Arkiv för kategori ‘Nyheter’

Global Awareness in Action

fredag, 23 oktober, 2015

Den 6-8 oktober hölls den sista internationella Global Awareness in Action (GAIA)-konferensen. Denna gång hölls den i Malmö och jag representerade Global Happiness Organization (GHO).

I projektet GAIA har Malmö stad och GHO samarbetat med tre andra europeiska städer för att hitta nya sätt att arbeta med hållbar utveckling och beteendeförändring.

Ett av projekten där GHO var särskilt inblandade var Lyckoguiden som presenterades under Malmöfestivalen 2014. Ta del av guiden HÄR.

Ludvig Lindström

Den tid vi lever i är den bästa någonsin

måndag, 5 oktober, 2015

Glad jord

Visste du att den tid vi lever i är den bästa någonsin? Människor världen över låter vaccinera sina barn i större utsträckning än tidigare, antalet läskunniga ökar, livslängden stiger och det generella måendet är bättre än någonsin. Totalt sett har det subjektiva välbefinnandet i världen ökat sedan mätningarna av det kom igång på allvar i början av 1980-talet.

Sedan början av 1990-talet har andelen extremt fattiga i världen halverats. Denna utveckling saknar motstycke i historien, ändå är det få som känner till den. Enligt en undersökning genomförd av Svenska FN-förbundet kände inte ens en av tio tillfrågade svenskar till det. Istället tror nästan två tredjedelar tvärtom, att andelen extremt fattiga i världen har ökat.

Detta är lite av det som jag skriver om i en debattartikel i Sydsvenskan, publicerad för några dagar sedan.

Det finns givetvis fortfarande flera stora problem att lösa i världen, till exempel klimathotet och att många djur behandlas på ett vedervärdigt sätt. Men en felaktig och negativ världsbild är inte en fördel. Ska världen bli en ännu bättre plats att leva på behöver medier, politiker och alla andra, i betydligt högre utsträckning, lyfta fram de positiva saker som sker, både i Sverige och i omvärlden.

Vad tycker du? Borde fler positiva nyheter lyftas fram i media?

Ludvig Lindström

Nu pratar GHO arabiska

tisdag, 27 januari, 2015

uae face

På söndag tar vi i Global Happiness Organization ett stort kliv ut i det okända. Då öppnar vi nämligen upp vår verksamhet i Förenade Arabemiraten.

Det är ett land som inte ännu är en demokrati utan brukar benämnas som en monarki med president. Presidenten väljs av landets sju emirat (delstater) som är ärftliga monarkier. Politiken i landet kan liknas vid elitism. Ungefär 10-15% av befolkningen är medborgare och har privilegier som garanterar rikedom och skydd i domstol. Den övriga befolkningen har uppehållstillstånd och är ej medborgare och har mindre rättigheter om hen är i konflikt med en medborgare.

Samtidigt har Förenade Arabemiratens ledare en vision om att öka välbefinnandet för sina invånare vilket gör att potentialen för oss i GHO att nå en positiv påverkan är stor.

I senaste FN-rapporten ”World Happiness Report” rankas Förenade Arabemiraten som nummer 14 bland de lyckligaste länderna i världen. Landets ledning har som mål att blir ett av världens tio lyckligaste länder.

GHO kommer att hjälpa till med att sprida lyckoforskningens rön till allmänhet, institutioner och till de styrande.

En minst sagt spännande utmaning.

Ludvig Lindström

Regeringen låter utreda alternativa välfärdsmått

onsdag, 4 juni, 2014

I dagarna meddelade regeringen att man tillsatt en utredning om alternativa mått på utvecklingen av livskvaliteten i Sverige. Uppdraget är synnerligen brett och innefattar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter på välfärd, men särskilt värt att notera för den här bloggens läsare är att även subjektiva perspektiv på välbefinnande, d.v.s. lyckomått, skall beaktas.

