Archive for the ‘Lycka och personlighet’ Category

Kurser och föreläsningar hos Global Happiness Organization

torsdag, februari 18th, 2016

Här på lyckobloggen delar vi med oss av positiva nyheter från hela världen, och även nyheter från Global Happiness Organization.

Inom vår organisation finns flera eldsjälar som brinner för lycka och personlig utveckling. Vissa skriver, vissa forskar, vissa anordnar evenemang och vissa föreläser. De flesta är överens om att välmående är viktigt att prata om och arbeta för, och därför vill vi nå ut med vår kunskap till så många som möjligt. Allt för att göra världen lite bättre varje dag.

Våra senaste nyheter är våra senaste kurser. Olika företag och organisationer ber om skräddarsydda föreläsningar och utbildningar, vilket i sin tu fyller på vårt arkiv med färdigställda kurser av hög kvalité. Nu vill vi dela med oss av vårt arkivs innehåll till er, och vi hoppas på att nå ut till fler och fler som vill öka sin livskvalité.

Alla våra kurser finner du under ”Lyckokurser” eller genom att klicka här!

 


 

 

Sabina Renck, Psykologisk Coach, föreläsare och lyckoexpert

Våga gå utanför din komfortzon – Bli långsiktigt lyckligare

onsdag, september 10th, 2014

girl-diving-board

Kan jag bli lyckligare av att göra sådant jag tycker är läskigt?

Ja, det kan du faktiskt! Människor som vågar ta risker och ”investera” sin tillfälliga lycka genom att utmana sin oro blir på lång sikt lyckligare. Det har visat sig att vissa obehagliga upplevelser är associerade till några av de mest minnesvärda och njutningsfulla upplevelserna, till exempel den gången man vågade hoppa fallskärm, gå på den där festen eller anmälde sig till en salsakurs .

Om du till exempel blir bortbjuden på middag, väljer du då att ta med en hamburgare för att försäkra dig om att du blir mätt ifall du inte skulle tycka om maten som serverades? Eller skulle du chansa och faktiskt prova på någonting du kanske inte har ätit förut (mongolisk mat, ja varför inte…)? Å ena sidan kanske du upptäcker att detta inte var något för dig, eller så har du hittat en ny maträtt som du verkligen älskar för att du faktiskt vågade prova.

Riktigt lyckliga människor har visat sig värdera fler faktorer i livet än endast tillfälliga positiva känslor. De är också intresserade av personlig utveckling, av att gå utanför sin komfortzon och att testa nya saker för att på lång sikt växa och utvecklas. Med andra ord är lyckliga människor ofta mer nyfikna och nyfikenhet ses inom positiv psykologi som en styrka.

Studier visar under de dagar man känner sig nyfiken söker man sig till fler utmaningar och känner sig också mer engagerad och även lyckligare. Nyfikenhet kan ibland bidra till ängslan då det är ett tillstånd av ovisshet och brist på vetskap. Dock accepterar nyfikna människor detta och att vägen till personlig utveckling inte alltid är lätt. Det är däremot värt tillfällig oro för att på lång sikt utvecklas, bli starkare, visare och må bättre. Med nyfikenhet ökar även sannolikheten för att man engagerar sig i lyckofrämjande aktiviteter så som att uttrycka tacksamhet, delta i aktiviteter som skapar flow och utföra meningsfulla handlingar.

Självklart behöver man balans. Det ökar ens välmående att även delta i aktiviteter där man känner sig bekväm och trygg och som man vet kommer vara njutningsfulla. Lyckliga människor inkluderar båda delarna i livet utifrån vad som gör dem lyckliga just då.

En lyckoövning från coachen!

Skriv ner fem saker du upplever som utmanande men som du skulle vilja testa. Det kan vara allt från att sjunga karaoke, åka berg-och-dalbana, gå på en fest där du inte känner så många, hålla ett föredrag eller varför inte testa på en ny sport eller annan aktivitet? Utför en ny utmaning regelbundet: en gång i veckan eller en gång i månaden eller hur ofta som passar dig. Skriv ner, eller varför inte dela med dig till någon du känner, varje gång vad exakt du gjorde och vad du upplevde (tankar, känslor, kroppsförnimmelser).

