Archive for the ‘Lycka och aktiviteter’ Category

Världens lyckligaste DJ?

söndag, januari 16th, 2011

Många känner sig inte säkra på att leva vidare efter döden. Är det då inte lite märkligt att inte fler tar ut svängarna som mannen nedan? (enligt egen utsago är han inte drogpåverkad)

Tyvärr har inte några vetenskapliga undersökningar kunnat göras på just den här typen av beteende, eftersom det statistiska underlaget har varit för litet ;)

Dock har klippet ovan givit upphov till en hel del uppföljare och parodier. Vad sägs till exempel om polka-versionen:

Eller matchande hysteriskt tempo:

Bra motion får han på köpet. Kanske något att pröva själv, eller vad tror ni?

Göran Hådén

Även ett falskt leende kan ge äkta lycka!

onsdag, oktober 6th, 2010


När du är glad så ler du, men du kan även bli glad av att le! Forskning visar att ett falskt leende kan ge äkta lycka och därmed automatiskt övergå till ett äkta leende. I alla fall om du har hög emotionell empati, vilket även medför att du omedvetet härmar andras miner i stor utsträckning.

Att dina miner kan påverka ditt humör kallas facial feedback-teorin. Psykologen Per Andréasson ligger bakom en ny avhandling om detta som precis publicerats vid Uppsala universitet.* Per intervjuas om avhandlingen här.

Bland annat tyder Andréassons avhandling på att den negativa effekten av ett argt ansiktsuttryck gäller de allra flesta, medan den positiva effekten av ett glatt ansiktsuttryck endast gäller människor med hög emotionell empati.

På bilderna ovan visar Per Andréasson det klassiska testet av hur hållandet av en penna ger olika miner som på olika sätt påverkar humöret.

Rimligen har vissa människor sedan urminnes tider själva upptäckt att ett falskt leende kan vara en fantastisk genväg till välbefinnande. Darwin skrev på 1800-talet att ”en emotion förstärks om man fritt ger uttryck för dess yttre tecken”.** Decennier av forskning har bekräftat den bilden.***

Kunskapen om facial feedback utvecklas dock kontinuerligt. I ett test med tio kliniskt deprimerade kvinnor i olika åldrar där varken läkemedel eller psykoterapi hjälpt dem, så blev 9 av 10 av med sin depression efter att deras sorge- och ilskerynkor tagits bort med botox! Den tionde blev mindre deprimerad.**** Botox kan dock minska din empati.

Kunskapen kring facial feedback skulle kunna tillämpas mycket mer än idag – det är ju faktiskt världens enklaste lyckotips! Så testa ofta att verkligen le med hela ansiktet. För mig ger det stor effekt, men som sagt – det verkar tyvärr inte fungera för alla.

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , , psykisk ohälsa, , ,

* Andréasson, P. (2010). Emotional Empathy, Facial Reactions, and Facial Feedback. Uppsala universitet.

** Darwin, C.R (1896). The Expression of Emotions in Man and Animals. New York: Appleton. Sida 365.

*** Lyubomirsky, S. (2008). Lyckans verktyg – en vetenskaplig guide till lycka. Stockholm: Natur & Kultur. Sida 235-238.

**** Finzi, E. & Wasserman, E. (2006). Treatment of depression with botulinum toxin A: A case series. Dermatologic Surgery, 32: 645-650.

Senare skoldagar kan öka lyckan

tisdag, juli 6th, 2010

Samhället är idag anpassat till de cirka 15 procent av befolkningen som är morgonmänniskor. B-samfundet är en förening som finns för att verka för ett samhälle där ingen ska diskrimineras på grund av sin medfödda dygnsrytm. Det gäller förstås inte bara skolor, utan överallt. Ett enkelt sätt att öka lyckan, bekräftar en ny studie.

Läs mer här och här. Sömntips i allmänhet finns här.

Referens:
Owens, Belon, Moss. Impact of Delaying School Start Time on Adolescent Sleep, Mood, and Behavior. Arch Pediatr Adolesc Med. 2010;164(7):608-614.

