Svenska dagbladet och Psykologifabriken lanserar idag en lyckokompass, där ens val i olika vardagssituationer analyseras ur ett lyckoperspektiv. Testa och sprid!
Det kan vara svårt att helt kunna skriva under på svarsalternativen, men välj de som ligger närmast dig. Förvänta dig heller ingen övergripande analys på slutet.
Idag avslutades omröstningen där ni lyckobloggsläsare fick chansen att ange det parti som ni anser ha den bästa politiken för att skapa en lyckligare värld. Omröstningen som pågick i runt två och en halv månad samlade drygt 200 röster. En överlägsen vinnare blev Miljöpartiet på hela 58,82%. Hade partiet nått denna siffra i riksdagsvalet hade man alltså haft egen majoritet och varken behövt samarbeta med socialdemokrater eller vänsterpartister.
Tvåan Vänsterpartiet nådde upp i 11,76% och trean Moderaterna i 8,33%. Resten av partierna kom inte ens över riksdagens 4%-spärr, även om många balanserade på gränsen. Socialdemokraternas kräftgång i de senaste opinionsmätningarna verkar spegla av sig även i den här omröstningen. Partiet når bara upp till 3,43 %.
Resultatet i sin helhet:
Miljöpartiet 58.82%
Vänsterpartiet 11.76%
Moderaterna 8.33%
Sverigedemokraterna 3.92%
Folkpartiet 3.43%
Kristdemokraterna 3.43%
Socialdemokraterna 3.43%
Centerpartiet 2.45%
Annat 4.41%
Antal röster: 204
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lycka, välbefinnande, riksdagsval, Miljöpartiet
Ludvig Lindström
Idag var det precis 1 år sedan lyckobloggen lanserades på nätet. Under året har 205 inlägg hunnit publicerats. Vi vill passa på att tacka alla läsare och alla som kommenterat våra inlägg på bloggen under året som varit. 
För att fira bloggens ettårsjubileum utlyser vi en tävling bland bloggens läsare.
Vilken är din favoritmetod för att höja humöret? Skriv ett blogginlägg på max 1500 tecken (halv A4) där du berättar om din favoritstrategi. Det kan både röra sig en metod som höjer ditt humör för stunden men också om en metod som höjer ditt ”grundhumör”. Skicka texten med rubrik, namn och adress till info@charity.se. Vi tar emot bidrag till och med tisdag den 7 september.
Det vinnande bidraget blir publicerat på bloggen och belönas med ett bokpaket med några noga utvalda böcker på temat lycka och välbefinnande. Juryn består av lyckobloggens skribenter. Lycka till! 
Glöm inte att läsa Armens på dagen ett år gamla post: ”8 tips för en lyckligare höst”.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lycka, välbefinnande, böcker, tävling, jubileum
Som första inlägg på bloggen tänkte jag skriva om Lyckofällan, av Russ Harris (2009), som jag läst i sommar. Boken bygger på terapimetoden ACT (Acceptance and Commitment Therapy) som hör till tredje vågens KBT (Kognitiv beteendeterapi) och ger en kontrast till gängse lyckostrategier som positivt tänkande. Inom ACT är mindfulness (medveten närvaro) en av byggstenarna.
Russ Harris har myntat begreppet lyckofällan för att beskriva den tendens vi människor har att undvika och kämpa emot negativa upplevelser i vår strävan efter lycka. Denna tendens till kamp och undvikande orsakar ett större lidande än vad den faktiska negativa upplevelsen i sig själv innebär. Han menar att negativa tankar och känslor är helt naturliga och finns av evolutionära skäl; vår hjärna är byggd för att tänka negativa tankar som en del i ett varningssystem för vår överlevnad. Så fort vi ställs inför något nytt är det naturligt att vi får en varning i form av en tanke som säger att det kan vara farligt och att vi bör hålla oss till det som är bekant. I våra dagliga liv innebär nya marker vanligtvis inte samma livshotande risker som för våra förfäder. Ett mer konstruktivt förhållningssätt till negativa tankar och känslor är istället att acceptera dem utan att lägga energi på att kämpa emot dem. Boken går igenom tekniker för att acceptera tankar, känslor och föreställningar. Ett exempel på en sådan teknik rörande tankar är att vid varseblivningen om att man tänker en negativ tanke lägga till ”jag tänker att…”. Tanken ”Jag kommer inte att klara det här” blir då istället ”Jag tänker att jag inte kommer att klara det här”.