– – – – – – – – –

Källor:

Mer om nyfikenhet som styrka:

  • A primer in positive psychology – Christopher Peterson
  • Therapist’s guide to positive psychological interventions – Jeana L. Magyar-Moe
Sabina Renck, Psykologisk Coach, föreläsare och lyckoexpert

Studie avslöjar lyckohormonet oxytocins mörka baksida

fredag, juni 18th, 2010

Lyckohormonet har en ond rackare i sig

Lyckohormonet oxytocin nämns ofta i positiva ordalag, vilket ju inte är så konstigt med tanke på att det skapar välbefinnande. Nu har forskare dock upptäckt en mörk baksida med hormonet. Vetenskapstidskriften Science publicerade i förra veckan en studie som visar att oxytocin stärker ens defensiva aggression gentemot personer som inte ingår i den egna gruppen.

Nedanstående är citerat ur en artikel i gårdagens Expressen där studien beskrivs mer i detalj:

Deltagarna i studien, som alla var män, fick spela en variant av fångens dilemma. Det är ett klassiskt spel inom den socialpsykologiska forskningen där spelarna hela tiden måste ta ställning till om de ska samarbeta eller inte. Den som är egoistisk kan å ena sidan skaffa sig större vinst, men riskerar samtidigt att förlora mer och att dessutom dra andra med sig i fallet.

Före spelomgångarna fick deltagarna en summa pengar var. De delades in i lag och lottades sedan till att inhalera antingen oxytocin eller verkningslös gas. Deltagarna som hade fått hormon agerade mer altruistiskt än de andra. De behöll mindre pengar för egen del och donerade mer till laget.

Men när spelreglerna sedan ändrades så att grupperna riskerade en större ekonomisk förlust började plötsligt det omvända att gälla. De som hade fått verkningslös substans fortsatte som tidigare, men de som hade fått oxytocin valde oftare ett drag där de tog pengar från utomstående grupper i syfte att minimera skadan för det egna laget.

Ludvig Lindström

En bortglömd pärla

söndag, juni 6th, 2010

nettle

Det finns idag ett flertal introduktionsböcker till lyckoforskningen. Vissa är bättre än andra. Allra bäst tycker jag om Daniel Nettles: ”Happiness: The Science Behind Your Smile”. Även om Nettles bok har några år på nacken och inte innehåller de senaste rönen sammanfattar den en stor del av forskningen på ett bra sätt. Dessutom lägger Nettle till sina egna reflektioner och tolkningar av resultaten på ett kreativt sätt. Det är en av få introduktionsböcker som går in på lyckans neuropsykologiska förklaringar. Ett kapitel ägnas även åt skillnaden mellan ”wanting och liking”, varför det vi eftersträvar inte alltid gör oss lyckliga. Även om Nettle är psykolog, framför allt expert på personlighetspsykologi och evolutionspsykologi lämnas sociala förklaringar inte utanför, i kapitlet ”Love and work” går Nettle igenom hur våra yttre livsvillkor påverkar lyckan och hur dessa interagerar med vår personlighet.

Filip Fors (www.filipfors.se)

Beror 50 procent på generna?

onsdag, juni 2nd, 2010

Under rubriken ”Halva din lycka är redan gjord” fortsätter idag svenskans artikelserie om lyckoforskning. Bland annat uppmärksammas personlighetens betydelse för lyckan och att ungefär 50 procent är medfödd. Det som är lätt att glömma när man talar om att ungefär 50 procent är medfödd är att dessa resultat pekar på att ungefär 50 procent av lyckovariationen inom en given befolkning kan förklaras av gener.  Detta är inte samma sak som att 50 procent av hela lyckospannet går att föra tillbaka till generna. De urval som studerats i tvillingstudierna är i princip uteslutande hämtade från rika (och lyckliga) länder som USA, Storbritannien och Nederländerna där variationen i livsvillkor inte är jättestor. Det är troligt att generna förklarar en mindre del av variationen inom exempelvis ett fattigt och otryggt land där istället livsvillkoren blir mer avgörande.