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , , , , ,

Vilken vinnare i herrfotbolls-VM ökar lyckan mest?

fredag, juni 11th, 2010

För första gången i detta årtusende spelas nu herrfotbolls-VM utan svenskt landslag. Vilsna fotbollsälskare frågar sig vilka de ska heja på istället. Kanske det land vars seger vore bäst för lyckan i världen? 🙂

Alla 32 länder som deltar finns här. Låt oss analysera vad en seger i turneringen skulle innebära för två av dessa länder:

USA har flest invånare av alla länder som deltar, men invånarna bryr sig relativt lite om fotboll.

Å ena sidan är USA vana vid idrottsframgångar, vilket begränsar glädjen på grund av tillvänjningseffekten. Å andra sidan är de ovana vid just herrfotbollsframgångar.

VM-guld skulle säkert öka fotbollsspelandet i detta mäktiga land, och endast delvis på bekostnad av andra sporter. Låt oss därför anta att det skulle öka motionerandet i USA och det vore ju i alla fall bra för lyckan.

Å ena sidan kan det ju förstås vara bra för ett fattigt land att få något att glädja sig åt. Å andra sidan kan det hämma landets utveckling. Nordkorea är inte vana vid riktiga idrottsliga framgångar över huvud taget. Däremot matas ju invånarna ständigt med ”information” om hur bra det går för landet, så frågan är om en äkta framgång skulle märkas så mycket mer?

Ytterligare en faktor som kan påverka är hur mycket människor globalt vill att ett visst land ska vinna.

MEN
Vilka vi svenskar sitter hemma och hejar på, påverkar ju rimligen inte vem som vinner. Därför kan vi med gott samvete sitta och hoppas på precis vad som helst! Dessutom så är ju vår lyckonivå väldigt snart tillbaka på samma nivå som förut, oavsett vem som vinner. Vid behov kan du annars läsa våra tidigare inlägg om hur man bäst hanterar motgång här 😉

Mycket nöje!

PS. För att sammanfatta mitt svar på frågan i rubriken: Jag vet inte. Har du någon teori? 🙂

PSS. DN låter meddela att tillväxten skulle gynnas mest om Tyskland vinner…

Göran Hådén

Intressant? Andra om , , samhälle, , ekonomi, ,

Media: ab123456 dn12 svd12 ex123

Är vi lyckligare på jobbet?

torsdag, maj 27th, 2010

work-stress

Enligt tidningen Chef visar en ny studie från Eurofond att vi är gladare på jobbet än i hemmet. Mycket märkligt eftersom alla tidigare studier av momentant välbefinnande under olika aktiviteter visat att människor i genomsnitt mår sämre på jobbet än i hemmet. Något verkar lurt. Om man tittar på Eurofonds studie förstår man varför. De har redovisat det vanliga sambandet mellan arbetslöshet och livstillfredsställelse, där arbetslösa är mindre nöjda med livet än personer i förvärvsarbete. Av detta kan man dock inte dra slutsatsen att människor är lyckligare på jobbet än på fritiden.

Tidigare studier har ju visat att den huvudsakliga förklaringen till varför arbetslösa är missnöjda med livet beror på sociala normer och att de värderar sitt liv som sämre trots att de mår ungefär lika bra i vardagen som personer med ett förvärvsarbete. Vidare, bland de som jobbar är välbefinnandet systematiskt högre under helger och kvällar, inte under arbetstiden.  För en genomgång av några tidigare studier se: http://www.lyckobloggen.se/?p=1580 och http://www.lyckobloggen.se/?p=1303

Filip Fors

Varsågod, en flOw-upplevelse ifall det faller i smaken!

onsdag, maj 26th, 2010

Bild 1

Forskningen om välmåendet och optimala tillstånd har lett till formulerandet av vad vissa* kallar det ultimata tillståndet; Flow.

Mihály Csíkszentmihályi (uttalas Cheek-Sent-Me-High) myntade begreppet i sin bok, Flow: The Psychology of Optimal Experience, nästan tio år innan positiv psykologi grundandes som fält. Mihály är en god vän och samarbetspartner med M. Seligman och tillsammans är de två av de mest inflytelserika personerna inom området.

Några tumregler för att uppleva Flow:

  • Balansera din upplevda kontroll med utmaningen
  • Organisera så du har tydlig, förståelig och direkt feedback på dina handlingar
  • Se till att ha tydliga mål
  • Respektera ditt flow – låt inget störa dig och undvik multi-tasking

Når du tillståndet så väntar en förvriden tidsuppfattning, avsaknad av självreflektion och kroppsliga begär m.m.

