Arkiv för kategori ‘Lycka och livsvillkor’

Migration och lycka

tisdag, 16 oktober, 2012

Blir personer som migrerar lyckligare? När det gäller ekonomisk migration– från landsbygd till stad inom samma land eller från ett fattigt till ett rikt land–är det vanligtvis så att de objektiva levnadsförhållandena, såsom inkomst- och konsumtionsnivåer, förbättras avsevärt. Detta talar även för att det subjektiva välbefinnandet borde öka, i den mån detta påverkas av levnadsförhållandena.

Men även om inkomster och konsumtion ökar i absoluta termer, så innebär en flytt till en rikare region ofta även en försämring av den relativa inkomsten. Detta kan innebära en lägre social status och därmed ett lägre upplevt välbefinnande, i synnerhet om vi i högre grad tillvänjer oss vid en förbättring av vår absoluta inkomst. Svaret är alltså inte uppenbart på förhand.

Spontant skulle de flesta nationalekonomer ändå svara ja på frågan om huruvida emigranter blir lyckligare på sin nya hemort. Detta utifrån den enkla observationen att personen själv valt att flytta,* det vill säga ett resonemang baserat på ”avslöjad preferens” (vilket jag berört  i ett tidigare inlägg). Å andra sidan är det tänkbart att vissa presumtiva emigranter överskattar fördelarna med att flytta. I synnerhet då det rör sig om ett beslut vars långsiktiga konsekvenser är svårförutsägbara, som måste fattas med begränsad information, och där man inte har möjlighet att pröva sig fram.

Det visar sig dock vara väldigt svårt att ge ett empiriskt svar på frågan om huruvida migration leder till ökat välbefinnande. För att veta hur emigrantens lycka påverkas måste man nämligen kunna uppskatta dennes kontrafaktiska lyckonivå—det vill säga hur lycklig personen i fråga skulle vara om denne inte emigrerat. Att jämföra de individer som valt att emigrera med de som inte gjort det ger i allmänhet inget giltigt svar, då dessa grupper troligtvis skiljer sig åt i viktiga avseenden. Man kan exempelvis tänka sig att de som är mest missnöjda med sin situation också är mest benägna att emigrera.

En ny studie försöker lösa detta s.k. selektionsproblem genom att studera ett ”naturligt experiment” i form av ett migrationslotteri. Vinnarna i detta lotteri fick möjligheten att emigrera från den fattiga önationen Tonga till Nya Zeeland, givet att vinnarens familj kunde försörja sig på egen hand där. Lotteriets förlorare kunde således fungera som kontrollgrupp, då dessa personer i statistisk mening kan förväntas vara identiska med vinnarna.

Hur gick det då för emigranterna jämfört med de tonganer som ville, men ej fick chansen att flytta? Till att börja med konstareras att emigranternas materiella förhållanden förbättrades avsevärt i Nya Zeeland. Efter tre år var emigranternas inkomster i genomsnitt ca tre gånger högre, och konsumtionsnivån hade också ökat avsevärt. Effekterna på det subjektiva välbefinnandet visar sig dock vara mer komplexa. Å ena sidan var emigranterna mer nöjda med sin inkomstnivå, men å andra sidan upplevde de sig som mindre respekterade. Effekten på den självskattade allmänna lyckonivån var starkt negativ, men paradoxalt nog pekade andra mer specifika mått på psykiskt välbefinnande (t.ex. nedstämdhet och nervositet) på en tydlig positiv effekt.

Sammanfattningvis finner denna studie alltså ingen entydig effekt på emigranternas subjektiva välbefinnande. Huruvida denna slutsats går att generalisera till andra sammanhang är dock en öppen fråga som endast framtida studier kan besvara.

* ”Valt” i detta sammanhang kanske inte svarar mot alla läsares vardagliga förståelse av ordet, då ju emigrationen exempelvis kan ha föranletts av svår fattigdom.

Källa: Stillman S., Gibson, J, McKenzie D. and Rohorua H. (2012). Miserable Migrants? Natural Experiment  Evidence on International Migration and Objective and Subjective Well-Being. IZA Discussion Paper No. 6871.

