Archive for the ‘Lycka och politik’ Category

Toppkandidater vill ha europeiskt lyckoindex

fredag, maj 23rd, 2014

Happy EU

EU-valet närmar sig och det kanske inte är helt lätt att avgöra på vilket parti och/eller kandidat man ska lägga sin röst på.

Vi i Global Happiness Organization har inför valet genomfört en enkätundersökning bland EU-parlamentskandidater ibland annat Sverige, Tyskland och Frankrike.

Till vår stora glädje fann vi att en majoritet i samtliga länder var positiva till att BNP kompletteras med ett lyckoindex som mäter välbefinnandet hos befolkningen i Europeiska Unionen. I Sverige ville hela åtta av tio kandidater detta. Mest positiva till lyckoindexet var Miljöpartiets kandidater där samtliga svarande ville införa ett sådant.

Tvärvetenskaplig forskning visar att lycka och rikedom endast korrelerar till en viss grad. I västvärlden har lyckoökningen i princip avstannat de senaste årtiondena, trots en hög ekonomisk tillväxt. Det är därför viktigt att byta fokus – från ett tillväxtfokus till ett välbefinnandefokus.

Undersökningen visade även att en majoritet av de svenska kandidater som svarade skulle önska att EU arbetar för att en deklaration om djurs rättigheter läggs in i Förenta Nationernas stadgar. De var även positiva till att lägga politiska förslag som ger ekonomiska eftergifter för nuvarande generationer om det skulle säkerställa en hög livskvalitet och välbefinnande för kommande generationer.

Glöm nu inte att rösta på söndag om ni inte redan har gjort det.

Ludvig Lindström

Nationella välbefinnandemått — Storbritannien visar vägen

fredag, juli 27th, 2012

För drygt ett år sedan började Office of National Statistics — Storbritanniens motsvarighet till Statistiska centralbyrån — att inkludera frågor om subjektivt välbefinnande i deras nationella socioekonomiska undersökning Annual Population Survey (APS). Detta är ett led i ett mer omfattande projekt som syftar till att utveckla nya (både objektiva och subjektiva) mått på det nationella välbefinnandet. Häromdagen släpptes en rapport med en översiktlig och lättfattlig genomgång av det första årets dataskörd. Projektet är fortfarande på experimentstadiet och rapporten uppmanar till och med folk att höra av sig om man har några synpunkter.

Ett urval av ca 165 000 (!) britter från 16 år och uppåt har fått svara på fyra frågor gällande livstillfredsställelse, meningsfullhet och huruvida de kände sig glada eller ängsliga under gårdagen:

• Overall, how satisfied are you with your life nowadays?
• Overall, to what extent do you feel the things you do in your life are worthwhile?
• Overall, how happy did you feel yesterday?
• Overall, how anxious did you feel yesterday?

Svaren har angetts på en skala mellan 0 (”not at all”) och 10 (”completely”). Tanken är att frågorna ska spegla olika perspektiv på välbefinnande — det evaluativa, det eudaimoniska och det affektiva. I praktiken visar det sig att de olika måtten ger en relativt samstämmig bild.

På det stora hela är britterna ett välmående folk. 76% procent uppger en livstillfredsställelse på 7 eller mer och motsvarande siffror för meningsfullhet och huruvida man kände sig glad under gårdagen är 80% och 71%. Å andra sidan upplever 7% av respondenterna, vilket inte är en obetydlig andel, en mycket låg livstillfredsställele (0-4). 22% uppger dessutom att de kände sig mycket oroliga under gårdagen (’6’ eller högre), även om jag personligen tycker att detta mått är lite svårare att tolka.

De flesta samband som presenteras i rapporten kommer inte som någon överraskning för den som är bekant med lyckoforskningen. Exempelvis finner man att gifta och samboende personer upplever högre välbefinnande än singlar, änkor och frånskilda; att låg självskattad hälsa och arbetslöshet är förknippat med lägre välbefinnande; att välbefinnandet är u-format över livscykeln; och att könsskillnaderna är små eller obefintliga. Ett mindre dokumenterat samband gäller välbefinnande och (självrapporterad) etnicitet. Störst är skillnaden mellan vita och svarta — de förras livstillfredsställelse är i genomsnitt 0.7 skalsteg högre. Detta kan jämföras med en skillnad på ca 1 skalsteg mellan arbetande och arbetslösa, eller en skillnad på 0.3 skalsteg mellan de som blev intervjuade via telefon och de som blev intervjuade ansikte-mot-ansikte.

Ett frågetecken, som också nämns i rapporten, är i vilken mån självrapporterade svar är jämförbara mellan olika befolkningsgrupper, med tanke på tänkbara skillnader i uttryckssätt och normer. Den typ av mått som används har förvisso validerats i en rad psykologiska studier — vid en jämförelse av olika individer korrelerar självrapporterat välbefinnande t.ex. med benägenheten att le och andra personers skattningar. Mig veterligen fokuserar dock dessa studier på validiteten mellan individer, snarare än mellan grupper.

Framöver vore det även önskvärt om surveysvaren från APS kompletteras med välbefinnandemått baserade på andra metoder. Exempel på sådana mått är momentant välbefinnande (”här-och-nu”) och expertbedömningar av psykologer. ONS har tagit ett första viktigt steg, men på sikt tror jag att det krävs en ännu bredare ansats för att skapa riktigt slagkraftiga, policyvägledande indikatorer på subjektivt välbefinnande.

