Archive for the ‘Lycka och personlighet’ Category

Personlighet och lycka: Neuroticism

onsdag, september 2nd, 2009

what-me-worry-715605

Sedan lyckoforskningen tog fart på allvar i slutet på 1990-talet har bilden börjat klarna allt mer kring vilka faktorer som påverkar människors lyckonivå. Idag kan forskarna ge hyggliga skattningar kring vilka faktorer som påverkar människors lycka och även om det ofta är svårt att säga med någon större precision hur stor betydelse olika faktorer har i jämförelse med varandra kan man skönja tydliga tendenser.

De flesta forskare är idag överens om att vår personlighet är den faktor som enskilt har störst betydelse för vår lycka, åtminstone i rika länder där de materiella grundbehoven är uppfyllda. I de flesta studier har de fem stora personlighetsdragen (Big 5) visat sig kunna förklara mellan 40-50 procent av skillnaderna mellan människors självskattade lycka inom ett land. Den fem stora personlighetsdragen är nästintill universella personlighetsdispositioner, i ganska hög grad genetiskt bentingade och de påverkar vår motivation, våra känslor samt hur vi tänker och handlar.

Vilken av de fem stora personlighetsdragen har då störst betydelse för i vilken grad en person uppger sig vara lycklig eller tillfreds med livet? Att skatta högt eller lågt på personlighetsdraget neuroticism har visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn i de flesta studier. Neuroticism är alltså ett av de fem stora personlighetsdragen,  det är i ganska hög grad ärtligt och har identifierats i de flesta kulturer världen över. En neurotisk personlighetsläggning karaktäriseras av tendensen att frekvent uppleva negativa känslor. Neurotikern är ofta orolig, nervös och lynnig. Humörsvängnigar samt en tendens att ofta tvivla på den egna förmågan är en del av neurotikerns vardag. Likaså att ofta fundera på frågor som: ”Vem är jag?”, ”Vad ska jag göra av mitt liv?” och ”Har jag verkligen valt rätt spår i livet?”.  Personlighetsforskaren Robert McCrae har sagt att: ”Neurotikern försöker hitta sin självidentitet likt en rastlös insomnier som ständigt vrider och vänder sig i sängen utan att finna en bekväm position”.

Att skatta lågt på draget neuroticism kallas emotionell stabilitet. Den emotionellt stabile personen är alltså neurotikerns motsats. Den stabile personen oroar sig sällan för saker, brusar sällan upp över händelser som inträffar och när en negativ händelse inträffar rinner det av henne snabbt. Den stabile personen ägnar lite tid och åt att analysera sig själv och sina känslor och kan snabbt finna sig tillrätta i tillvaron. God självkänsla och en positiv framtidstro är andra kännetecken hos den stabile personen. Inget annat verkar alltså vara viktigare för att känna sig tillfreds med livet än att ha en stabil personlighetsläggning.

Evolutionspsykologen Daniel Nettle har i sin forskning intervjuat människor med olika personlighetsläggningar och något som slagit honom är att de personer som har en hög grad av neuroticism ofta är den grupp som allra mest uppskattar att bli intervjuade. Inte sällar vill de gärna tillkännage hur tacksamma det är över att de fått chansen att prata om sitt liv och sina känslor. Nettle menar att intervjusituationen ger neurotikern en chans att älta saker, något som hon ofta gillar att göra. Att neurotikern gillar att älta saker betyder emellertid inte att det nödvändigtvis gör henne lycklig, snarare tvärtom. En av mest framgångsrika metoderna för att bli lyckligare är att träna sig i att sluta älta saker (mer om detta i slutet).

Det är ingen tvekan om att negativa känslor har fyllt – och till viss del även fyller – en viktig funktion hos människan. Negativa emotioner fungerar som varningssignaler och uppmärksammar oss på hot från omgivningen. Nettle liknar den neurotiska personligheten vid en känslig brandvarnare som tjuter högt och ger ifrån sig ständiga falsklarm. I vissa miljöer under mänsklighetens historia har troligtvis hoten varit så många och allvarliga att en neurotisk personlighetsläggning haft ett otvetydigt överlevnadsvärde. Om aggressiva rovdjur lurar bakom hörnet kan det i allra högst grad vara funktionellt att ligga sömnlös och orolig på natten. I dagens trygga välfärdssamhällen råder det dock inte tvekan om att den höga frekvens av negativa emotioner som neurotikern upplever i de flesta fall inte fyller någon viktig funktion. Tvärtom visar forskningen att graden av neuroticism är relaterad till död i förtid och en mängd sjukdomar, såväl psykiska som fysiska.

Vi är alla mer eller mindre neurotiska, men hur ska vi bära oss åt om vi vill skruva ner reglaget mer mot det stabila hållet? Jag nämnde tidigare att tendensen att älta saker är starkt kopplat till den neurotiska personlighetsläggningen. Att analysera problem som finns i livet kan ofta vara nödvändigt men när detta inte leder till konstruktiva lösningar utan istället till fruktlöst grubblande har vi nått en återvändsgränd. Det finns ett flertal strategier för att hantera negativt tänkande och ältande, några av de som jag funnit mest lovande är dessa:

Distraktion: Inte sällan är det effektivaste sättet att bli av med negativa tankar att distrahera sig från dem med någon engagerande aktivitet som påkallar hjärnans uppmärksamhet. Det är exempelvis svårt att fortsätta älta problem samtidigt som man spelar ett engagerande dataspel eller läser en spännande deckare. En annan effektiv distraktionsmetod är fysisk träning eller att ägna sig åt någon annan aktiv fritidssysselsättning. Att engagera sig socialt och hjälpa andra människor brukar leda till att man blir mindre självupptagen och åtminstone för stunden glömmer bort sina negativa tankar. Självupptagenhet går ofta hand i hand med ältande.