Utredaren som tilldelats uppdraget är Robert Erikson, professor i sociologi vid SOFI, Stockholms universitet (där även undertecknad huserar). Med tanke på det breda uppdraget, och att Robert (som är en mycket välmeriterad forskare) främst arbetat med olika objektiva välfärdsindikatorer, skall det bli intressant att se hur stort utrymme det subjektiva perspektivet får. Den 1 juni 2015 lär vi få veta, för det är då utredningen skall vara klar.

Hur som helst är det mycket glädjande att regeringen är öppen för den här typen av perspektiv, och jag får även passa på att påminna om Filips rapport på samma tema, på uppdrag av Framtidskommissionen. Se även mitt tidigare inlägg om Storbritanniens initiativ att mäta nationellt välbefinnande.

Martin

Så blir du lycklig – och så blir du det inte

torsdag, 31 oktober, 2013

erik_1096734pkompass_1088498p

Lyckobloggen tipsar!

Erik Fernholm berättar om lycka och lyckoforskning i en artikel-serie i Svenska Dagbladet, med en guide till ökat välbefinnande på 14 delar.

Viktigast och mest grundläggande enligt lyckoforskningen är att leva i linje med våra värderingar, möjligheter att utveckla vår potential samt att skapa mer meningsfullhet och gemenskap i våra liv.

Världens första smiley kan komma från Sverige

lördag, 5 oktober, 2013

firstsmiley

I utgrävningarna vid Gnistahögen i Uppsala har ett spektakulärt fynd gjorts. Där har man nämligen hittat vad som skulle kunna vara världens äldsta smiley – en glad figur som träder fram i en spelbricka tillverkad av ben.

Upplandsmuseets arkeologer har av de fynd som gjorts vid Gnistahögen, en gravhög från järnåldern, konstaterat att det med stor sannolikhet var en rik man som begravdes där i slutet av 500-talet. På hans gravbål har mannens anhöriga lagt ner personliga tillhörigheter såsom kläder, vapen och spelpjäser.

Det här skriver Upplandsmuseet i ett pressmeddelande. Häftigt, eller hur?

Ludvig Lindström

Goda nyheter om Good News Magazine

torsdag, 19 september, 2013

2964730_520_292

 

Som ni säkert vet fick Daniel Mendoza och Good News Magazine GHO’s pris för bästa lyckofrämjare i våras (läs mer här).

För några veckor sedan nåddes vi däremot av den dåliga nyheten att magasinet var nedläggningshotat. I en modig status-uppdatering på Facebook kallade Daniel Mendoza på stöd att från alla som tror på att goda nyheter gör skillnad i världen, att teckna prenumerationer för att magasinet ska kunna överleva.

Nyligen kom den väldigt goda nyheten från Good News Magazines att tidningen är räddad, dom skriver:

”Den tacksamhet jag och mina kollegor känner för det stöd vi fått och fortsätter att få kan inte uttryckas i ord. Så nu satsar vi allt på att se till att det nummer som ges ut i oktober är vårt absolut bästa!”

Västerås tidning skriver också att Good News Magazine numera är det näst största FB-magazinet i Norden med över 45000 gillare. På tal om good news!

Ps. Det ryktas dessutom om att Good News Magazine kommer att bli årets julklapp ;)

Läs mer om hur lyckoforskning relaterar till goda nyheter här.

 

Anna Gordh Humlesjö

Intressant användning av lyckoforskning?

torsdag, 12 september, 2013

Idag skriver DN om att forskare i Storbritannien utvecklat ett verktyg för att läsa av stämningar i ett land genom att analysera känslorelaterade ord i Twitter-inlägg. En tänkbar användning av denna information, som nämns, är att det ska gå att upptäcka (och kanske förebygga) våldsamma upplopp.