Tankar, känslor och föreställningar är väldigt svåra att påverka och det kostar mycket energi att försöka. Att öva upp sin förmåga att acceptera att de finns där är en effektivare inställning om målet är att bli lyckligare. Man kan då istället lägga sin energi på det område som faktiskt direkt går att påverka: ens handlingar. Genom att handla efter sina värderingar kan man skapa sig ett meningsfullt liv vilket, enligt vetenskapliga studier som Russ Harris bygger sina teorier på, ökar lyckan. Metoder för hur man definierar sina värderingar så att man vet vad man ska handla efter tas också upp i boken.
Trots en ganska svag inledning med klumpiga uttalanden som ”[om lycka handlade om att må bra] hade narkotikamissbrukare varit de lyckligaste människorna i världen”, och skeva tolkningar av statistik, så tycker jag boken var väldigt givande. Språket är lättförståeligt och med metaforer och exempel blir teorierna och metoderna enkla att begripa och utöva. Teori varvas med övningar. I boken framställs ACT lite som lösningen på alla problem och tongången blir stundvis säljande. Övriga metoder och självhjälpslitteratur dras över en kam och menas vara i princip verkningslösa. Det finns mycket värdefullt att plocka medan annat är sådant jag har svårare att köpa, bland annat definitionen av självkänsla som något man ständigt måste upprätthålla med prestationer och att personer med god självkänsla ofta drabbas av stora problem på grund av den. Här hänvisas dessutom till forskning! Aspekter av hur tankar kan användas som något positivt utelämnas i princip helt. Negativa tankar hänvisas kort och gott till evolution, vilket känns lite väl förenklat, och inget utrymme ges åt faktum att vissa lider mycket mer av negativa tankar än andra. Att man ens kan jobba med negativa tankar från andra angreppssätt än med acceptans belyses inte.
Min största behållning från boken är att övandet lett till att jag numera mer eller mindre automatiskt påminns om mina värderingar när jag upplever negativa tankar och känslor. Det är en ganska angenäm effekt och ibland innebär det att det negativa förlorar kraft.
Tankar, känslor och föreställningar kan i princip aldrig själva hindra dig från att handla på det sätt du vill handla. Däremot kan de vara väldigt skrämmande och på så vis påverka dig till att välja att handla på ett annat sätt. Jag avslutar med att återge en metafor från boken som jag tycker är bra:
Tänk dig att du styr ett skepp på ett stort hav. Under däck finns det demoner. Så länge du styr ditt skepp planlöst ute på havet så håller sig demonerna sovande under däck, men så fort du väljer att styra mot land kommer demonerna upp till dig. De är skräckinjagande, hotar att slita dig i stycken och gör allt för att skrämma dig till att vända ut mot havet igen. Men det är också allt de kan göra. De kan inte själva ändra båtens kurs eller skada dig, de kan endast skrämma dig till att själv välja att ändra kurs. Så länge du tror att de kan göra det de påstår så har de kontrollen. Väljer du att vända tillbaka ut mot havet så försvinner de ner under däck igen. Men att segla planlöst omkring gör dig inte lyckligare, särskilt inte när du ser andra båtar segla mot land. Väljer du istället att behålla din kurs mot land stannar demonerna kvar och försöker skrämmas. När du insett att de inte kan göra annat än att skrämmas är de heller inte lika svåra att acceptera och bortse ifrån, vissa av dem kanske till och med försvinner när de märker att de inte har något inflytande på dig. Medan du seglar mot ditt mål kan du börja uppmärksamma det andra som också finns runt omkring dig: en skinande sol, en frisk vind, ett vackert hav, en mäktig himmel. Kanske ett par sjöjungfrur.
Feliks Wallenrodhe
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lycka, välbefinnande, act, acceptans, terapi, mindfulness
I höst håller jag och Vuxenskolan en studiecirkel om lycka i Göteborg. Sprid gärna det till göteborgare som du känner om du själv bor någon annanstans.
Vi utgår från boken Lyckans verktyg och ger konkreta förslag på sätt att bli lyckligare, testar metoder och utvärderar tillsammans. Sex träffar varannan onsdag från och med 22 september. Mer info och anmälan här. Först till kvarn…
Avancerade pekskärmsmobiler i stil med iPhone eller Android möjliggör nya tekniker för att höja välbefinnandet. Redan nu har de smarta telefonerna börjat användas som komplement till samtalsterapi vid exempelvis depression. Alan Delahunty, KBT- terapeut i Galway, Irland använder ”telefonterapi” för att bota tonåringar som lider av klinisk depression.
