstörningar. Det var yogan som hjälpte Chelsea att läka, hon säger:

”I went from surviving to thriving; from living half a life to experiencing joy and freedom I never imagined possible”.

Hennes berättelse visar att det går att bli fri och hitta vägar tillbaka till ett riktigt bra liv oavsett vad man gått igenom. Vill du veta mer, eller stötta Chelsea Roff’s kampanj för en vetenskaplig studie om hur yoga kan bota ätstörningar? Läs mer här!

Källa: Huffington Post

Anna Gordh Humlesjö

Yoga + Glädje = Sant

söndag, april 24th, 2011

6a00e553cdf6718833010534a3294f970b-800wi

En ny studie visar att yoga har liknade effekt på hjärnan som antidepressiv medicin. Unders en tolv veckors studie undersöktes en grupp som yogade med en promenerande kontrollgrupp. Studien visar tydligt att lyckonivån hos deltagarna som yogade ökade mer än hos kontrollgruppen som gick. Genom MRS-scanning (magnetic resonance spectroscopy) av deltagarnas hjärnor påvisade man skillnader mellan produktionen av neurotransmittorn GABA, som är relaterad till ökning av välbefinnande i korrelation till minskad nedstämdhet på likande sätt som t.ex. Prozac.

Studien som publicerades i The Journal of Alternative and Complementary Medicine, är den första som visar en korrelation mellan GABA och ökat välbefinnande av yoga genom att titta på förändringar direkt i hjärnan.

Nu när våren är här med underbart soliga dagar känns det lite otillförlitligt att påstå att sköna promenader i solen inte skulle har positiv inverkan på hur vi mår. Ansvarig för studien Chris Streeter understryker att resultatet inte betyder att promenader inte har en hälsobringande inverkan, däremot betyder det att studien visar att yogan har ännu mer positiva effekter när de gäller ökning av psykiskt välbefinnande. Det är känt sedan tidigare forskning att promenader är bevisat lugnande och avstressande, men nu har promenaden alltså blivit omkörd av yogan på lyckofronten.

Hur ska vi tolka alla vetenskapliga forskningsrapporter om vad som är bra för oss? Vetenskaplig forskning kan ge oss en kompass som guidar oss i rätt riktning till metoder som ökar välbefinnande. Samtidigt kan statistiska data inte direkt bli applicerade på individuell nivå utan hänsyn till specifik kontext, det är ett medelvärde framtaget från mätnigar av flera olika personer, alla med individuella skillnader. När det kommer till vår egen personliga lycka måste var och en av oss själva testa vilken eller vilka metoder som passar oss.

Just yoga kan vi behöva ge lite tid ibland. Det kan kännas jobbigt och stelt i början men det kommer att belöna dig med en lugn och skön upplevelse i kroppen och i sinnet redan efter några gånger om du inte ger upp. Dessutom, jag är säker på att det finns flera metoder som funkar för var och en av oss, och allt passar inte lika bra för alla.

Har du hittat vad som får dig att må bra? Mitt tips är: Ta en skön promenad i solen till en certifierad yogalärare nära dig.

Anna Gordh Humlesjö

Lyckomyt 2: En god hälsa är viktigt för ett lyckligt liv

onsdag, oktober 20th, 2010

dialysis_machine_large

”En god hälsa” är förmodligen det vanligaste svaret på vad som behövs för att leva ett lyckligt liv. SOM-institutet frågade ett representativt urval av de svenska folket vad de anser vara viktiga faktorer för det personliga välbefinnandet. 48 procent ansåg att en god hälsa var ”Helt avgörande” och 47 procent att det var ”Mycket viktigt” för välbefinnandet. 97 procent instämmer alltså i att det är mycket viktigt eller helt avgörande.  En god hälsa ansågs till och med mycket viktigare än ”inre harmoni”, ”goda vänner”, ”en rik fritid” och ”ett kärleksförhållande”. Stämmer då detta antagande? Hur stor påverkan har hälsan på lyckan?

Om vi låter hälsogreppet inkludera psykisk hälsa blir svaret givet. Att ha en god psykisk hälsa är nästan definitionsmässigt detsamma som att vara lycklig. I alla fall om vi utgår från hur man definierat psykisk hälsa och lycka inom forskningen. Mer intressanta blir det om vi definierar hälsa som ”fysisk hälsa”  eller som frånvaro av somatiska (kroppsliga) sjukdomar. Är frånvaron av somatiska sjukdomar viktigt för välbefinnandet?

Ett av lyckoforskningens mest överraskande resultat är att somatiska sjukdomar i många fall inte har någon stark påverkan på hur vi mår. I flera studier har till och med ett omvänt förhållande visat sig. I vissa studier har man till och med funnit att de som drabbats av olika typer av fysiska handikapp i genomsnitt är något lyckligare än ”friska ”människor. Detta omvända samband går under benämningen ”the disability paradox”. Men det mest slående resultat är att fysisk hälsa inte verkar ha någon stor betydelse för välbefinnandet.