DN ger tyvärr (vilket är alltför vanligt) ingen källa eller länk till projektet, men jag tycker att det låter som en intressant och annorlunda tillämpning av lyckoforskning. Större delen av lyckoforskningen är ju annars mest fokuserad på att mäta välbefinnande (och dess bestämningsfaktorer) för att man är intresserad av välbefinnandet i sig, men här rör det sig alltså istället om en mer instrumentell användning, där syftet verkar vara att förutsäga något annat fenomen (som förvisso kan ha effekter på folks välbefinnande).

Huruvida dessa prediktioner faktiskt fungerar är förstås en öppen fråga, men det går att dra paralleller till hur man inom epidemiologi har använt statistik över Google-sökningar för att förutspå exempelvis influensautbrott.

Om syftet däremot är att använda informationen för att mäta nationellt välbefinnande, så är metoden desto mer tveksam — dels för att urvalet inte är representativt och dels för att automatisk klassificering av känsloord med nödvändighet blir väldigt trubbig och okänslig för sammanhanget. Om detta har Filip skrivit om tidigare här på Lyckobloggen, men i det fallet gällde det Facebook och inte Twitter.

Martin Berlin

Nationella välbefinnandemått — Storbritannien visar vägen

fredag, 27 juli, 2012

För drygt ett år sedan började Office of National Statistics — Storbritanniens motsvarighet till Statistiska centralbyrån — att inkludera frågor om subjektivt välbefinnande i deras nationella socioekonomiska undersökning Annual Population Survey (APS). Detta är ett led i ett mer omfattande projekt som syftar till att utveckla nya (både objektiva och subjektiva) mått på det nationella välbefinnandet. Häromdagen släpptes en rapport med en översiktlig och lättfattlig genomgång av det första årets dataskörd. Projektet är fortfarande på experimentstadiet och rapporten uppmanar till och med folk att höra av sig om man har några synpunkter.

Ett urval av ca 165 000 (!) britter från 16 år och uppåt har fått svara på fyra frågor gällande livstillfredsställelse, meningsfullhet och huruvida de kände sig glada eller ängsliga under gårdagen:

• Overall, how satisfied are you with your life nowadays?
• Overall, to what extent do you feel the things you do in your life are worthwhile?
• Overall, how happy did you feel yesterday?
• Overall, how anxious did you feel yesterday?

Svaren har angetts på en skala mellan 0 (”not at all”) och 10 (”completely”). Tanken är att frågorna ska spegla olika perspektiv på välbefinnande — det evaluativa, det eudaimoniska och det affektiva. I praktiken visar det sig att de olika måtten ger en relativt samstämmig bild.

På det stora hela är britterna ett välmående folk. 76% procent uppger en livstillfredsställelse på 7 eller mer och motsvarande siffror för meningsfullhet och huruvida man kände sig glad under gårdagen är 80% och 71%. Å andra sidan upplever 7% av respondenterna, vilket inte är en obetydlig andel, en mycket låg livstillfredsställele (0-4). 22% uppger dessutom att de kände sig mycket oroliga under gårdagen (’6′ eller högre), även om jag personligen tycker att detta mått är lite svårare att tolka.

De flesta samband som presenteras i rapporten kommer inte som någon överraskning för den som är bekant med lyckoforskningen. Exempelvis finner man att gifta och samboende personer upplever högre välbefinnande än singlar, änkor och frånskilda; att låg självskattad hälsa och arbetslöshet är förknippat med lägre välbefinnande; att välbefinnandet är u-format över livscykeln; och att könsskillnaderna är små eller obefintliga. Ett mindre dokumenterat samband gäller välbefinnande och (självrapporterad) etnicitet. Störst är skillnaden mellan vita och svarta — de förras livstillfredsställelse är i genomsnitt 0.7 skalsteg högre. Detta kan jämföras med en skillnad på ca 1 skalsteg mellan arbetande och arbetslösa, eller en skillnad på 0.3 skalsteg mellan de som blev intervjuade via telefon och de som blev intervjuade ansikte-mot-ansikte.

