Archive for the ‘Lycka och politik’ Category

#43: Kan ett nytt parti göra världen lyckligare?

måndag, januari 30th, 2017


I dagens poddavsnitt pratar vi lyckopolitik och om det är en bra idé att starta ett parti med ökad lycka som grund. Det blir debatt mellan miljöpartisten Göran Hådén och GHO:s och På Tal om Lyckas Ludvig Lindström.

  • Varför ett lyckoparti?
  • Finns det fördelar med att stå utanför partipolitiken?
  • Är samhället moget för ett parti med lycka som grund?
  • Vad tycker Göran Hådén om Donald Trumps politik?

Trevlig lyssning!

Ska vi starta ett Lyckoparti?

torsdag, januari 19th, 2017

Vi i Global Happiness Organization (GHO) har funderingar på att starta ett politiskt parti som en gren av organisationen och ställa upp i det svenska valet 2018.

Partiet ska utgå ifrån långsiktigt välbefinnande som mål – istället för fokus på BNP, arbetslöshet eller inflation.

Är det en bra idé? Läs mer HÄR.

 

Ludvig Lindström

LYCKOPODDEN #5: ÄR BARN BRA FÖR VÅR LYCKA?

måndag, april 18th, 2016

I Lyckopoddens femte avsnitt diskuterar vi bland annat:

* Var det fel av vår bostadsminister att äta middag med en högerextrem person?
* Är egna barn verkligen så bra för vårt välmående som vi tror?

Lyssna och njut! 🙂

Förenade Arabemiraten tillsätter lyckominister

torsdag, februari 11th, 2016
Ohood Al Roum, ny lyckominister

Ohood Al Roum, ny lyckominister

Förenade Arabemiraten har tidigare deklarerat att man vill bli världens lyckligaste land år 2021.

Under onsdagen tog man ytterligare ett steg mot detta mål genom att meddela att man nu tillsätter en lyckominister. Ministern som tillsätts blir Ohood Al Roumi som tidigare jobbat i premiärministerns stab. Detta rapporterar bland annat BBC och Al Jazeera.

I den nya rollen ska Al Roumi skapa och driva lagar och regler för att öka välbefinnandet bland befolkningen. Premiäreministern sa under onsdagen att ”lycka i Förenade Arabemiraten är inte bara något vi hoppas på, vi inför nu planer, projekt och program för att det ska hända”.

Sedan tidigare är vi i Global Happiness Organization en stor samarbetspartner till Förenade Arabemiraten. Detta i syfte att hjälpa dem åstadkomma sina mål.

Ludvig Lindström

Vänsterpolitik bättre för lyckan?

måndag, december 7th, 2015

Samhällen ledda av regeringar som är vänster eller liberala har den högsta livstillfredsställelsen bland sina medborgare (det kontrolleras för andra faktorer). Detta enligt Benjamin Radcliff, professor i statsvetenskap vid University of Notre Dame i Indiana.

Läs mer i hans uppsats ”A happy state”.

Ludvig Lindström

Lycka minskar främlingsfientlighet

onsdag, juli 2nd, 2014

Främlingsfientligheten är på stark frammarsch i Europa och i Sverige har Sverigedemokraterna (SD) och Svenskarnas parti (SvP) vind i seglen. SvP jobbar hårt för att etablera sig i politikens finrum och för några dagar sedan höll partiledaren tal på politikerveckan i Almedalen . Tusentals motdemonstranter var på plats och visade sin avsky. Vid sina manifestationer får partiets aktiva ständigt känna på det psykiska våldet och många av dem drabbas ibland även av fysiskt våld.

Som en motvikt till detta lånade vi i Global Happiness Organization idag ut gratis lyckocoacher till lyckotörstande almedalsbesökare. Vi  erbjöd allt från arbete med personliga styrkor och talanger till motivation, positivt tänkande och visioner om framtiden. Tanken är att lyckocoachningen ska bli en stående punkt under varje Almedalsvecka. Att jobba för ett ökat välbefinnande för alla är nämligen ett effektivt sätt att skapa ett mer tolerant samhälle.