Något som lätt glöms bort är även att medfödda dispositioner samverkar med sociala villkor. Depressioner utlöses ofta av negativa livshändelser men med vilken sannolikt dessa händelser ska resultera i depression eller längre perioder av olycka beror bland annat på hur stabil eller neurotisk individen är. Det sker alltså hela tiden en växelverkan mellan miljö och biologi vilket gör att det nästan blir omöjligt att i procent fastställa hur mycket som går att återföra till arv respektive miljö.

Filip Fors

Lyckogenen

fredag, maj 7th, 2010

Vilka gener som påverkar det subjektiva välbefinnandet är ännu inte helt kartlagt men forskarna har lokaliserat en gen som har betydelse för graden av personlighetsdraget Neuroticism, alltså tendensen att ofta uppleva negativa känslor. I den korta videosnutten ovan pratar  Dean Hamer om hans forskning kring detta.

Filip Fors

Lycka nu eller sen?

onsdag, februari 17th, 2010

Ifall lycka är meningen med livet blir förståelsen för hur vi människor fungerar första steget för att vi ska finna den svårfångade känslan och tanken som kallas lycka.

Människan är byggd för att sträva. Jag sitter i stekande värme på Jamaica mitt i en resa jag längtat länge till och ser ut över hamnen där människor har fullt upp med att pyssla om och städa sina båtar. Att strävan efter något bättre, finare, renare är så pass ingrott i oss att vi inte intuitivt reflekterar över var drivet kommer ifrån – oavsett om det är för att få bort den irriterande fläcken på frukostbordet, att kämpa för en lite högre lön eller komma iväg till semestern. Syftet med strävan är ofta tanken av att må bra; antingen nu i stunden eller senare.

Skillnaden mellan de två sistnämnda kan ha en avgörande betydelse för välmående och framgång i längden. Innan jag avslöjar vilken, kika på följande:

Detta experiment genomfördes redan tjugo år sedan och forskarna följde sedan upp barnen för att se hur det gått för dem senare i livet. Det man fann var slående, de barn som väntat med att äta godisen hade kommit längre i livet i nästan alla avseenden. De mådde bättre, hade bättre relationer och till och med lägre BMI. Att förstå värdet i att belöna sig själv i framtiden istället för nu på en gång verkar vara en långsiktig och kraftfull lyckostrategi. (Dessutom får man fördelen av att ha något att se fram emot, vilket Micheal Dahlén i Nextopia propagerar är en viktig del av hedonisk lycka.)

Nästa inlägg kommer svara på hur vi hittar den hårfina balansen mellan lycka, i forma av positiva känslor, nu eller sen. Enligt forskning finns det insikter att hämta i vilken strategi som fungerar bäst.

Tills dess – ta hand om din (nuvarande och framtida) lycka.

Erik Fernholm

www.Lyckoaktivist.se

Personlighet och lycka: Extraversion

tisdag, oktober 20th, 2009

studentski-party

Alla känner vi till den där glada och spralliga personen som alltid har hundra saker på gång, som kan festa en hel natt och ändå glatt gå till jobbet dagen efter, och som ständigt gillar att prata med allt och alla om allt mellan himmel och jord. 🙂

I ett tidigare inlägg skrev jag att lyckoforskningen visat att Neuroticism är det personlighetsdrag som har störst betydelse för hur tillfredställd man är med livet. Det personlighetsdrag som är av näst störst betydelse av de fem stora personlighetsdragen är Extraversion. Om Neuroticism är det reglage som reglerar de negativa känslorna är extraversion de positiva känslornas motsvarighet. Personer som är ”superlyckliga” i en känslomässig mening är inte bara emotionellt stabila utan har även en hög grad av Extraversion.

Vad kännetecknar då personlighetsdraget extraversion? Personer som har högt på detta drag är entusiastiska, glada, självsäkra, drivna, socialt dominanta och äventyrliga. En annat viktigt drag hos extroverta personer är ”sällskaplighet”, en tendens att ofta söka sig till sociala sammanhang, i synnerhet fester och andra tillställningar som ger starka ”kickar”.  Tidigare trodde forskarna att extroverta personer var lyckliga på grund av deras sällskaplighet, eftersom sociala relationer har en positiv koppling till människors lycka antog man att sambandet mellan lycka och extraversion var indirekt. Extroverta är lyckliga därför att de umgås så mycket med andra människor var hypotesen. Idag tyder dock alltmer forskning på att detta antagande inte stämmer, i alla fall inte fullt ut. Nya studier tyder på att sambandet mellan lycka och extraversion till den största delen är direkt snarare än indirekt. Extroverta personer upplever mer positiva känslor, och är mer nöjda med sina liv, även i de fall där dessa personer inte spenderar mer tid än introverta på sociala aktiviteter. En studie från förra året visade även att den momentana lyckan hos extroverta är högre än hos introverta under i princip alla aktiviteter, även i stunder av ensamhet. Extroverta individer verkar med andra ord ha en högre ”grundnivå” (set-point) av lycka och positiva känslor än introverta personer. En tänkbar förklaring kan vara att belöningssystemet hos extroverta personer reagerar starkt på nästan all form av positiv stimuli, inte bara social stimuli.