Ett viktigt inslag i KBT-terapier (och många andra terapier) är att patienten får hemläxor mellan samtalssessionerna. Det rör sig ofta om att patienten ska föra dagbok över sitt humör, sömnmönster och vilka aktiviteter hon ägnat sig åt under veckan. Patienten diskuterar sedan detta med terapeuten och använder sig av dessa ”data” som grund för beteendeförändringar och självkännedom. Att patienten gör sin ”hemläxa” är centralt för ett gott resultat visar forskningen.
Delahunty fann att många tonåringar slarvar med hemuppgifterna som traditionellt utförs med papper och penna. När han istället lät tonåringarna använda sig av ett mobiltelefonprogram blev andelen som gjorde hemläxorna väsentligt högre. Det kändes mer naturligt och roligare för ungdomarna att skatta sitt humör i mobilen istället för på ett papper.
”From a clinical point of view, I’ve found it a huge improvement over the pen-and-paper technique,” Delahunty says. He adds that his young patients love the app and rarely miss doing their daily homework. They’re pleasantly surprised that they can use their cell phones to help themselves in therapy. And when they come into therapy, he says, ”You get a complete printout of their mood, their energy level, their sleep patterns, and any comments they’ve made over the week or two. And then you can put that down on the table in front of you, and use it to discuss the therapy with the young person.” ,
Delahunty ingår tillsammans med ett dussin andra irländska terapeuter i ett forskningsprojekt kring hur mobiltelefoner kan användas för att förbättra KBT-terapier. Det ska bli mycket spännande att se resultaten när studien är klar.
Värt att notera är att mobilprogrammen inte bara skattar humöret utan det finns i vissa ”appar” även möjlighet att föra tacksamhetsdagbok, notera vilka aktiviteter man ägnat sig åt under dagen och så vidare. I framtiden kommer troligtvis även program som kan rekommendera aktiviteter och tekniker baserat på vilket humör som man är på. Telefonen kan bli en slags ”coach”.
Läs mer om studien ovan här. För den som vill testa att använda sin iPhone som ett verktyg för att höja välbefinnandet har psykologifabriken gjort en genomgång av några appar här. De som har en iPhone eller Androidmobil kan vara med i en vetenskaplig undersökning här. Jag har själv varit med i den studien och du kan läsa lite om mina resultat här. Just nu använder jag Android och programmet KeepTrack för att dagligen skatta mitt humör och mina aktiviteter.
Den svenska psykiatrin skulle behöva ”uppdateras” och dra nytta av de nya verktyg informationstekniken erbjuder. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om hur effektivt internetterapi är samt den satsning som Stockholms läns landsting gör där i samarbete med Karolinska Institutet.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lycka, välbefinnande, iphone, mobiltelefon, android, terapi
Filip Fors (www.filipfors.se)Det brukar påstås att många Nordbor lever upp mer på sommaren. Att vi blir mer öppna, spontana, socialare, gladare och framåt då. Men Om det nu stämmer, handlar det bara om att vi är lediga och får lämna den stressiga vardagen och griniga chefen för en stund? Eller kan det finnas en annan Delförklaring här?
D-vitaminets och dopaminets roll
Att en halvtimmes sol mitt på dagen en sommardag (gäller ej vintertid) ger oss ett rejält tillskott av D-vitamin som med råge överskrider värdena för s.k. ”rekommenderat dagligt intag”, det vet man idag.
Att D-vitaminet är viktigt för humöret börjar också bli allt tydligare. Men vad är det egentligen som händer? Det behöver forskas mer här men mycket tyder på att D-vitaminet är viktigt för balansen av signalsubstanserna serotonin och dopamin som är viktiga för humöret. Dopamin behöver vi t.ex. för att känna oss glada, motiverade, stimulerade, framåt, sociala och nyfikna. Så kanske är det inte så konstigt att många t.ex. upplever att de öppnar upp mer för nya kontakter på sommaren? Kan det alltså vara delvis solens och D-vitaminets förtjänst?
Något att lära av t.ex. spanjorer och greker?
Kan det här i så fall också vara en delförklaring till varför folk som lever nere vid solrika medelhavsländer ofta anses vara mer öppna, framåt och sociala? Och vad skulle det i så fall innebära om vi Nordbor såg till att hålla mer koll på våra D-vitaminnivåer så att de höll sig i balans året om? För de flesta har nämligen brist på vintern.
Nu spekulerar jag ganska rejält här och generaliserar rätt fint också, det erkänner jag. 