För frågan är hur verkningsfulla dessa, ofta hatiska, motdemonstrationer egentligen är för att minska främlingsfientligheten och skapa ett humanare Sverige. Forskning visar att etniska nationalister generellt sett är olyckligare än andra. Invånare som inte mår bra riskerar att i högre utsträckning kräva främlingsfientliga lösningar på svåra politiska frågor.

Det är inte så konstigt att stödet för nationalistiska och främlingsfientliga partier har ökat i Europa med tanke på den stora ekonomiska kris som vi gått igenom. I länder med oroliga medborgare skapas en grogrund för dessa.  Att ”bota” de främlingsfientliga symptomen med mer konfrontation och mer hat är inget som ligger i linje med vad forskningen säger. Forskning pekar istället på att den som mår bra är mer benägen att göra bra för andra och att tolerans gentemot minoriteter kräver en hög mellanmänsklig tillitsnivå.

Paroller som “inga nazister på våra gator” och ”Antifascism är självförsvar” kan leda till att nationalister känner sig än mer exkluderade och utsatta och göra att partier som SvP bara fortsätter att växa.

Jag tror att ett samhälle som aktivt arbetar för att förbättra livsförhållandena för alla, även de med obehagliga åsikter, har större förutsättningar att få bukt med främlingsfientlighet och rasism.

Ludvig Lindström

Toppkandidater vill ha europeiskt lyckoindex

fredag, maj 23rd, 2014

Happy EU

EU-valet närmar sig och det kanske inte är helt lätt att avgöra på vilket parti och/eller kandidat man ska lägga sin röst på.

Vi i Global Happiness Organization har inför valet genomfört en enkätundersökning bland EU-parlamentskandidater ibland annat Sverige, Tyskland och Frankrike.

Till vår stora glädje fann vi att en majoritet i samtliga länder var positiva till att BNP kompletteras med ett lyckoindex som mäter välbefinnandet hos befolkningen i Europeiska Unionen. I Sverige ville hela åtta av tio kandidater detta. Mest positiva till lyckoindexet var Miljöpartiets kandidater där samtliga svarande ville införa ett sådant.

Tvärvetenskaplig forskning visar att lycka och rikedom endast korrelerar till en viss grad. I västvärlden har lyckoökningen i princip avstannat de senaste årtiondena, trots en hög ekonomisk tillväxt. Det är därför viktigt att byta fokus – från ett tillväxtfokus till ett välbefinnandefokus.

Undersökningen visade även att en majoritet av de svenska kandidater som svarade skulle önska att EU arbetar för att en deklaration om djurs rättigheter läggs in i Förenta Nationernas stadgar. De var även positiva till att lägga politiska förslag som ger ekonomiska eftergifter för nuvarande generationer om det skulle säkerställa en hög livskvalitet och välbefinnande för kommande generationer.

Glöm nu inte att rösta på söndag om ni inte redan har gjort det.

Ludvig Lindström

Nationella välbefinnandemått — Storbritannien visar vägen

fredag, juli 27th, 2012

För drygt ett år sedan började Office of National Statistics — Storbritanniens motsvarighet till Statistiska centralbyrån — att inkludera frågor om subjektivt välbefinnande i deras nationella socioekonomiska undersökning Annual Population Survey (APS). Detta är ett led i ett mer omfattande projekt som syftar till att utveckla nya (både objektiva och subjektiva) mått på det nationella välbefinnandet. Häromdagen släpptes en rapport med en översiktlig och lättfattlig genomgång av det första årets dataskörd. Projektet är fortfarande på experimentstadiet och rapporten uppmanar till och med folk att höra av sig om man har några synpunkter.

Ett urval av ca 165 000 (!) britter från 16 år och uppåt har fått svara på fyra frågor gällande livstillfredsställelse, meningsfullhet och huruvida de kände sig glada eller ängsliga under gårdagen:

• Overall, how satisfied are you with your life nowadays?
• Overall, to what extent do you feel the things you do in your life are worthwhile?
• Overall, how happy did you feel yesterday?
• Overall, how anxious did you feel yesterday?