Inom neuropsykologin har man studerat hur extroverta och introverta personer reagerar känslomässigt när de får titta på behagliga foton: exempelvis på ett lyckligt kärlekspar, en söt bebis eller en stor skål glass. Extroverta personer uppger en högre ”boost” av positiva känslor när de tittar på dessa bilder i jämförelse med introverta personer. Bilden bekräftas även när forskarna mäter aktivitet i hjärnan med hjälp av en s.k. MRI skanner, man har kunnat se att vissa delar av hjärnan är särskilt aktiva hos extroverta personer när de tittar på dessa tilltalande bilder. Det verkar med andra ord som att belöningssystemet i hjärnan reagerar starkare på positiv stimuli för extroverta personer än vad det gör för introverta personer. Motsvarande experiment med MRI skannern visade ingen skillnad mellan introverta och extroverta när de fick titta på obehagliga bilder, exempelvis foton på spindlar, gråtande människor och vapen. Här var det istället Neuroticsm som var det avgörande personlighetsdraget, personer som var neurotiska reagerade med starkare negativa känslor än de som var emotionellt stabila.

Tydligen tyder studier på att bergsklättrare är en ”superlycklig” grupp människor, de har den ovanliga kombinationen av mycket hög känslomässig stabilitet och extraversion.

Det verkar som att man kan bli mindre neurotisk genom att använda sig av metoder som meditation och kognitiv terapi, frågan är hur man ska bära sig åt för att bli mer extrovert? Går det? 🙂 Jag brukar känna mig mer extrovert när jag druckit kaffe, men effekten avklingar ganska snabbt… 😉

IMGP0382

—————————–

Filip Fors

Att tämja elefanten

onsdag, oktober 14th, 2009

riderofthelephant

”You need a method for taming the elephant, for chaning your mind gradually. Meditation, cognitive therapy and Prozac are three effective means of doing so.”
~Jonathan Haidt

Mer kunskap och reflektion kring vilka faktorer som gör oss lyckliga är viktigt, men det är också viktigt att inte stanna vid plattityder som ”tänk positivt” eller ”sluta älta”.  Många av de strategier som rekommenderas utifrån forskningen är sådant som människor i ganska hög grad redan känner till. Att vi blir lyckligare av att vara tacksamma, göra gott för andra, sluta älta saker samt att finna en meningsfull fritid tror jag väldigt många människor innerst inne känner till. Trots detta praktiseras dessa strategier inte alls i den utsträckning de skulle kunna göras. Vi vet alltså i många fall vad som skulle göra oss lyckliga men ändå gör vi inte dessa saker. Inom den moderna psykologin brukar man (lite förenklat) tala om det finns två system i hjärnan som styr vårt beteende och vårt tänkande: ett kognitivt kontrollerat system som hanterar våra rationella överväganden och handlingar och ett mer känslostyrt automatiskt system. Det flesta forskare verkar idag mena att det automatiska systemet har långt mer inflytande över vårt beteende än det kognitiva systemet. Socialpsykologen Jonathan Haidt har en bra metafor för att illustrera detta. Tänk dig att du är ute och rider på en stor elefant. I de flesta fall går ridturen bra, du styr elefanten med tömmarna och ridturen går sakta men säkert framåt i rätt riktning. Men ridturen går bara bra så länge ni följer den väg som elefanten är van att gå. De gånger som du försöker styra elefanten in på nya outforskade vägar genom savanen vägrar den samarbeta. Som ryttare har du inte en chans i världen att lyckas kontrollera detta enorma djur.