Låt oss ta ett konkret exempel. Riis m fl (2005) undersökte det känslomässiga välbefinnandet hos människor som drabbats av en kraftig funktionsnedsättning av njurarna, sjukdomen kallas njursvikt. Patienterna som undersöktes gick på bloddialysbehandling  flera gånger i veckan. Vid behandlingen kopplas en apparat in för att rena blodet från gifta slaggprodukter. Behandlingen tar ungefär tre timmar varje gång men gör inte fysiskt ont. Patienterna i studien kunde ta emot besök under tiden samt läsa och titta på TV. I övrigt påverkades inte det dagliga livet så mycket av sjukdomen förutom att patienterna behandlades ungefär 3 gånger per vecka och vid sidan av detta måste använda en speciell diet.

Hur var det då med välbefinnandet för blodialyspatienterna? Jo, deras dagliga välbefinnande var lika högt som en kontrollgrupp med friska personer. Trots att sjukdomen innebär frekventa och relativt långvariga sjukhusbesök påverkade detta inte deras välbefinnande negativt.

Vid sidan av att undersöka patienterna och kontrollgruppens dagliga välbefinnande frågade forskarna även de både grupperna hur de trodde att njursvikt påverkade välbefinnandet. Bloddialyspatienterna fick skatta hur högt välbefinnande de trodde att de skulle ha om de inte hade haft sjukdomen. Kontrollgruppen fick skatta hur högt välbefinnande de skulle ha om de föreställde sig att de hade sjukdomen och tvingades genomgå bloddialysbehanding tre gånger per vecka.

Båda gruppernas skattningar skilde sig markant från de faktiska skattningarna. Bloddialyspatientera uppskattade att deras välbefinnande hade varit mycket högre om de aldrig hade haft njursvikt. Den friska kontrollgruppen skattade att deras välbefinnande hade varit mycket lägre om de haft njursvikt. Skillnaderna var relativt stora. Den friska gruppen trodde till och med att det dagliga välbefinnande oftare skulle vara negativt än positivt.

dialys

Varför tror vi då att hälsan har större betydelse för välbefinnandet än den ofta verkar ha?

Det finns åtminstone två tänkbara förklaringar.

Den ena förklaringen går ut på att vi bortser från hedonisk anpassning. När vi tänker på hur en sjukdom påverkar vårt välbefinnande glömmer vi bort att vi ofta snabbt anpassar oss till sjukdomen. Bloddialyspatienterna i studien tänkte säkert ofta på sin sjukdom och hur jobbigt det var att behöva gå till sjukhuset när de precis insjuknat. Men med tiden så tänker de mindre och mindre på sjukdomen och allt mer på andra saker i vardagen. Men när friska personer föreställer sig hur det är att ha njursvikt och behandlas med dialys föreställer de sig troligen hur det känns när man precis påbörjat behandlingen istället för hur det känns när man haft sjukdomen en tid och vant sig.

Den andra förklaringen kallas fokuseringsillusionen. När vi tänker på hur det är att ha en viss sjukdom fokuserar vi bara på de områden i livet där sjukdomen påverkar välbefinnandet och glömmer bort alla områden som inte påverkas av sjukdomen. Den friska kontrollgruppen tänkte antagligen på hur jobbigt det skulle vara att besöka sjukhuset flera gånger i veckan hur detta skulle inskränka på de aktiviteter som de vanligtvis brukar ägna sig åt i vardagen. Vad de inte tänkte på var hur mycket av livet som faktiskt ser lika dant ut för dialyspatienterna. Förutom sjukhusvistelserna kan de ägna sig åt samma aktiviteter som folk gör mest.

Forskningen kring hälsa och lycka har enligt min mening intressanta implikationer för politik och samhälle. Om det stämmer att vi ofta anpassar oss snabbt till fysiska handikapp och somatiska sjukdomar borde vi nog prioritera våra resurser till att i högre utsträckning lindra och bota psykiska sjukdomar. Psykisk ohälsa är definitionsmässigt något som innebär olycka och illabefinnande. De vanligaste psykiska sjukdomarna depression och generaliserat ångestsyndrom står antagligen för mer lidande i samhället än alla andra somatiska sjukdomar tillsammans.

Källa: Riis m fl (2005) Ignorance of Hedonic Adaptation to Hemodialysis: A Study Using Ecological Momentary Assessment, Journal of Experimental Psychology.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Senare skoldagar kan öka lyckan

tisdag, juli 6th, 2010

Samhället är idag anpassat till de cirka 15 procent av befolkningen som är morgonmänniskor. B-samfundet är en förening som finns för att verka för ett samhälle där ingen ska diskrimineras på grund av sin medfödda dygnsrytm. Det gäller förstås inte bara skolor, utan överallt. Ett enkelt sätt att öka lyckan, bekräftar en ny studie.

Läs mer här och här. Sömntips i allmänhet finns här.

Referens:
Owens, Belon, Moss. Impact of Delaying School Start Time on Adolescent Sleep, Mood, and Behavior. Arch Pediatr Adolesc Med. 2010;164(7):608-614.