Svaren har angetts på en skala mellan 0 (”not at all”) och 10 (”completely”). Tanken är att frågorna ska spegla olika perspektiv på välbefinnande — det evaluativa, det eudaimoniska och det affektiva. I praktiken visar det sig att de olika måtten ger en relativt samstämmig bild.

På det stora hela är britterna ett välmående folk. 76% procent uppger en livstillfredsställelse på 7 eller mer och motsvarande siffror för meningsfullhet och huruvida man kände sig glad under gårdagen är 80% och 71%. Å andra sidan upplever 7% av respondenterna, vilket inte är en obetydlig andel, en mycket låg livstillfredsställele (0-4). 22% uppger dessutom att de kände sig mycket oroliga under gårdagen (‘6’ eller högre), även om jag personligen tycker att detta mått är lite svårare att tolka.

De flesta samband som presenteras i rapporten kommer inte som någon överraskning för den som är bekant med lyckoforskningen. Exempelvis finner man att gifta och samboende personer upplever högre välbefinnande än singlar, änkor och frånskilda; att låg självskattad hälsa och arbetslöshet är förknippat med lägre välbefinnande; att välbefinnandet är u-format över livscykeln; och att könsskillnaderna är små eller obefintliga. Ett mindre dokumenterat samband gäller välbefinnande och (självrapporterad) etnicitet. Störst är skillnaden mellan vita och svarta — de förras livstillfredsställelse är i genomsnitt 0.7 skalsteg högre. Detta kan jämföras med en skillnad på ca 1 skalsteg mellan arbetande och arbetslösa, eller en skillnad på 0.3 skalsteg mellan de som blev intervjuade via telefon och de som blev intervjuade ansikte-mot-ansikte.

Ett frågetecken, som också nämns i rapporten, är i vilken mån självrapporterade svar är jämförbara mellan olika befolkningsgrupper, med tanke på tänkbara skillnader i uttryckssätt och normer. Den typ av mått som används har förvisso validerats i en rad psykologiska studier — vid en jämförelse av olika individer korrelerar självrapporterat välbefinnande t.ex. med benägenheten att le och andra personers skattningar. Mig veterligen fokuserar dock dessa studier på validiteten mellan individer, snarare än mellan grupper.

Framöver vore det även önskvärt om surveysvaren från APS kompletteras med välbefinnandemått baserade på andra metoder. Exempel på sådana mått är momentant välbefinnande (”här-och-nu”) och expertbedömningar av psykologer. ONS har tagit ett första viktigt steg, men på sikt tror jag att det krävs en ännu bredare ansats för att skapa riktigt slagkraftiga, policyvägledande indikatorer på subjektivt välbefinnande.

Vi får hoppas att Sverige följer Storbritanniens goda exempel och börjar ta tempen på folkets självupplevda välbefinnande. Motsvarigheter till välbefinnandefrågorna ovan skulle exempelvis kunna inkluderas i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Kanske är det fler än jag som tycker att det vore mer intressant med ökad kunskap om folks livstillfredsställelse, snarare än om deras svampplockarvanor och teaterbesök?

ONS-rapporten uppmärksammas även av The Economist.

Martin Berlin

Lyckopolitik

onsdag, april 11th, 2012

Nu finns ett utförligt skriftligt referat och hela frukostseminariet om lyckopolitik som vi var med och bjöd in till att se här. Rekommenderas!

FN för lycka

måndag, mars 26th, 2012

FN:s generalförsamling vädjar (på initiativ av Bhutan som redan prioriterar Gross National Happiness) enhälligt till medlemsländerna att mäta och prioritera lycka istället för att ensidigt mäta och sträva efter ökad BNP. Världens länder vädjar till världens länder alltså 🙂

Hör gärna av dig till regeringen och fråga hur det går.