Ovanstående riktlinjer är vitala för att vi ska bli slukade av, och engagerade i, vårt arbete. Företag runt om i världen, och här hemma (t ex Green Cargo & Ericsson), arbetar aktivt med att forma arbetsuppgifter för att öka Flow, ofta med häpnadsväckande goda resultat – som att gå med vinst för första gången på 125år för Green Cargo. Något som ledningen sagt berodde delvis på integreringen av Flow i arbetet.

En vanlig missuppfattning kring Flow är att det innebär någon typ av konstruktiv eller moraliskt positiv handling – Csíkszentmihályi menar istället att tillståndet kommer oavsett om handlingen är destruktiv eller konstruktiv; en musiker likväl en inbrottstjuv upplever det. Hur man interagerar med omgivningen är orsaken till Flow, inte om handlingen ses som bra eller dålig.

Är du sugen (och har tid) att tappa bort dig i Flow så kör hårt! Testa flOw – ett gratis spel utvecklat speciellt för att skapa just det tillståndet!

(VARNING angående flOw: Tidsuppfattningen kan bli så pass förvriden att du råkar fastna utan att veta om det!)

Detta inlägg är en liten del av den kurs Lyckoaktivist.se håller för arbetsgrupper och privatpersoner intresserade av positiva resultat i arbetet och livet genom tillämpning av verktyg från positiv psykologi och lyckoforskningen.

Erik Fernholm

Lyckoaktivist.se

*Csíkszentmihályi, M (1997). Finding flow: The psychology of engagement in everyday life. New York: Basic Books.

*Csíkszentmihályi M., & Hunter, J (2003). Happiness in everyday life: The uses of exerience sampling. Journal of Happiness Studies, 4, 185-199.

Långtidsarbetslösa upplever INTE ett lägre välmående i vardagen?

torsdag, mars 25th, 2010

Ett av de mest stabila resultaten i lyckoforskningen är arbetslöshetens negativa effekter på livstillfredsställelsen. Arbetslösa är i genomsnitt betydligt mindre nöjda med livet, det säger sig heller inte vara lika lyckliga som människor som har ett förvärvsarbete. Grafen nedan visar även att arbetslösa män i Tyskland i genomsnitt inte har anpassat sig till arbetslöshet fem år efter att de blev arbetslösa. Förvärvsarbetet har med andra ord en stor betydelse för hur människor i allmänhet värderar sitt liv.

unemployment

Man kan fråga sig om grafen ovan även är representativ för de arbetslösas välmående i vardagen? I en ny tysk studie försökte man undersöka den frågan. Två grupper intervjuades, personer med ett förvärvsarbete och personer som varit arbetslösa under en längre tid ( i genomsnitt ca 4 år). Sammantaget fick över 1000 individer noggrant fylla i vilka aktiviteter de ägnat sig åt under dagen, hur lång tid de ägnade sig åt varje aktivitet samt hur intensivt de upplevde olika positiva och negativa känslor vid aktiviteterna. Vid sidan om detta fick intervjupersonerna även bedöma hur nöjda de var med livet. Som väntat var de arbetslösa betydligt mindre nöjda med livet, på en skala mellan 0 till 10 var genomsnittet för de som arbetade 7,1 och för de långtidsarbetslösa 4,6. Tittar man på mängden positiva och negativa känslor de både grupperna upplevde under dagen fanns det dock inga skillnader. De summerade välmåendet var alltså lika högt för båda grupperna.