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , , , , ,

Bli lycklig och få tio år på köpet

måndag, oktober 19th, 2009

Den holländska lyckofoskaren Ruut Veenhoven, som bland annat deltog i Charity Internationals lyckokonferens i Göteborg för två år sedan, har gått igenom 30 studier som visar att lycka har större effekt på människors hälsa än hälsan har på hur lycklig man är. Enligt Veenhoven är livsförlängningseffekten lika stor som att inte röka. Han hävdar också att lycka inte gör dig frisk, men att den skyddar dig mot att bli sjuk.

Old and happy

Lyckliga personer är mer uppmärksamma på sin hälsa, mer aktiva och sociala samt måttligare i sin alkoholkonsumtion och råkar mer sällan ut för olyckor. De är också mindre stressade, vilket påverkar immunförsvaret positivt.

Veenhovens forskning visar att lycka kan förlänga ditt liv med upp till tio år. Så se till att ha kul medan du ännu är i livet! 🙂

Ludvig Lindström

Meditation = mer lycka och ett bättre skydd mot influensa

lördag, september 26th, 2009

Få bättre skydd mot influensa och ett lyckligare liv på köpet. Det enda du behöver göra är typ ”ingenting” en kvart om dagen.

Under de senaste 20 åren har forskare blivit alltmer intresserade av samspelet mellan meditation och immunsystemet, och vid flera tillfällen visat att medvetandet och tankarna kan påverka immunförsvaret i positiv riktning genom meditation.

Den nya vetenskapen positiv psykologi är i framfronten när det gäller forskning om hur vi genom att aktivt använda vårt sinne kan skapa ett lyckligare liv. Samtidigt rapporterar neurovetenskapen om samband mellan meditation och förändringar i hjärnstrukturer. Båda dessa forskningsfält tyder på att man kan bli lyckligare och friskare med hjälp av meditationsträning.

Allt fler läkare har börjat rekommendera meditation för att förebygga eller behandla sjukdomar, som cancer, aids, nedsatt fertilitet, hjärtproblem, depression m.fl.

En studie av Jon Kabat-Zinn och Richard J. Davidson visar att regelbundet utövande av meditation stärkte immunförsvaret hos försökspersoner som hade vaccinerats mot influensa. Ju mer de mediterade desto starkare blev deras immunförsvar. Samtidigt mådde de bättre, blev gladare och upplevde mindre stress i vardagen.

Alltså, vill vi skapa ett lyckligare liv och samtidigt få ett bättre skydd mot influensan som härjar, borde vi kanske medicinera oss själva med en daglig dos av meditation. Tänk att orden ”medicin” och ”meditera” har samma språkliga ursprung och betyder ”att tänka över, att reflektera och att hela”.

meditationbild

Även om meditation har sitt ursprung i ett andligt och gudomligt sökande, är det egentligen ingenting mystiskt. Meditation är ett enkelt sätt att slappna av och fokusera på nuet. Alla har vi behov av att komma i kontakt med vårt inre, där vi kan uppleva frid och ladda med ny energi.  Under meditation bromsass tiden och vi blir mer närvarande, här och nu. I ett meditativt tillstånd kan man hitta en skön form av stillhet och sinnesro.

– Meditation is not what you think

Vi har redan förmågan att uppnå meditationsliknade tillstånd utan att vara medvetna om det. De flesta av oss försvinner ibland inåt när vi tittar in i en brasa eller ser ut över havet, medan tankarna flyter iväg. Meningen med meditation är att vi själva väljer hur och när vi vill uppnå detta tillstånd.

Ta en kvart nu och testa en enkel meditationsteknik där du övar på att uppmärksamma din andning. Övningen kommer att göra att du slappnar av och laddar med ny energi. Ju mer du tränar desto lättare kommer du att uppnå det meditativa tillståndet, och efter några veckor kommer det att räcka med endast några djupa andetag för att få önskad effekt.

Kommentera gärna efter om hur det kändes.

Andningsmeditation:

Ta en kort paus och hitta en plats där du kan vara någorlunda ostörd. Sätt dig bekvämt, blunda och slappna av. Andas lugnt och fokusera på din utandning. Oroa dig inte om du tappar fokus. Det gäller att komma tillbaka och ”lyssna” på andningen om och om igen. Svårare än så är det inte.

Vill du fördjupa dig i ämnet meditation kan du börja med att läsa någon av följande böcker:

Mindfulness i vardagen av Ola Schenström, läkare och Mindfulnessinstruktör

Minska din stress med meditation av Andries J Kroese, professor i kärlkirurgi och yoga instruktör

Träna mentalt och förbättra ditt liv av Bosse Angelöv, Socialpsykolog

Meditation från början av Steve Hagen, Meditationslärare

Kom bara ihåg att meditation är en färdighet, och även om det handlar om att inte göra någonting krävs det lite motivation för att sätta igång. Genom att läsa om meditation får vi viktig kunskap, men det är först när vi börjar med regelbunden meditationsträning som vi kommer att uppnå effekt.

Jag tänker börja på måndag. 🙂

Armen Doslic
E-post: armen_doslic@hotmail