Martin Berlin

Identitet och arbetslösas lägre livstillfredsställelse

onsdag, 13 juni, 2012

Ett robust resultat inom lyckoforskningen är att arbetslöshet är förknippat med lägre livstillfredsställelse. Det finns även forskning som visar att detta inte främst beror på den omedelbara inkomstförlusten vid arbetslöshet. Utöver inkomst kan man tänka sig att avsaknad av socialt sammanhang och mening i vardagen, ostrukturerad tidsanvändning och minskad aktivering, samt allmän otrygghet, spelar roll.

En studie på tyska data, som Filip skrivit om tidigare, har däremot funnit att det inte finns en motsvarande negativt samband med det dagliga känslomässiga välbefinnandet, utan det är alltså främst det kognitiva välbefinnandet (livstillfredsställelse) som påverkas.

En ny studie av samma tyska forskare undersöker om den negativa effekten på arbetslösas allmänna livstillfredsställelse kan förklaras i termer av identitet. Forskarnas hypotes är att arbetslösa personer är mindre nöjda med sina liv på grund av att deras situation inte svarar mot de förväntningar och sociala normer som föreskriver att personer i arbetsför ålder bör arbeta. Denna hypotes testas indirekt, genom att undersöka hur arbetslösa personers välbefinnande påverkas när de går i pension, jämfört med hur personer i arbete påverkas av att gå i pension. Om det är diskrepansen mellan individens situation och förväntningar som leder till lägre tillfredsställelse, kan man förvänta sig att arbetslösa personers tillfredsställelse ökar vid pensionering. Detta eftersom pensionärer inte förväntas arbeta, till skillnad från arbetslösa personer i arbetsför ålder.

Genomsnittlig livstillfredsställelse vid pensionering

Genomsnittlig livstillfredsställelse vid pensionering

Som framgår av grafen ovan visar det sig mycket riktigt att arbetslösa personer i genomsnitt ökar sin livstillfredsställelse efter att de gått i pension, medan tillfredsställelsen för personer i arbete inte påverkas alls. En anledning till att man kan tolka ökningen som en ”identitetseffekt” är att de arbetslösas omständigheter, exempelvis inkomst och möjligheten att disponera sin tid, ändras relativt lite vid pensionering. Resultaten ligger även i linje med tidigare forskning som visat att den negativa effekten av arbetslöshet tenderar att vara större i områden med låg arbetslöshet, vilket är en annan indikation på att förväntningar och sociala normer spelar roll.

I den mån det är värdefullt för samhället i stort med normer som föreskriver att man bör arbeta om man kan, så verkar det alltså även finnas en mätbar kostnad i välbefinnande för de individer som drabbas av arbetslöshet. Ekonomer brukar traditionellt sett peka på en avvägning vad gäller utformningen av arbetslöshetsförsäkringen, då en alltför generös ersättning kan antas minska incitamenten att söka ett nytt arbete. På motsvarande vis kan man kanske tala om en avvägning vad gäller samhällets normer gällande arbete.

En kort sammanfattning på engelska skriven av forskarna själva finns att läsa på VoxEU.

Martin Berlin

Klass och kultur

onsdag, 27 april, 2011

Nya studier från SOM-institutet om kulturens effekt på vårt välbefinnande redogörs från 11.30 in i den här sändningen. Där påminns också om att svenskarna är mer nöjda än välmående.

De som ofta går på bio, opera eller sjunger i kör är mer nöjda med livet (se 16.20 in).

Det är dock oklart om det är kulturen i sig som inverkar positivt på välbefinnandet, eller om det är faktorerna bakom att vissa är mer kulturaktiva som är avgörande för det högre välbefinnandet.

Klippet visar också att det har större effekt att byta till en högre klass än att oftare vara kulturaktiv. De som gör en klassresa uppåt blir dock ändå inte lika lyckliga som de som föds in i den högre klassen.

Göran Hådén

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

De flesta totalförlamade är lyckliga

fredag, 25 februari, 2011

Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det. Det stämmer förbluffande ofta. I en ny studie uppgav hela 72 procent av de totalförlamade att de var lyckliga. Vår förmåga till anpassning är fantastisk.

