Archive for the ‘Lycka och politik’ Category

Reklam ger lägre lycka för barn

söndag, februari 6th, 2011

Fredag 11 februari är sista dagen att se en dokumentärfilm från 2009 på SVT Play, om överkonsumtionens negativa effekter för lyckan och miljön.

Juliet Schor, professor i sociologi, berättar om forskning som visar att så kallade tweens (ca 6-12 år) blir mindre lyckliga ju mer reklam och media de utsätts för.

Förr jämförde vi oss mest med grannarna. Efter det blev det mer jämförelser med andra på arbetsplatsen, eftersom vi spenderade mer tid där. Men de senaste decennierna har vi till stor del jämfört oss med de idealiserade människorna i media, reklam och tv. Eftersom det oftast är rika eller ganska rika som skildras på tv, så är det lätt att få uppfattningen att det är så majoriteten har det.

Med tiden har vi således börjat jämföra oss med människor som tjänar väldigt mycket mer än oss själva. Dessutom jämför vi oss med det bästa från respektive person – hon som har så fint hus, han som är så rolig, och så vidare – så att ingen människa i världen har alla de egenskaper som just de vi jämför oss med har.

Dokumentären kan ses här.

Göran Hådén

Därför är SD-politiken negativ för den globala lyckonivån

måndag, september 27th, 2010

Dagarna efter Sverigedemokraternas (SD:s) intåg i riksdagen har varit en enda lång hetsjakt på SD-anhängare. Men istället för att bemöta SD-företrädarnas argument och förklara varför politiken är destruktiv ägnar man sig mestadels åt att smutskasta partiet och pådyvla det åsikter som varken står i partiprogrammet eller i något annat av partiets officiella dokument. Självklart ser människor igenom denna ganska oseriösa retorik vilket sannolikt leder till att de i allt högre grad skärmar sig från de andra partierna och dess företrädare.

Att ta en saklig debatt mot sverigedemokraterna borde inte vara något svårt om man använder sig av sakliga och väl underbyggda argument. Jag har endast hört ett vettigt argument från SD och det går något i stil med: Flyktingmottagning är inte humant pga att man för de resurser som flyktingmottagandet kostar hade kunnat hjälpa betydligt fler om man lagt de resurserna där de drabbas.

Det finns flera argument mot detta som tillsammans motiverar en flyktingmottagning utifrån ett globalt perspektiv:

1. SD förutsätter att det dels kostar mycket pengar att ha flyktingarna här och dels lite pengar att stödja dem på ”hemmaplan”. Det finns dåligt stöd för detta inom forskningen. Särskilt när det gäller våra egna kostnader menar många att de tvärtom vad SD säger är försumbara. Många menar också att vi inom några år kommer att behöva massor av folk utifrån eftersom vår nuvarande arbetskraft inte räcker till. Hade vi dessutom haft en mindre diskriminering utav utlandsfödda på arbetsmarknaden hade deras samhällsnytta varit betydligt högre.

2. Jag tror att krig, förföljelse och tortyr är värre än sjukdom och svält eftersom de förra för med sig rädsla, skräck och trauma som skapar lidande över tid.

3. Etniska utrensningar och hot om mord är fall där det är enklare att hämta hit en ofta produktiv medborgare istället för att skicka dit en massa material och mat.

4. Det är bra att Sverige visar andra länder vikten med öppenhet och att inte stänga sina gränser för dem som flyr. Det kan förhoppningsvis göra andra länder mer benägna att öppna upp sina gränser och tillsammans skapa en mer välkomnande värld.

5. Känslan av att man har en tillflyktsort kan minska lidande även i länder där man inte tänker fly. Lite som att det är tryggt att veta att man har ett hem att komma hem till på kvällen.

6. En blandad befolkning och en blandad värld har goda förutsättningar att förebygga många konflikter länder emellan eftersom vi då alla får en närmare och bättre inblick i olika nationers problem, kulturer och värderingar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , politiksverigedemokraterna

Ludvig Lindström

Sökes: fokus på lycka i valet

torsdag, augusti 19th, 2010

Idag är det en månad kvar till valet och löftena haglar om fler jobb och att DU ska få bättre privatekonomi (kortsiktigt i alla fall).

Att detta fokus har föga koppling till vad som verkligen betyder något för människors välbefinnande, verkar inte många reflektera över. Därför gör vi det!

Tack vare Charity har lyckoperspektivet uppmärksammats gånggånggånggång i valrörelsen. TT har även ställt Reinfeldt till svars om lyckan. Men det räcker inte. Så gå gärna in i valstugorna, ring, mejla och fråga partierna vad de tänker göra för lyckan!