Förklaringen ligger i tidsanvändningen. Individer som förvärvsarbetar har högre välmående på kvällar och helger, men de arbetslösa kompenserar detta genom att ha roligare på vardagarna. Forskarna fann även något de kallar ”the saddening effect”, de flesta aktiviteter upplevs inte som lika njutningsfulla för de arbetslösa i jämförelse med den arbetande gruppen. Antagligen på grund av den positiva kontrasteffekt som ett arbete ger till olika ”fritidssysslor” samt tendensen till hedonisk anpassning. De arbetslösa ägnar mer tid åt njutningsfulla aktiviteter men ju längre tid man ägnar åt en rolig aktivitet desto tråkigare blir den. Tabellen nedan visar att de arbetslösa njuter mindre av nästan alla aktiviteter, såväl TV-tittande, som måltider, läsning och promenader. Men de njuter ändå mer av dessa aktiviteter än vad den arbetande gruppen njuter av arbetet. Summerar man dagen för de båda grupperna blir det i slutändan ingen skillnad i totalt välmående. Hur arbetslöshet påverkar individens lycka beror alltså på vilken typ av lycka man syftar på. För livstillfredsställelsen har det en starkt negativ effekt men för vardagsvälmåendet är betydelsen mycket mindre, studien tyder på att den kanske till och med är obefintlig för de flesta människor.

unemployment_affect
Källa: Knabe, Andreas, Raetzel, Steffen, Schöb, Ronnie and Weimann, Joachim. (2009) Dissatisfied with Life, but Having a Good Day: Time-Use and Well-Being of the Unemployed(April 1, 2009). CESifo Working Paper Series No. 2604.
—————————————————–

Filip Fors (www.filipfors.se)

”Goda” livsvillkor och lycka (del 2): Tidsanvändning och aktiveringsgrad

tisdag, mars 23rd, 2010

1197375_f520
I en post från förra veckan gick jag kort igenom att lyckoforskningens senaste resultat tyder på att ”Gynnsamma” livsvillkor har avsevärt större betydelse för hur människor värderar sina liv i jämförelse med hur de mår från ögonblick till ögonblick i vardagen. När Kahneman m fl analyserade skillnaden mellan de två lyckomåtten förklarade yttre livsvillkor ungefär 10 gånger mer av variationen i livstillfredsställelse i jämförelse med välmående. Vad kan då förklara dessa resultat? Kahneman m. fl. Ger flera olika förklaringar som alla till viss del verkar rimliga:

– När vi tänker på våra liv väger vi delvis in hur har det ur en yttre synvinkel och inte bara hur vi känner oss. Markörer för framgång i samhället såsom en hög inkomst eller en kärleksrelation är något som människor delvis riktar uppmärksamheten mot när de bedömer hur nöjda de är med livet.

– Eftersom vi sällan tänker på våra yttre levnadsvillkor i vardagen har vår yttre situation inte någon större betydelse för hur vi mår ögonblick från ögonblick (givet att våra basala behov är uppfyllda). Som Kahneman själv säger: ”När jag tänker på min nyinköpta Lexus mår jag bra men jag tänker väldigt sällan på den”. Människor som bor i Kalifornien är inte lyckligare än människor som bor i Ohio trots att både Karliforniaborna och Ohioborna tror att det soliga Karliforniavädret ’påverkar välbefinnandet positivt. Förklaringen är enkel, Karliforniaborna tänker sällan på vädret i vardagen eftersom de vant sig vid det, de är precis som Ohioborna upptagna med livets vardagsbestyr.

– ”Gynnsamma” livsvillkor påverkar hur vi använder vår tid och ger fördelar såväl som nackdelar. Individer med gynnsamma yttre villkor använder inte sin tid till mer njutningsfulla aktiviteter. I USA spenderar ex. höginkomsttagarna mer tid på att arbeta och att pendla till jobbet än låginkomsttagarna. Individer med en partner spenderar i genomsnitt mindre tid på att umgås med vänner än singlar. Fördelarna och nackdelarna med dessa livssituationer tar i genomsnitt ut varandra.