Göran Hådén

Lyckolönen – 75 000 dollar om året

onsdag, 8 september, 2010

 Pengalycka

Enligt en ny studie från två forskare på universitetet i Princeton ökar det känslomässiga välbefinnandet i takt med lönen ända upp till 75 000 dollar om året (ca 560 000 kr) för invånare i USA. Därefter försvinner de positiva effekterna. De två forskarna, Daniel Kahneman (noobelprisvinnare i ekonomi 2002) och Agnus Deaton (fd ordförande för ”American Economic Association”) menar att en teori till varför gränsen går just där kan vara att mer pengar oftast kräver längre arbetstimmar, vilket innebär avkall på fritid.

Det har tidigare kommit rapporter som pekat på lite andra summor och det är nog väldigt svårt att pricka in en exakt summa. Det är inte heller enbart den absoluta rikedomen som räknas utan vi jämför oss dessvärre ofta med andra i vår omgivning och detta spelar också in. Om de flesta i ditt område tjänar 50 miljoner om året och du ”bara” tjänar 20 miljoner så känns det kanske inte tillräckligt.

Till sist ett litet tips till er lyckobloggsläsare som tjänar över en halv miljon kronor om året: Skänk resten till Charity International. Det tjänar både du och vi andra på :)

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Ludvig Lindström

Lyckomyt 1: Du måste ha en partner för att vara lycklig

lördag, 7 augusti, 2010

oldercouple

I Aftonbladet fördes nyligen en debatt om huruvida singlar är olyckligare än individer som har en partner. Lyckoforskningen bekräftar i de flesta fall detta antagande. I genomsnitt tenderar singlar att vara något olyckligare än sambos och gifta, inte i alla studier men i de flesta. Men som så ofta när vetenskapliga resultat tolkas blandas ett ”samband” ihop med ett ”starkt samband”. Låt oss undersöka hur mycket lyckligare personer med en partner är istället för att bara fråga oss om de är lyckligare. Låt oss även undersöka de studier som inte funnit något samband.

Tyvärr har de flesta studier inte undersökt partnerskap i sig utan istället effekten av samboskap och giftermål. Men då de flesta som har en partner lever som sambo eller är gifta ger dessa studier ändå en bra bild av sambandet. Jag undersökte skillnaden mellan singlar och sambos både i Sverige och i övriga  Europa och fann en skillnad på bara 0,4-0,5 enheter på en 11-gradig skala för både livstillfredsställelse och känslomässigt välbefinnande. Skillnaden ligger i linje med flera andra studier. Individer i en parrelation är alltså i genomsnitt något lyckligare men inte mycket.

Vidare, i en artikel från 2006 analyserade några forskare hur människors grad av nöjdhet med livet förändras när de flyttar ihop med en partner samt när de gifter sig. Som vi kan se i grafen nedan sker i genomsnitt en liten ökning av livstillfredsställelsen när individerna flyttade ihop med en partner men effekten är otroligt liten. I genomsnitt 0.183 enheter nöjdhet på en 10-gradig skala. Som vi kan se ökar sedan nöjdheten med livet vid giftermål för att sedan gå tillbaka igen till samma nivå som när individerna ingick ett samboskap.

marraige_german

Ett ännu mer slående resultat fann Kahneman m fl när de undersökte välbefinnandet under dag hos drygt 900 kvinnor i Texas. Förutom att undersöka graden av positiva och negativa känslor hos individerna bad forskarna även kvinnorna att uppskatta hur stor del av gårdagen de var på dåligt humör. Vid sidan av ett göra en uppskattning av det egna humöret fick kvinnorna även uppskatta humöret för singelkvinnor över 40 år  kontra kvinnor över 40 som har en partner. Som vi kan se i grafen nedan trodde kvinnorna att singelkvinnor i genomsnitt var på sämre humör under en dag. I realiteten fann dock forskarna inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Singelkvinnorna hade inte ett sämre humör än kvinnorna som hade en partner.