Alla som försökt förändra sig själv vet hur svårt det kan vara bryta dåliga vanor, vi kan bestämma oss för att börja träna regelbundet ändå sitter vi där framför TV:n med chips och ett oanvänt gymkort. Vi vet att det är dumt att älta saker i onödan och att det är bra att tänka positivt, ändå misslyckas vi ofta när vi försöker förändra dessa tankemönster. Många gånger känns det som det automatiska systemet är lika orubbligt svårstyrt som en stor elefant som vägrar lyssna när vi ber den att gå i en annan färdriktning. Detta beror på att vårt automatiska system, hur vi reflexmässigt tänker och känner, i ganska hög utsträckning är avhängigt vår medfödda personlighet. Vissa har haft tur i det genetiska lotteriet och föds med extra gynnsamma förutsättning för att bli lyckliga andra har haft mindre tur. Men även om det är svårt att förändra sig själv är det inte omöjligt. Med rätt metoder och uthållighet är det möjligt att förändra även det ”automatiska systemet”. En ny studie undersökte man hur lång tid det tar innan en ny vana har blivit automatiserad. I den aktuella studien fick försökspersonerna bland annat till uppgift att motionera 15 minuter varje dag, i genomsnitt tog det 66 dagar innan försökspersonerna ansåg att träningen gick av sig själv utan någon speciell viljeansträngning. För vissa gick det mycket snabbare, för vissa tog det längre tid, men i genomsnitt tog det alltså ungefär två månader.

Det verkar som nyckeln till att höja sin grundnivå av lycka handlar om att hitta metoder för att bryta destruktiva vanor och automatisera positiva beteenden, tankar och känslor och sedan ihärdigt praktisera dessa under lång tid.  Haidt, forskaren med elefantmetaforen, har försökt kartlägga vilka metoder som är mest lovande för att ”tämja elefanten” och bli långsiktigt lyckligare.  Hans lista betod först av tre strategier: meditation, kognitiv terapi och prozac (och andra SSRI:s),  men har sedan utökats med fysisk träning och självhypnos. Urvalet baserar han dels på den tillgängliga forskning som finns, dels på de experiment han gjort på sina studenter under ca 10 års som lärare i psykologi vid University of Virginia. Haidt menar att olika strategier fungerar olika bra för olika personer vilket gör att det är viktigt att testa flera olika metoder i syfte att finna vilken som passar bäst för en själv.

Det enklaste, mest beprövade och säkraste kortet är kognitiv terapi menar Haidt. Metoden går i korthet ut på att lära sig känna igen och klassificera ständigt återkommande negativa tankar, s.k. automatiska tankar. När de negativa tankarna kommer skriver man ner dem, undersöker om det rör sig om en vanlig typ av ”tankefälla” samt frågar sig om det finns fog för den negativa tanken ur ett tredjepersonsperspektiv. Det finns många varianter och tekniker utvecklade inom ramen för kognitiv terapi, strategin är mest känd som en metod för att lindra eller bota depressioner men kan med fördel användas även av ”friska” personer. De flesta människor går trots allt runt med en hel del negativa tankar som är exempel på ”tankefällor”. Kognitiv terapi är ett sätt att gradvis träna elefanten att tänka och känna annorlunda.

Mediation, exempelvis mindfulness-meditation – att träna sig i medveten närvaro – ger mycket goda effekter på lyckan om man gör det regelbundet och under lång tid. Problemet är att under alla år som Haidt bett studenterna testa meditation har endast ett fåtal lyckats hålla vanan uppe och många ger upp för tidigt. Meditation kan fungera fantastiskt för de som lyckas göra det till en vana men kognitiv terapi har högre ”success rate” och har varit enklare att praktisera för de studentgrupper Haidt testat på.

Det kan verka förvånande att rekommendera Prozac och andra SSRI:s i samma andetag som meditation och kognitiv terapi. Haidt menar dock att antidepressiva läkemedel av typen SSRI uppenbarligen har positiva effekter för vissa personer, även ”friska” och att det kan vara värt att testa om man är en av dem som ”svarar bra” på läkemedlet. Fördelen är dessutom att det inte kräver samma viljeansträngning som kognitiv terapi eller meditation. I Sverige är dock dessa läkemedel receptbelagda vilket gör att denna strategi är mindre aktuell. Dessutom är biverkningar vanliga, ex. försämrad minnesförmåga, yrsel, illamående och viktförändringar.