– Den yttre livssituationen har större betydelse för känslornas aktiveringsgrad än deras valens (hur positivt respektive negativt känslorna upplevs). Människor med gynnsamma livsvillkor lever mer aktiva liv. De spenderar mer tid med att arbeta och något mer tid på aktiva fritidssysslor och mindre tid på TV-tittande (iaf i USA). Dessa aktiviteter medför att de upplever högaktiva känslor som stress (negativt) och engagemang (positivt) oftare än människor med mindre gynnsamma livsvillkor. Ett aktivt liv är ett tillfredsställande liv – kanske på grund av hög måluppfyllelse och känslan av att sträva framåt – även om det inte nödvändigtvis leder till mer positiva känslor och mindre negativa känslor. Ett aktivt liv medför även att vi får mer minnesvärda stunder att minnas tillbaka på när vi tänker på livet. Ett fallskärmshopp varar bara några minuter och dess betydelse för summan av alla våra positiva ögonblick över hela livet är kanske som en sandkorn i sahara, men det är knappast så vi uppfattar saken när vi tänker tillbaka på händelsen. I vårt minne spelar kontraster och ”häftiga” händelser en stor roll, hur lång tid dessa händelser varade spelar en mindre roll för vilken vikt vi tillskriver dem i livet. Likaså spelar känslan av att uppnå framgång på olika (status)områden i livet förmodligen en viss roll. Kanske för att vi evolutionärt är ”programmerade” för att sträva efter ”världslig framgång” även i de fall detta inte skänker oss mer njutning.


Kahnemans slutsats är att vi står inför en potentiell konflikt mellan de två lyckotyperna. Vill vi prioritera summan av vårt välbefinnande från ögonblick till ögonblick eller skapa en ”snygg” livsberättelse som gör att vi blir mer nöjda med livet när vi då och då tänker på det? Om vi prioriterar livsberättelsen verkar det för många människor vara viktigare med pengar och att ha en partner i jämförelse om vi prioriterar vårt välmående från ögonblick till ögonblick. Vad prioriterar du, och varför? 🙂

screen
Källa:
E Diener, JF Helliwell, D Kahneman Eds. (2010) International Differences in Well-Being
———————
Filip Fors

Är bilen en pina?

onsdag, mars 10th, 2010

sadcar

Råkade idag komma över den här studien, publicerad på Svenska Dagbladet i november 2008: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stall-bilen-bli-lycklig_2047213.svd

Den säger att vi blir lyckligare av att ställa bilen och istället ta bussen eller gå. Spontant tycker jag det känns väldigt konstigt, men jag har aldrig haft någon bil så jag har inte riktigt något att jämföra med. Någon som gjort sig av med bilen och känt lyckoruset komma smygande? 🙂

Ludvig Lindström

Välbefinnandet under olika aktiviteter i Frankrike och USA – I Frankrike njuter man oftare av maten?

onsdag, januari 27th, 2010

I ett tidigare inlägg berättade vi här på bloggen om en ny studie där det momentana välbefinnandet mäts i Frankrike, USA och Danmark. Tyvärr finns mer omfattande data för de danska kvinnorna ännu inte tillgängligt. Däremot finns data för de Franska och Amerikanska kvinnorna. Nedan följer en tabell med U-index för olika aktiviteter. U-index är som vi skrivit tidigare ett mått på hur stor del av tiden som en negativ känsla är mer framträdande än någon positiv känsla. I tabellen kan man t ex se att negativa känslor var mer framträdande än positiva endast vid 9 procent av all tid som de franska kvinnorna spenderade vid matbordet. Ungefär samma U-index vid måltider,  ca 10 procent, har de amerikanska kvinnorna,. Man kan även notera att negativa känslor är mer framträdande än positiva känslor i över 25 procent av tiden på arbetet för både de amerikanska och franska kvinnorna. Allt som allt är det är slående hur lika välbefinnandetmönstret ser ut mellan de olika länderna. Ett undantag är den tid som spenderas på barnpassning, av någon anledning verkar dessa stunder vara betydligt mer angenäma för de franska kvinnorna.

Sammantaget har de franka kvinnorna ett något lägre U-index. En av flera tänkbara förklaringar är att de franska kvinnorna i högre grad njuter av maten när de äter. De amerikanska kvinnorna riktar alltså ofta uppmärksamheten mot andra saker samtidigt som de äter (Telefon, TV?). ”A striking difference in the time spent eating (117 min vs 52min) is mainly due to differences in the attention paid to that activity. Episodes in which eatingwas mentioned covered almost as much of the day in Columbus (17.1%) as in Rennes (20.8%),but eating was more often focal for the French (56% vs 30%). ”.

Känner du igen dig i mönstret? Vilka aktiviteter mår du bäst av? 😀

fr_us_index

Källa: Alan B. Krueger m fl (2009) Time Use and Subjective WellBeing in France and the U.S, Social Indicators Research.

 Filip Fors