Vi får hoppas att Sverige följer Storbritanniens goda exempel och börjar ta tempen på folkets självupplevda välbefinnande. Motsvarigheter till välbefinnandefrågorna ovan skulle exempelvis kunna inkluderas i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Kanske är det fler än jag som tycker att det vore mer intressant med ökad kunskap om folks livstillfredsställelse, snarare än om deras svampplockarvanor och teaterbesök?

ONS-rapporten uppmärksammas även av The Economist.

Martin Berlin

Lyckopolitik

onsdag, april 11th, 2012

Nu finns ett utförligt skriftligt referat och hela frukostseminariet om lyckopolitik som vi var med och bjöd in till att se här. Rekommenderas!

FN för lycka

måndag, mars 26th, 2012

FN:s generalförsamling vädjar (på initiativ av Bhutan som redan prioriterar Gross National Happiness) enhälligt till medlemsländerna att mäta och prioritera lycka istället för att ensidigt mäta och sträva efter ökad BNP. Världens länder vädjar till världens länder alltså 🙂

Hör gärna av dig till regeringen och fråga hur det går.

Vänsterpartiet om lycka som mål

tisdag, januari 10th, 2012

”Målet med politiken måste ju vara att människor kan leva bra och lyckliga liv”

– Vänsterpartiets nya partiledare Jonas Sjöstedt i radio P1-morgon idag. Lyssna på uttalandet här.

Sjöstedt har dock även utnämnt full sysselsättning som partiets viktigaste mål, men man kan ju se det som en viktig strävan för att öka lyckan.

En köpfri dag bra för lyckan

torsdag, november 24th, 2011

dalai-lamas-fc3b6delsedag

Nu på lördag 26 november är det En köpfri dag (Buy Nothing Day) – ett startskott för ökat engagemang för minskad konsumtion. Jag ser det som en viktig lyckofråga.

Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas ungefär tre jordklot till för att få jordens resurser att räcka till.Vi måste således minska konsumtionen för att klara miljömålen och lyckan för kommande generationer.

Det inte finns något samband mellan hur mycket pengar människor lägger på personlig konsumtion och hur lyckliga de känner sig. Däremot är människor med materialistiska värderingar mindre lyckliga än andra. Att ofta tänka på den ständiga saknaden av det allra senaste blir som ett drogberoende.

bnd_humandevelopment

Sedan kan vi förstås även fundera på  hur vår lycka påverkas av all reklam som gör oss mindre nöjda med det vi har, eller faktum som att ting tar tid. Många pressas också att skuldsätta sig för att hänga med i köphetsen.

Att äga saker som borrmaskiner tillsammans och samåka istället för att sitta i varsin bil, bör också kunna stärka de sociala banden och där igenom kan minskad konsumtion vara bra för lyckan även på det sättet.

Läs mer på En köpfri dags blogg.

BND bild, bibliotek idealet

Göran Hådén

Intressant? Andra om , samhälle, en köpfri dag, , ekonomi,

Platt skatt ger lägre lycka

fredag, september 23rd, 2011

Ju mer ett lands skattesystem omfördelar från rika till fattiga – desto bättre för folks lycka enligt ny omfattande forskning.

Göran Hådén

Kina för lycka

måndag, juni 20th, 2011

Kinesiska muren

I Kinas nästa femårsplan ingår att lycka ska bli ett viktigt mått på framgång. Tillväxttakten ska dämpas och Kinas premiärminister Wen Jiabao har nu förkunnat att framöver måste myndigheterna även bedömas efter om de får medborgarna att känna sig lyckliga.

Att väga in lycka som ett mått på utvecklingen har också lanserats i den sydkinesiska provinsen Guangdong, och idén sprids nu som en löpeld i den politiska retoriken i Kina.

Lyckobloggen har tidigare rapporterat om hur det uttryckligen strävas efter lycka på högsta politiska nivå i bland annat Storbritannien, Frankrike och Bhutan. Nu även för 1,3 miljarder kineser. När ska den svenska riksdagen haka på?

Göran Hådén

Nej till ökad lycka som politiskt mål

torsdag, maj 5th, 2011

Nej till lycka

Riksdagen röstade igår inte helt oväntat ner miljöpartisten Lise Nordins motion om ”Ökad lycka som politiskt mål”. Jag tycker dock det är bra att frågan överhuvudtaget kommer upp på den politiska dagordningen och jag är övertygad om vi kommer se betydligt mer av lycka och lyckoforskning inom politiken inom den närmsta framtiden. Vad tror du?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lyckalyckoforskning och politik.

Ludvig Lindström

Costa Rica bäst för lyckan i längden?

torsdag, mars 3rd, 2011

Om man anser att framtida lycka är lika viktig som lycka just nu, bör man då inte väga in till priset av vilken miljöpåverkan lyckan har uppnåtts?

Happy planet index väger samman just lycka OCH miljö (och livslängd). Med den måttstocken är Costa Rica världens bästa land.

Costa Rica har nästan enbart förnybar el, de har en enorm biologisk mångfald och deras plan är att helt upphöra att påverka klimatet negativt redan år 2021. Samtidigt är de lyckliga och lever länge. Någon armé har de inte haft sedan 1949.

Propagandafilmerna nedan ska givetvis tas med en stor nypa salt. Självklart finns det många problem i Costa Rica också, precis som i andra länder, men totalt sett kan ändå Costa Rica vara den bästa platsen för lycka i längden.

Latinamerikanska länder intar faktiskt 9 av de 10 främsta platserna i Happy planet index. Det är lite oklart varför, men ett par vanliga teorier är att glada attityder främjas i dessa länder och att de sociala relationerna är starka.

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , samhälle, , lyckoforskning, lycka, hälsa