Jag har tidigare skrivit om lyckotips för politiker här. De råden är lika aktuella idag.

Göran Hådén

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, hälsa, , , ,

Varför lär vi oss inget vettigt i skolan?

torsdag, juli 29th, 2010

boring_class

Tanken slog mig häromdagen. Har vi verkligen någon större nytta av det vi lär oss i grundskolan och gymnasiet? Självklart har vi det – till viss del. Men lär vi oss de viktigaste sakerna i skolan? Anta att några av följande faktorer är sådant som de flesta människor eftersträvar att uppfylla i livet:

– Att hitta ett intressant jobb där ens värderingar, talanger och personlighet kommer till sin rätta
– Att finna en partner och forma en lycklig kärleksrelation tillsammans
– Att skaffa barn
– Att knyta vänskapsband och odla goda relationer med familj och släkt
– Att hitta engagerande och roliga fritidssysselsättningar
– Att finna en ”djupare” mening med livet och bidra till något som går utöver en själv.
– Ett spännande liv rikt på varierande upplevelser
– En god hälsa som möjliggör ett långt liv

Vi kan lägga till:
– Att i allmänhet må bra och känna sig nöjd med livet

Det senare kan vi anta till viss del blir en konsekvens av att listan ovan uppfylls men inte nödvändigtvis. De flesta av sakerna på listan utgör lyckans bestämningsfaktorer men yttre omständigheter har ju ändå en begränsad effekt på vår lycka.

Givet att vi har fångat in det mesta av människors grundläggande önskningar i listan ovan skulle man kunna anta att samhället i hög grad skulle vara utformat för att hjälpa människor att uppnå dessa livsmål. Inte minst borde en betydande andel tid ägnas åt dessa frågor i skolan. Tanken med skolan är ju trots allt att vi ska lära oss en massa saker som vi ska ha nytta av senare i livet. Men de flesta punkterna i listan ägnar vi nästan ingen tid alls åt i skolan.

När jag gick i grundskolan och gymnasiet ägnades mycket tid åt naturvetenskap, historia, samhällsvetenskap och språk men mycket sällan fick vi lära oss något om hur människor fungerar på ett psykologiskt och socialpsykologiskt plan. Trots att det är just den kunskapen som är mest nyttig senare i livet. Alla punkterna i listan berör just psykologi och socialpsykologi (till viss del även filosofi).

Jag är tveksam till om alla lektionerna i historia, kemi, matematik och svenska överhuvudtaget gav någonting alls som kan tänkas vara användbart för att realisera målen på listan.  Mycket av det som finns med i listan är sådant som vi lär oss genom erfarenhet och ”trial and error” men det är ändå märkligt att skolan nästan inte berör dessa ämnen alls. Varför lämna dessa viktiga frågor ”vind för våg” när det finns så mycket intressant psykologisk och socialpsykologisk kunskap att lära ut och reflektera kring?

Filip Fors (www.filipfors.se)

Reinfeldt om lycka

måndag, juni 28th, 2010

TT: Har regeringens politik gjort folk lyckligare?

– Lyckligare? Det är ett svårt begrepp, men jag tror i grunden att Sverige som land har anledning att ha en befolkning som kan känna lycka i större utsträckning än många andra delar av vår värld, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Det är mig veterligen första gången som någon stor media frågat en sittande statsminister om dennes politik har gjort folket lyckligare. Även SVT, Expressen och Aftonbladet har skrivit om detta, dock med annat huvudfokus.

Utöver detta så tar TT-artikeln upp hur en rad hälsofaktorer har förändrats under Reinfeldts styre – vissa positiva, andra negativa. Men bara för att två förändringar har skett under samma tidsperiod, så behöver det ju inte innebära att det finns ett samband mellan dessa två förändringar. Det är ett misstag som återkommer gång på gång i samhällsdebatten.

Själv har jag till exempel svårt att tro att den kraftigt ökade försäljningen av pepparkakor, som TT tar upp, beror på regeringens politik 🙂

TT:s artikel visar på behovet av regelbundna stora mätningar av människors välbefinnande – både övergripande och som ett snitt av hur lyckliga olika individer känner sig i enskilda ögonblick. Tillsammans med gedigna vetenskapliga undersökningar av andra faktorer skulle vi då trovärdigt kunna utvärdera hur olika regeringars politik över tid faktiskt påverkat folkets lycka.

Göran Hådén

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, hälsa, , , ,

Röstperioden förlängs – MP i klar ledning

torsdag, juni 24th, 2010

Vilket parti har bästa lyckopolitiken?