women40plus

Resultatet ovan har bekräftats i nyare studier av både amerikanska och franska kvinnor. I en av dessa studier fann forskarna även en förklaring till resultat. Singelkvinnor har visserligen ingen partner de kan umgås och ”gosa” med men de har istället mer tid till andra njutningsfulla aktiviteter. Den viktigaste förklaringen är att singelkvinnor spenderar mer tid på att umgås med vänner. Detta kompenserar i hög grad att de saknar en partner. Singelkvinnorna spenderar även mindre tid på tråkiga sysslor som hushållsarbete. Slutsaten som forskarna drar är att singelliv och partnerliv i genomsnitt innebär såväl nackdelar som fördelar för välbefinnandet och att dessa i genomsnitt tar ut varandra.

timeuse_hasmate_hasnomate

Det finns fler möjliga  förklaringar till de små skillnaderna:

- Lyckan är i hög grad genetiskt betingad och vi anpassar oss snabbt till positiva livshändelser. Tvillingstudier har visat att vi i ganska hög grad ärver vår grad av lycka. Vissa människor föds med rosenskimrande glasögon och mår bra nästan oavsett yttre omständigheter.

- ”Ett lycklig kärleksrelation är det bästa man kan ha, en olycklig kärleksrelation är det värsta man kan ha”". Hur lycklig man är i en relation beror i hög grad på hur bra relationen är. Man finner stor variation från genomsnittet i studierna av singlar och sambos/gifta. Detta innebär att vissa förmodligen lever i en dålig relation som de blir olyckligare av och att vissa lever i en bra relation de bli lyckligare av. I genomsnitt tar dessa effekter ut varandra, därav det svaga genomsnittliga sambandet.

- Hur viktigt det är att ha en partner kan bero på vilken personlighet man har. Personer som är känslomässigt instabila kan ha ett större behov av den trygghet som en parrelation kan ge.

- De svaga sambandet man ser i studierna beror på en urvalseffekt. De som är singlar har själva valt detta eftersom de trivs bäst med det. De som vill ha en partner har själv valt detta därför att de trivs bäst med en relation.

- De lyckliga singlarna lever på hoppet om att träffa någon snart. De håller uppe sin lycka eftersom de vet/tror att singellivet bara är en övergångsfas till en relation.

Varför tror vi då att det är väldigt viktigt att ha en partner trots att forskningen tyder på att det inte har någon stor genomsnittlig betydelse? Här är några tänkbara förklaringar:

- Inom psykologin brukar man skilja mellan ”Wanting” och ”Liking”. Det vi eftersträvar är inte alltid det som gör oss lyckliga. Vi är evolutionärt programmerade för att sprida våra gener vidare inte för att bli så lyckliga som möjligt. Vi är därför starkt motiverade att söka en partner trots att det inte nödvändigtvis gör oss lyckligare. Rosenskimrande kärlekshistorier i sagor, filmer, tv-serier och reklam spär på denna motivation.

- Fokuseringsillusionen: Forskningen har funnit att räcker med att tänka på en sak för att vi ska överdriva dess betydelse för vår lycka. När vi tänker på hur det vore att vara tillsammans med någon fokuserar vi överdrivet mycket på hur en relation förändrar livet. Vi glömmer bort att livet för såväl singlar som personer som har en partner till den största delen liknar varandra. De arbetar, tränar, grubblar, ser på TV, umgås med släkt och vänner, ägnar sig åt hobbies osv. Visst lever man olika liv men livet ser trots detta ganska lika ut på de flesta områden. Inte minst glömmer vi alla andra faktorer som är viktiga för lyckan: aktiv fritid, vänskapsrelationer, ett roligt jobb, fysisk aktivitet, mental träning och så vidare.

- När vi tänker på hur olika levnadssituationer påverkar vår lycka tänker vi på övergångar istället för på permanenta tillstånd. Vi tänker på hur det känns att träffa en partner istället för hur det känns att leva med en partner. Vi tänker på hur det känns att bli singel istället för hur det känns att vara singel. Vi glömmer bort att förälskelsen minskar och att en anpassning sker på samma sätt som vi lätt glömmer att bedrövelsen efter en brusten relation går över.