Vi är trots allt individer – personlig läggning, gener och andra faktorer spelar förstås roll. Jag vill bara väcka en tanke som kan vara intressant att fundera över!
Spännande upptäckter inom psykiatrin!
Jag har själv varit i kontakt med läkare och personer som arbetar inom psykiatrin som nu börjat testa sina deprimerade patienters D-vitaminnivåer och till sin förvåning upptäckt att de flesta låg ovanligt lågt. Och när man förut gav antidepressiva mediciner till dessa personer har det nu många gånger visat sig räcka med ett högdoserat D-vitamintillskott till en bråkdel av kostnaden för att få till ett riktigt rejält humörlyft! Och istället för påfrestande biverkningar har de kunnat skåpa hem positiva bieffekter såsom t.ex. ett starkare skelett, mer energi, en minskad risk för autoimmuna sjukdomar och ett bättre skydd mot influensa!
Vad säger ni läsare? Har ni tänkt på om ni blir mer framåt och pigga efter några soliga dagar? (Om ni bortser från segheten som lätt uppstår de där extremvarma dagarna då man ligger orkeslös, däckad och uttorkad på en gräsmatta och inte orkar röra sig längre än på sin höjd till glasskiosken )
Kram / Boel Björkenwall
————————-
boel@viability.se
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lycka, välbefinnande, d-vitamin, väder, sol
Slalomåkaren Jens Byggmark var nyss intervjuad i Dagens Nyheter nyss med anledning av hans 25-årsdag den 22 augusti. Han är övertygad om vikten av positivt tänkande och gott självförtroende: ”Det är jätteviktigt. Under slalomåkning händer allting så fort. En enda dålig tanke så är loppet kört. Därför är det viktigt att tänka positivt: Att man är bäst.”
Positivt tänkande hjälper oss i många situationer, medan negativt tänkande gör oss olyckliga. Men positivt tänkande kan gå för långt. Det visar den amerikanska författaren Barbara Ehrenreich i sin välskrivna bok som fått den svenska titeln ”Gilla läget. Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande”.
Boken börjar med att författaren får veta att hon har bröstcancer. Hon berättar sedan om den hysteriska positivitetskultur som möter henne: cancerpatienten måste vara positiv till sin sjukdom, närmast betrakta den som en gåva, måste tänka positivt 24 timmar om dygnet. Om hon inte övervinner sin cancer har hon inte varit tillräckligt glad.
Jag har hunnit halvvägs i boken och vill mana alla att läsa den. Ehrenreich visar på amerikansk kultur som utan vidare kopplar ihop svår sjukdom med påtvingad entusiasm och ohejdad kommersialism (en hysterisk bröstcancermarknad till exempel som erbjuder rosa nallar, rosa bröstcancerljus, rosa underkläder, armband med rosa bergkristall och annan bröstcancergrannlåt). Måtte vi i Sverige få slippa detta.
Görel Kristina Näslund
Riksdagsvalet närmar sig. Ett val som sker en gång vart fjärde år och en dag då vi medborgare verkligen får vara med att bestämma åt vilket håll vi vill att Sverige ska gå. Frågan är dock om vi inte får vara med och bestämma lite för sällan.
Forskning tyder nämligen på att direktdemokrati kan bidra till att göra människor lyckligare. I de kantoner i Schweiz där man ofta har folkomröstningar är man till exempel lyckligare än de där man inte har det. Dock är det lite oklart om det just är folkomröstningarna som är den bidragande orsaken till lyckodifferensen. Lyckoforskning visar dock att vi generellt sätt mår bra av att själva få vara med och styra och påverka våra liv.
Vad tror du? Skulle mer direktdemokrati göra dig lyckligare?
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om lycka, välbefinnande, direktdemokrati
Ludvig LindströmIdag är det en månad kvar till valet och löftena haglar om fler jobb och att DU ska få bättre privatekonomi (kortsiktigt i alla fall).
Att detta fokus har föga koppling till vad som verkligen betyder något för människors välbefinnande, verkar inte många reflektera över. Därför gör vi det!
Tack vare Charity har lyckoperspektivet uppmärksammats gång på gång på gång på gång i valrörelsen. TT har även ställt Reinfeldt till svars om lyckan. Men det räcker inte. Så gå gärna in i valstugorna, ring, mejla och fråga partierna vad de tänker göra för lyckan!
Jag har tidigare skrivit om lyckotips för politiker här. De råden är lika aktuella idag.
Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, hälsa, fredrik reinfeldt, tt, val 2010, politik