För att få en bättre bild av hur ni lyckobloggsläsare värderar de olika partierna när det gäller deras kapacitet att skapa förutsättningar för en lyckligare värld så har vi förlängt röstningsperioden till och med den 8 augusti. Just nu har Miljöpartiet en massiv ledning medan övriga partier bara har några ströröster. Debattera gärna för- och nackdelar med de olika partierna när det gäller denna fråga. Rösta gör du längst ner i spalten här till höger.

Ludvig Lindström

Nu kan du rösta!

lördag, juni 19th, 2010

På Lyckobloggen får alla rösta!

För att få en uppfattning om vad ni lyckobloggsläsare tycker i olika frågor kommer vi framöver kontinuerligt att ha olika omröstningar längst ner i spalten här till höger.

Jag har tidigare granskat potentialen hos våra större partier när det gäller att driva en mer lyckoinriktad politik och hur de står sig idag. Nu har ni chansen att rösta på det parti som ni tycker har den bästa politiken för att skapa en lyckligare värld. För närvarande har Miljöpartiet rykt åt sig ledningen, men än är inget avgjort. Omröstningen pågår i en hel vecka med start idag.

Ludvig Lindström

Inför valet 2010 – De rödgrönas lyckopotential granskas

torsdag, juni 17th, 2010

De rödgröna

Igår granskade jag potentialen hos partierna i Alliansen när det gäller att driva en mer lyckoinriktad politik och hur de står sig idag. Idag synar jag partierna i den rödgröna koalitionen.

Vänsterpartiet Lyckofilosofen och hedonisten Torbjörn Tännsjö har sedan 1970 varit medlem i Vänsterpartiet och var bland annat den som skrev utkastet till partiets partiprogram 1990. Låter man en lyckofilosof vara med att skriva ens partiprogram finns alla förutsättningar i världen för en politik baserad på lyckoforskning.

Riksdagsledamoten Mats Einarsson betraktar sig i allt väsentligt som utilitarist och är positiv till ett lyckoindex för att vägleda svensk politik och vill dessutom se maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen. Även hans riksdagskollega Elina Linna är inne på detta spår.

Socialdemokraterna I England har Labour inrättat en ”Whitehall Wellbeing Working Group” som föreslagit ett lyckoindex för att styra politiken. I Sverige har Socialdemokraterna inte kommit lika långt. Det finns dock en del positiva socialdemokrater till både lyckoindex och till maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen. Bland dessa kan nämnas riksdagsledamöterna Berit Högman, Monica Green och Maryam Yazdanfar.

Miljöpartiet I slutet av förra året skrev Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand på Newsmill (svensk webbplats för nyhetskommentarer och debatt) att medborgarnas lycka bör vara ett av politikens mål. Miljöpartiet är det parti i Sverige som intresserat sig mest för lyckopolitik och partiet har även ett lyckoforskningsnätverk som ständigt växer. Partiet har många förespråkare för en mer lyckoinriktad politik, bland annat riksdagsledamoten Max Andersson som två gånger motionerat i riksdagen om att få in lyckobegreppet på den politiska dagordningen.

Ludvig Lindström

Inför valet 2010 – Alliansens lyckopotential granskas

onsdag, juni 16th, 2010

Glad allians

Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg och därför har jag tittat lite närmare på vilken potential som de stora partierna har när det gäller att driva en mer lyckoinriktad politik och hur de står sig idag.

Innan jag går in på riksdagspartierna vill jag dock nämna Sverigedemokraterna som i de senaste opinionsundersökningarna balanserat på gränsen till riksdagen. Det är ett parti som inte på något sätt profilerat sig i lyckofrågan och det är tveksamt om man kommer att göra det framöver. För närvarande är det som bekant invandrar- och flyktingfrågan som står i centrum.

Först ut i min lilla lyckogranskning är partierna i Alliansen. Imorgon tar jag en titt på partierna i den rödgröna koalitionen.

Folkpartiet Den brittiska liberale upplysningsfilosofen Jeremy Bentham ansåg att det yttersta målet för politiken var att göra samhällsmedborgarna lyckligare. Utilitarismen (konsekventialistisk etiklära som syftar till att maximera den sammanlagda mängden lycka) kan sägas härstamma ur liberalismen och Bentham har av många kallats den moderna utilitarismens stamfader.

Av Englands större partier är liberaldemokraterna det parti som intresserat sig mest för hur man skulle kunna implementera lyckoforskningens resultat i politiken. På inbjudan av Charity International var en av företrädarna i partiet för ett par år sedan över i Sveriges riksdag och talade om hur de arbetar med att infoga lyckoforskningens resultat i politiken och hur vi skulle kunna göra detsamma i Sverige.