Min egen slutsats är att de allra flesta kan vara väldigt lyckliga som singlar och att en relation i sig inte är det viktigaste utan snarare att i så fall uppnå en bra relation. Praktiska tips för att uppnå detta kan man läsa i forskningen kring parrelationer. Bra självhjälpsböcker baserade på forskning är exempelvis den här och den här boken.  :) För de som känner sig olyckliga på grund av singellivet finns några bra tips här. :D

Enjoying the sun

Källor:

Zimmermann m fl (2006) Happily ever after? Cohabitation, marriage, divorce, and happiness in Germany,  Population and Development Review.

Kahneman  m fl (2006) Would you be happier if you were richer? A focusing illusion, Science.

E Diener m fl (2010) International Differences in Well-Being (bok).

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Filip Fors (www.filipfors.se)

Väderförhållanden och lycka

måndag, 17 maj, 2010

kajsommar470x174

Vädret är fantastiskt i Umeå. Från en lång och kylig vinter och en ovanligt kall vår till 20 grader var och varannan dag den senaste veckan. En förhöjd lyckonivå bland Umeåborna går inte att ta miste på, det är bara att se sig omkring på stan. Det är uppenbart att ett soligt väder påverkar humöret positivt för de allra flesta.  I en berömd studie från 1983 fann Norbert Schwarz att människor skattade sin livstillfredsställelse högre de dagar som det var soligt ute. Hur vi värderar hela vårt liv beror alltså till viss del på vårt tillfälliga stämningsläge och vädret påverkar hur vi känner oss.

Men allt är relativt. Karliforniaborna har ett soligt väder nästan varje dag men ändå är de inte lyckligare än Ohioborna – detta trots att både Karliforniaborna och Ohioborna tror att Karlifornaborna är lyckligare. ”Vädereffekten” är till stor del en kontrasteffekt. Det är ungefär som att löneförhöjning, det känns kul den första tiden men sedan så vänjer vi oss och tar den nya inkomsten för given. Varje år flyttar tusentals människor till Karlifornien för det fina vädrets skull. Många av dem tror sannolikt att de ska bli permanent lyckligare av det soliga vädret och de härliga stränderna. Av någon anledning väger vi sällan in anpassningseffekten när vi fattar viktiga livsbeslut.

Den stora attitydundersökningen World Values Survey genomförs var femte år i många av världens länder. Eftersom datainsamlingen sker både på våren och på hösten undersökte man om människor är lyckligare på våren? Mycket riktigt fanns en effekt även om den var blygsam. Andelen som var mycket nöjda med livet på våren runt om i världen var 26.2% att jämföra med 24.8% på hösten.

Kanske är det inte så dumt att bo i norra Sverige ändå, kontrasterna mellan årstiderna borde motverka den hedoniska anpassningen. När hösten kommer brukar den ju kännas ganska mysig och här i Umeå är det ju rätt bra med snö på vintern. Sommarvärme har vi ganska sällan så effekten blir dramatisk när den väl infinner sig. :)

Källor:

DA Schkade, D Kahneman (1998) Does living in California make people happy? A focusing illusion in judgments of life satisfaction. Psychological Science
N Schwarz, GL Clore (1983) Mood, misattribution, and judgments of well-being: Informative and directive functions of affective states. Journal of personality and social psychology
Inglehart, R. m.fl., (2008). Development, Freedom, and Rising Happiness: A Global Perspective. Perspectives on Psychological Science.

Filip Fors

Äldre, rikare och lyckligare?