Om ”Prozac” är kontroversiellt är fysisk träning så långt ifrån kontroversiellt man kan komma. Att träna regelbundet, exempelvis genom löpning, raska promenader, bollsport, styrketräning eller gymnastik har inte bara påtagliga fysiska effekter utan även psykiska. Personer som tränar regelbundet är i genomsnitt lyckligare och det verkar som fysisk träning kan förändra ”grundhumöret” i en positiv riktning. Motionsaktiviteter rekommenderar dessutom i allt högre utsträckning som en metod för att lindra depression. Att träna korta pass men istället gör det ofta, kanske 3-4 gånger i veckan, verkar vara ett bra sätt att få in vanan.

Den femte metoden Haidt rekommenderar är självhypnos, något som i Sverige ofta går under beteckningen ”Mental träning”. Metoden går att ut på att lära sig muskulär och mental avslappning för att sedan, i ett avslappnat läge, bli mer mottaglig för positiva visualiseringar och affirmationer. Självhypnos är mindre utforskat än de andra strategierna på Haidts lista men det verkar vara en lovande metod för att snabbt lyckas med en mental förändring i positiv riktning. Det hypnotiska tillståndet verkar kunna ge en sorts direktkontakt med ”elefanten”: de automatiska tankar och känslor och som annars är så svåra att förändra.

För att läsa mer om Hadits forskning och hans tankar kring lycka rekommenderar jag varmt boken: ”The Happiness Hypothesis: Finding Modern Truth in Ancient Wisdom”. Boken är inte en ”självhjälpsbok” i vanlig mening utan väver samman lyckoforskning med det mest intressanta av den moderna socialpsykologiska forskningen till en perfekt kombination. Intressanta paralleller dras mellan modern empirisk forskning och de mest etablerade idéerna om hur det människliga psyket fungerar ur ett idéhistoriskt perspektiv.  Ett utmärkt recept på hur man kan bli lyckligare finns även på Haidts hemsida: http://www.happinesshypothesis.com/beyond-gethappy.html

För att lära sig mer Haidts socialpsykologiska forskning om moral (inte lycka)är denna TED-föreläsning en riktig pärla:

haidt_healthcare

http://www.ted.com/talks/lang/eng/jonathan_haidt_on_the_moral_mind.html

Filip Fors (www.filipfors.se)

Den mänskliga anpassningsförmågan

tisdag, september 15th, 2009

happy-512-x-384

Ett av de mest slående resultaten i lyckoforskningen är att vi på sikt anpassar oss till de flesta livshändelser. Graferna nedan visar självskattad livstillfredsställelse på Y-axeln och antalet år på X-axeln för ett antal olika livshändelser. Första serien av grafer gäller kvinnor och den andra män. Studien bygger på den tyska enkätundersökningen ”German Socio-Economic Panel”. Graferna illustrerar genomsnittliga förändringar i livstillfredsställelsen under en 10 årsperiod med livshändelsen i mitten (år 0). (Markeringarna i graferna indikerar om lyckan för vardera år skiljer sig signifikant från den första året i den studerade tioårsperioden. Krysset i graferna indikerar signifikantsnivå 1%, trekanten 5 % och kvadraten 10 %. Linjerna representerar konfidensintervall.)

Kvinnor:

clark_fig2

Män:

clark_fig1

Totalt anpassning sker alltså i de flesta fall men inte i alla. Speciellt noterbart är kanske den negativa effekten av arbetslöshet för män och att ingen större anpassning här sker under de fem efterföljande åren. Men hav förtröstan! 😉 Framöver kommer vi skriva mer om vilka lyckostrategier man kan använda för att snabbare anpassa sig till negativa händelser.

Källa:Andrew E.  Clark,  Ed  Diener,  Yannis  Georgellis,  Richard E.  Lucas (2007) Lags and Leads in Life Satisfaction: A Test of the Baseline Hypothesis, Paper No’ CEPDP0836.

http://cep.lse.ac.uk/_new/publications/abstract.asp?index=3077

Filip Fors (www.filipfors.se)