Även om det liberala Folkpartiet ännu inte har intresserat sig så mycket för lyckofrågan så finns här definitivt potential och en historia att bygga vidare på! Riksdagsledamoten Maria Lundqvist-Brömster är en av dem som vill införa ett lyckoindex i svensk politik och som liksom sin riksdagskollega Christer Winbäck vill se maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen.

Centerpartiet Som det socialliberala parti Centerpartiet är kan mycket av det som skrivits under Folkpartiet gälla även här. Man har dessutom några personer i partiet som speciellt  intresserat sig för lyckopolitik och lyckoforskning. Riksdagsledamoten Eva Selin Lindgren har deltagit på två av Charity Internationals lyckokonferenser samt dess lyckoseminarium i riksdagen.

Kristdemokraterna Kristdemokraterna har inte gjort sig kända som ett parti som förespråkar lyckoforskning i politiken, men det finns enskilda politiker som är positivt inställda. Riksdagsledamoten Lars Lindén är en av dem som ställer sig bakom ett lyckoindex som vägledning för politiken och han anser även att maximering av lyckan i världen kan sättas upp som ett av de politiska målen.

Moderaterna I fjol presenterade Frankrikes konservative president Nicolas Sarkozy en omfattande forskningsrapport kring hur nya bättre mått på samhällets välfärd skulle kunna se ut. Ett av förslagen gick ut på att människors upplevelser av lycka och välbefinnande bör mätas och ingå som ett av flera viktiga mått på den samlade välfärden i samhället. Ledaren för det konservativa brittiska partiet Torries och tillika Storbrittaniens premiärminister, David Cameron, har sagt sig vilja fokusera på GWP (General Well-being) och inte bara på BNP (Bruttonationalprodukten).

Moderaterna har som parti inte fokuserat så mycket på lycka i sin politik som sina systerpartier i Europa. Däremot har man en hel del riksdagsledamöter, bland annat Patrik Forslund, Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson, som är positivt inställda till både ett lyckoindex som vägledning för politiken samt till att ha maximering av lyckan i världen som ett av de politiska målen.

Ludvig Lindström

Guidad självhjälp lika effektivt som samtalsterapi för att reducera psykisk ohälsa

söndag, juni 13th, 2010

I en post från gårdagen tog jag upp några studier som visade på att självhjälpsböcker kan vara mycket effektiva för att lindra eller bota depressioner. I en ny meta-analys av 21 studier där guidad självhjälp jämförts med samtalsterapi fann man att båda terapiformerna var effektiva för att reducera en rad psykiska besvär (depression, ångestsyndrom, fobier). Det mest intressanta var emellertid att studien visade att guidad självhjälp faktiskt var lika effektiv som samtalsterapi.

Det finns olika former av guidad självhjälp. I vissa former sker ingen kontakt alls med psykoterapeut, i andra former sker regelbundna avstämningar via exempelvis mail eller telefon. I studien undersökte de inte om effekterna var olika beroende på hur mycket kontakt patienten haft med terapeuten. Dock refererar man till en tidigare studie som visat att stöd från psykoterapeut under självhjälpsperioden är något mer effektivt än inget stöd alls.

Man bör tolka resultaten med viss försiktighet. De individer som gick i studierna hade självmant gått med på att lottas in i de två terapigrupperna och hade därför antagligen en positiv inställning till självhjälp på förhand.

Trots att självhjälp inte nödvändigtvis fungerar för alla har resultaten enligt min mening omedelbar politisk relevans. Givet att självshjälpsterapi via bok och/eller internet är effektiv och mycket billigare än samtalsterapi borde man satsa betydligt mer på denna terapiform runt om i landet.

I TV-inslaget ovan intervjuas Professor Nils Lindefors på Karolinska som menar att det bara i Stockholm finns hundratusentals individer som skulle kunna dra nytta av internetterapi. Innan man har råd och möjlighet att erbjuda internetterapi till alla som vill ha det borde man överväga att dela ut evidensbaserade självhjälpsböcker. Kostnaden för detta är extremt liten, alla kommer inte att må bättre av självhjälp men många kommer sannolikt det. Det finns således mycket att vinna men lite att förlora på att erbjuda evidensbaserad själshjälpsterapi till så många som möjligt.

Källa:

Cuijpers m fl (2010) Is guided self-help as effective as face-to-face psychotherapy for depression and anxiety disorders? A systematic review and meta-analysis of comparative outcome studies. Psychological Medicine.

Filip Fors (www.filipfors.se)