Kognitiv terapi: Ibland hjälper det inte i längden att bara distrahera sig från ältande, då kan det vara effektivt att i en lugn stund försöka analysera sina problem på ett rationellt och konstruktivt sätt. Finns det fog för den negativa tanke som gnager i mig? Vilken nytta gör den? Hur skulle mitt liv vara om jag inte hade den här tanken? Att skriva ner svar på frågor som dessa brukar leda till att man känner sig bättre och i bästa fall lyckas man ompröva de destruktiva tankeföreställningarna.

Slutligen, även om personligheten är påfallande beständig över livet finns det studier som tyder på att vi blir mer emotionellt stabila med åldern. Vad detta beror är kan ingen säga med säkerhet men det verkar inte orimligt att tro att livets skola lär oss att anamma strategier som till exempel distraktion och kognitiv terapi i det ”tysta” mer eller mindre omedvetet.

Lästips:

Om kopplingen mellan personlighet och lycka:
Nettle, Daniel (2007) Personality – What makes you the way you are
Nettle, Daniel (2006) Happiness – The Science Behind Your Smile

Tekniker för att minska negativt tänkande:
Burns, David (2008) KBT – En självhjälpsbok

Filip Fors (www.filipfors.se)

Lyckoforskningens mest förvånande resultat?

tisdag, september 1st, 2009

surprised2

En av de stora behållningarna med lyckoforskningen är att det ständigt publiceras nya och oväntade resultat. Vi har alla massor av teorier kring vilka faktorer som gör människor lyckliga och dessa visar sig inte sällan sakna stöd i forskningen. Resultaten nedan är några av de upptäckter som i alla fall förvånat mig mest. Låt dig förundras, provoceras eller glädjas av resultaten nedan.  🙂

– Personlighetens avgörande betydelse för lyckan. Om du har haft tur i det genetiska lotteriet och är född emotionellt stabil och extrovert kan du vara väldigt lycklig trots att du lever ensam, har en taskig inkomst, ett lågstatusjobb, ett ofördelakigt utseende, dålig fysisk hälsa samt låg intelligens.

– Det är enorma länderskillnader i uppmätt lycka, även bland rika länder. Det är exempelvis 60 procent av Danskarna som säger sig vara mycket lyckliga i jämförelse med ca 20 procent av Italienarna.

– Kvinnor och män är ungefär lika lyckliga i de flesta länder i världen trots att männen ofta har en mer framskjuten ekonomisk och politisk makt.

– Det är sällan värt att byta till ett bättre jobb om detta innebär att du måste pendla en längre tid till och från jobbet. Den högre inkomst och status ett nytt jobb ger bidrar sällan till något större lyckotillskott, däremot har långa pendelavstånd visat sig ge en  tydlig negativ effekt på lyckan.

– Man kan öka sin lyckonivå under flera månaders tid genom att skriva ner tre bra saker som hänt under dagen varje kväll innan man går och lägger sig.

– Klimatet har inte någon avgörande betydelse för lyckan. Invånarna i Karlifornien, Ohio och Michigan tror alla att Karliforniaborna är lyckligast. Men när man mätt lyckan i dessa delstater visade det sig inte finnas några signifikanta skillnader.

– Alla undersökningar tyder på att Skandinaverna är lyckligast och Sydeuroperna olyckligast bland de rika OECD-länderna. Detta trots alla personliga anekdoter om hur glada, avslappande och lyckliga de verkar vara nere i Sydeuropa.

– Personer som säger sig vara mycket lyckliga löper mindre risk att bli förkylda när de blir smittade av ett influensavirus.

– Det finns ett förvånansvärt starkt samband mellan hur stor andel av befolkningen i ett land som säger sig vara mycket lycklig och hur stor andel som har problem med högt blodtryck. I länder där man har hög lycka är det även en låg andel av befolkningen som har problem med högt blodtryck.

– Graden av ekonomisk ojämlikhet i ett land har inte visat sig ha någon avgörande betydelse för varken genomsnittslyckan eller hur ojämlikt lyckan är fördelad i landet.

– Undersökningar av momentan lycka i USA har visat att kvinnor är olyckliga 30 procent av den tid de tillbringar med sina föräldrar, medan männen bara är olyckliga 10 procent av denna tid.

– Att man i samma undersökning fann att männen är olyckliga 50 procent av tiden de umgås med sin chef på jobbet, emedan kvinnorna bara är olyckliga 30 procent av tiden.

– De flesta latinamerikanska länder har väldig hög genomsnittslycka trots att man har låg BNP per capita.

– Position på den politiska vänster-högerskalan har en koppling till hur lycklig man är. Personer som placerar sig till höger är lyckligare än de som placerar sig till vänster.

– I genomsnitt blir vi bara kortsiktigt lyckligare av att vinna storvinsten på lotto, även om det rör sig om miljontals kronor.

– I många länder finns  det inte något samband alls mellan vilken utbildningsnivå man har och hur lycklig man är. I Sverige har till och med antalet utbildningsår ett negativt samband med hur tillfredställd man är med livet.

– Att hur lycklig en person uppger sig vara i enkätundersökning i genomsnitt har ungefär lika stor betydelse för livslängden som om personen röker eller inte. Ju lyckligare desto längre livslängd.

– Introverta får en lika stor höjning av den momentana lyckan när de umgås med vänner som extroverta.

– Tills sist något om prioriteringar: Det har inom antropologin publicerats fler studier på temat korgflätning än på temat lycka och välbefinnande.

Kommentera gärna om det är något av resultaten du finner särskilt förvånande. 🙂 Kan även ta fram källor för den som vill fördjupa sig i någon av studierna ovan.

Filip Fors (www.filipfors.se)