Ett frågetecken, som också nämns i rapporten, är i vilken mån självrapporterade svar är jämförbara mellan olika befolkningsgrupper, med tanke på tänkbara skillnader i uttryckssätt och normer. Den typ av mått som används har förvisso validerats i en rad psykologiska studier — vid en jämförelse av olika individer korrelerar självrapporterat välbefinnande t.ex. med benägenheten att le och andra personers skattningar. Mig veterligen fokuserar dock dessa studier på validiteten mellan individer, snarare än mellan grupper.

Framöver vore det även önskvärt om surveysvaren från APS kompletteras med välbefinnandemått baserade på andra metoder. Exempel på sådana mått är momentant välbefinnande (”här-och-nu”) och expertbedömningar av psykologer. ONS har tagit ett första viktigt steg, men på sikt tror jag att det krävs en ännu bredare ansats för att skapa riktigt slagkraftiga, policyvägledande indikatorer på subjektivt välbefinnande.

Vi får hoppas att Sverige följer Storbritanniens goda exempel och börjar ta tempen på folkets självupplevda välbefinnande. Motsvarigheter till välbefinnandefrågorna ovan skulle exempelvis kunna inkluderas i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Kanske är det fler än jag som tycker att det vore mer intressant med ökad kunskap om folks livstillfredsställelse, snarare än om deras svampplockarvanor och teaterbesök?

ONS-rapporten uppmärksammas även av The Economist.

Martin Berlin

Ett historiskt lunchdisco

torsdag, 31 maj, 2012

Idag har det skrivits historia med Lunchbeat. Man kan säga att Lunchbeat nått ”the next level”. Det som började i ett garage i centrala Stockholm för nästan två år sedan, som ett initiativ från grundaren Molly Ränge, har spritt sig som en löpeld genom världen, och nu fortsätter det att växa.

Vad är lunchbeat? Det är en timmes club där man dansar tillsammans mitt på dagen mellan kl. 12-13 exakt. I konceptet ingår tillgång till lunch som man kan äta innan eller efter, men det finns en viktig regel: Om det är ditt första Lunchbeat så måste du dansa, och om det är ditt 2:a, 3:e, 4:e Lunchbeat så måste du dansa. Ni fattar grejen, på lunchbeat dansar man. Lunchbeat i Stockholm sker på Kulturhuset med över 500 besökare varje gång, men det sker återkommande på ett dussintal andra orter i Sverige. När världspressen i form av t.ex. BBC & The Guaridans började få nys om det hela spred det sig ännu mer, nästa onsdag är det premiär i New York City.

Men vad som var så speciellt idag? Jo, att 15 olika platser i Europa arrangerade lunchbeat samtidigt, bland annat Paris, Berlin, Manchester, Istanbul, Stockholm och Göteborg. Vartenda event har även live-streamat via Bambuser så att de gick att vara med på eventen var man än befann sig. Jag var själv på plats i Göteborg och de var verkligen världens drag på dansgolvet.

Men vad har Lunchbeat med lycka att göra? Mitt på ljusa dagen, så dansar människor och har kul och skrattar tillsammans och får en kreativitets-boost som håller i sig långt efteråt. Om inte detta är en global lyckoaktion så vet jag inte vad som är det. Från ett positiv psykologiskt perspektiv så skulle man kunna kalla Lunchbeat för en ”mini-semester”, ett avsteg från vardagen där vi tar oss långt utanför ”boxen” och vänder upp och ned på rutiner och får helt nya perspektiv på hur det är möjligt att skapa välbefinnande i livet, mitt i en arbetsvecka.

Håller du med, kan man se lunchbeat som en lyckoaktion? Och är det något du skulle vilja vara med på?
Vill du veta mer, kolla in på Lunchbeat.org för att finna ett lunchbeat nära dig, där finns även länkar till filmerna från Bambuser.

Anna Gordh Humlesjö