onsdag, 28 april, 2010

Kan pengar köpa lycka? Både ja och nej. Pengar kan inte köpa dig lycka men gör det möjligt att skaffa de materiella saker som ger livskvalitet. Pengar skyddar dig inte från sjukdom men den som har hög inkomst, har ofta också många bra kontakter och ett stort nätverk kan kanske dämpa sjukdomsframkallande stress.
Professor Suzanne Skevington från Bath University föreläste i februari vid Auckland University of Technology, New Zeeland. Hon talade om de 24 områden som världen över har identifierats som viktiga för människors livskvalitet av Världshälsoorganisationens Quality of Life (WHOQOL) Group. Dit hör till exempel sömn och vila, god självkänsla, sex och hemmiljö. De 24 områdena har delats in i sex grupper: fysisk hälsa, psykisk hälsa, grad av självständighet, sociala relationer, miljö och andligt liv.
Läser på nätet i NZ Herald News att i en undersökning beställd av Business Council for Sustainable Development tillfrågades drygt 1 000 personer om sin livskvalitet. De som tjänade 200 000 dollar eller mer om året uppgav alla att de kände mycket hög livskvalitet. Medan de som endast tjänade 20 000 dollar eller mindre i hög utsträckning uppgav att de kände låg livskvalitet.
Äldre människor, 75 år eller mer, var mest benägna att svara att de upplevde hög livskvalitet. Professor Rex Billington vid Auckland University of Technology menar att detta överensstämmer med hans egen forskning som visar att människans livstillfredsställelse tenderar att öka med stigande ålder och högre inkomst.
Görel Kristina Näslund
1224079_money

Hellre smal än lycklig?

måndag, 19 april, 2010

USA-hemsidan 43Things kan användarna lägga upp en lista på sina livsmål. Att gå ner i vikt är det klart vanligaste målet. Att bli lycklig kommer först på femte plats, precis före att skaffa en tatuering :)

Men handen på hjärtat – hur många är verkligen hellre smala och olyckliga, än tjocka och lyckliga? Forskningen ger inte något stöd för att lägre BMI skulle öka lyckan.

Eller är det för att så många redan är lyckliga som det inte behövs som livsmål? Då skulle ju lyckligare kunna vara ett mål istället, men det finns inte ens med på listan.

Här är listan på de 20 vanligaste livsmålen som användarna på 43things har angett:

1. Gå ned i vikt

2. Sluta skjuta upp saker

3. Skriva en bok

4. Bli kär

5. Bli lycklig

6. Skaffa en tatuering

7. Dricka mer vatten

8. Gifta mig

9. Resa jorden runt

10. Åka på en resa utan fastställt mål

11. Se ljuset i norr

12. Lära mig spanska

13. Spara mer pengar

14. Kyssas i regnet

15. Fotografera mera

16. Skaffa nya vänner

17. Lära mig spela gitarr

18. Köpa ett hus

19. Bli kvitt mina skulder

20. Läsa fler böcker

Göran Hådén

Ensamhet och (0)lycka

onsdag, 14 april, 2010

John Cacioppo, forskare vid University of Chicago, har kartlagt ensamhetens, särskilt den subjektivt upplevda ensamhetens betydelse, för både hälsan och lyckan. Men låt oss börja med ”objektiv ensamhet”.  Hans studier tyder som förväntat på att social isolering har en negativ effekt på både det subjektiva välbefinnandet och en rad fysiologiska hälsomått. Sambandet är dock inte så starkt som man skulle kunna tro, studierna visar att korrelationen mellan subjektivt upplevd ensamhet och social isolering mätt i antal sociala interaktioner med vänner och familj inte är speciellt stark. Det är den upplevda ensamheten som är starkast relaterad till sämre hälsa och lägre välbefinnande inte antalet sociala interaktioner.

Den upplevda ensamheten och andra negativa känslor är framför allt relaterad till kvaliteten på de sociala relationerna, att ha några få nära vänner som man känner att man lita på och som alltid finns där är viktigare än hur ofta man har andra människor omkring sig. Graden av ensamhetskänslor beror även i hög grad på andra faktor, exempelvis finns precis som i fallet med övriga negativa känslor en påtaglig genetiskt komponent samt skillnader mellan olika kulturer. I den korta videosnutten ovan förklarar Cacioppo varför ensamhet är mer utbrett i kollektivistiska- än i individualistiska kulturer samt varför kortare stunder av ensamhetskänslor fyller en evolutionärt viktig funktion för mänskligheten. Vi får även veta att det inte är så stor skillnad som man skulle kunna tro vad gäller ensamhetskänslor och det sociala behovet hos introverta och extroverta personer.

Källa: John T. Cacioppo and William Patrick (2008) Loneliness: Human Nature and the Need for Social Connection, New York, W.W. Norton.

———————————-

Filip Fors